Annons

Gränsen för utbildningsförvaltningen är nådd – Vill ha 30 miljoner extra 2020

Erik Åström är är verksamhetschef för gymnasieskolan i Landskrona och han har ett styvt arbete med att få fler ungdomar att söka till Öresundsgymnasiet.

Sedan många år dras gymnasieskolan i Landskrona med stora ekonomiska bekymmer. Och efter att en tjänsteman gjort en felberäkning i mångmiljonklassen inför innevarande års budget så är läget ännu mer kritiskt. Från utbildningsnämndens sida vill man att kommunen skjuter till de 30 miljoner kronorna som man ligger back. Annars kommer det att tas resurser från andra verksamheter för att styra upp gymnasieskolans ekonomi nästa år.

Annons
 

På tisdagen sammanträdde stadens utbildningsnämnd och på denna presenterades situationen för gymnasieskolan i Landskrona i ett åttasidigt dokument som är författat av Erik Åström, verksamhetschef för gymnasieskolan i Landskrona. I detta kan man läsa att Landskronas skolpeng, alltså den peng som kommunen betalar för varje enskild gymnasieelev, är mycket lägre än grannkommunernas. (se tabell 1) Men i nämnden är man kluven till en ökning.
– Ju lägre skolpeng vi har per gymnasieelev, desto mindre behöver vi betala till de kommuner som har gymnasieelever som bor i Landskrona och pendlar. Detta är en morot att hålla skolpengen nere, säger Lisa Flinth (L), ordförande i utbildningsnämnden.
I Åströms dokument står det dock klart och tydligt på fler ställen att en höjning av skolpengen är ett av de måsten som ska till för att få gymnasieskolan i balans.

Bakgrund
1992 infördes det fria skolvalet i Sverige och 2008 fattade riksdagen beslutet att ungdomar ska ha rätten att välja vilket gymnasium de vill. Skåne och västra Blekinge har sedan 2010 ett samverkansavtal som säger att eleverna inom detta område har rätt att välja nationella program på skolor inom samverkansområdet. Hemkommunen ska i sådana fall finansiera utbildningen med motsvarande kostnad. 

Sedan 2010 har Landskronas gymnasieskolor haft en negativ spiral med sviktande attraktivitet, dålig ekonomi, problem med trygghet, låg måluppfyllelse samt kvalitetsbrister inom vissa områden.
– Anledningen är att Landskrona-Kävlinge-Svalövs gymnasieförbund splittrades då, efter att Kävlinge valt att hoppa av, minns Lisa Flinth.

Som en bieffekt av en minskad attraktivitet får skolorna i Landskrona fler elever som inte gjort ett aktivt skolval. Bland dessa elever finns generellt fler elever än genomsnittet med låga betyg och socioekonomisk problematik. Detta leder till att skolan får elever med större stödbehov än genomsnittliga skolor, men har mindre pengar på grund av färre elever/undervisningsgrupp.

I och med den negativa trenden genomfördes utredningen ”Unga vuxnas lärande” som bekräftade problemen och föreslog nedläggning av de befintliga skolorna samt etableringen av Öresundsgymnasiet Landskrona 2017. Resultatet blev åtta nationella program samt introduktionsprogram fördelade på knappt 500 elever och 6 lokaler.
– Här är en punkt är viktig. Elever vill idag gå på en och samma skola och därför skulle vi vilja ha hela gymnasieskolan under ett tak och inte på sex olika platser. Men då krävs det att andra förvaltningar samarbetar, säger Lisa Flinth.

Ekonomin för gymnasieskola i Landskrona har sedan 2010 varit problematisk. 2018 var underskottet 10,3 miljoner, 2019 prognosticeras underskottet till cirka 7,5 miljoner. Anledningar till underskottet är framförallt låg attraktivitet som ger få elever/undervisningsgrupp, låg skolpeng i jämförelse med grannkommuner, avsaknad av kompensationsmodell för elever med socioekonomisk problematik samt att skolverket mest satsar på grundskolor och inte gymnasium.
– Skulle Landskrona haft samma skolpeng som Helsingborg på samtliga program vårterminen 2019 så hade intäkterna på årsbasis gått från 37 268 642 kronor till 45 422 469 kronor, alltså en positiv differens på 8 153 827 kronor. Med samma elevpeng som Helsingborg hade vi alltså haft väsentligt bättre ekonomi. Demografin i tabellen nedan visar prognosticerat antalet ungdomar från Landskrona som är 16 år, dvs ska börja gymnasiet det året. Antalet ökar de närmaste åren vilket är positivt, skriver Erik Åström i sin presentation.

För att få ett bättre ekonomiskt resultat jobbar utbildningsförvaltningen kontinuerligt med att lyfta kvaliteten i undervisningen, stärka marknadsföringen och samverkan med andra aktörer. Dessutom försöker man spara in på allt.
2016 och 2019 gick man exempelvis ner kraftigt i personalstyrka inom alla personalkategorier. Lärarna har efter detta fått mer undervisning och övrig personal fler arbetsuppgifter. Det har även sparats pengar på omorganisering av undervisningen så att flertalet undervisningsgrupper är samläsningar mellan olika klasser och program. Förvaltningen har även varit mycket restriktiva med inköp. Bedömningen är dock att ytterligare neddragningar på punkterna ovan skulle få allvarliga konsekvenser för elever och personal och skulle riskera att bli verksamhetskritiskt.

Fler behöver välja Landskrona
Nyckeln för att skapa en hållbar ekonomi är alltså i första hand att få fler elever som slutar nian i Landskrona att välja gymnasieskolan på hemmaplan. Med tanke på elevernas socioekonomiska profil skulle även en högre skolpeng och/eller en kompensationsmodell likt Göteborgs alternativt Malmös vara viktig.
– Med dagens ekonomi skulle grovt räknat 600 elever gå på skolan för att nå ett nollresultat. Det innebär cirka 120 elever fler än idag, det vill säga 40 fler/årskurs, skriver Erik Åström vidare.

En av nycklarna till en bättre ekonomi är alltså en högre attraktivitet. Ett ökat antal sökande skulle fylla ut klasserna och marginaleffekterna skulle bli mycket stora då kostnaderna för personal och lokaler skulle vara i stort sett de samma. En ökad attraktivitet innebär också elever med generellt mindre stödbehov vilket ytterligare frigör resurser till övriga elever.
– Sedan starten av Öresundsgymnasiet har vi sett en stabil, säkerställd och kontinuerlig positiv utveckling avseende kvalitet, trygghet och elevernas upplevelse av sin skola. Trots detta ser vi ingen ökning i samma nivå av antalet sökande, skriver Erik Åström och pekar på tre nyckelfaktorer för att öka attraktiviteten.
– En fortsatt hög kvalitet i verksamheten, ökad samverkan för att verkligen bli Landskronas gymnasium samt att man ska ha en tydligare, vassare och mer välkänd profilering av skolan som tydligare än idag lyfter fram styrkor och framgångar.

Analyser visar att man är på rätt väg trots det prekära läget och slutsatsen andas försiktig optimism.
– Vi ser en bevisbar kvalitetshöjning samt tecken på en begynnande ökande måluppfyllelse.  Även ur arbetsgivarperspektivet syns goda tecken som hög attraktivitet, låga sjuktal och låg omsättning av personal. Analysen/strategin som sattes i och med utredningen ”Unga vuxnas lärande” har visat sig hålla och arbetet som gjorts utifrån detta har genomförts på ett bra sätt med snabba effekter, skriver Erik Åström och höjer samtidigt ett varningens finger.
– Trots det, och förbättrad marknadsföring och ökat samarbete med grundskolorna har inte söksiffrorna ökat tillräckligt vilket i kombination med låg elevpeng ger ett stort budgetunderskott. Detta i sin tur leder till en mycket hårt slimmad organisation som ska hantera stora pedagogiska och socioekonomiska utmaningar.  En fortsatt sådan situation skulle kunna leda till stora bakslag för skolan och snabb och kraftig tillbakagång i kvalitet och säkerhet/trygghet på skolan, skriver han och sammanfattar.
– Det är därför av allra högsta vikt att skolan fortsätter sin kvalitetsresa och tar ansvar för det som är påverkansbart för oss, samtidigt som vi får hjälp med det som inte är påverkansbart. Den hjälp skolan behöver för att lyckas är framför allt snygga och välanpassade lokaler i ett för ungdomar attraktivt läge, en elevpeng i paritet med alla andra kommuner i Skåne, en central långsiktig och kraftfull marknadsföring samt en medvetenhet från hela kommunen om gymnasiet. En förståelse för dess styrkor, dess utmaningar och dess betydelse för staden, samt allas möjlighet att på olika sätt bidra till stadens gymnasium.

Gränsen är nådd
Lisa Flinth hoppas alltså på en extra peng när budgeten för 2020 ska klubbas.
– Jag tror inte att någon tjänar på att jag slår näven i bordet och ryter till. Istället presenterar vi de siffror som externa konsulter tagit fram och där står svart på vitt hur situationen ser ut. Att vi snart har effektiviserat så mycket som det går utan att det får konsekvenser. Gränsen är nådd. Detta hoppas jag att budgetberedningen och de som fattar det slutliga beslutet om budgeten lyssnar på, säger hon

Vad som händer om utbildningsförvaltningen inte får de extra 30 miljonerna vågar inte Lisa Flinth sia om.
– Jag kan inte idag säga vad det skulle få för effekt. Klart är dock att vi inte kan spara in så mycket utan att det får konsekvenser.

Annons
Annonser
















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser