Allt började i Landskrona

Annons

En ström av minnen väller in när Rolf Lassgård en tidig morgon promenerar på Landskronas öde gator. – Det var här allting började, minns han och pekar ivrigt bort mot en tornförsedd fastighet omedelbart intill Rådhustorget. – Där bodde vi när min dotter Ida föddes och där i hörnet låg en skivaffär som jag brukade handla i och teatern är sig lik. Här grundlades allt, här började jag spela teater och här träffade jag min fru Birgitta. Nu är Rolf Lassgård tillbaka som kriminalkommissarie Kurt Wallander för att spela in några scener ur ”Den femte kvinnan”. – Rollen som Wallander känner jag mycket för, det är en vardagsrealism som känns tilltalande och som ligger mig mycket nära. För Henning Mankell är Rolf Lassgård som klippt och skuren för polisen från ystad som brottas med sig själv, sina känslor och de svåra brotten. I ”Den femte kvinnan” hittas en man spetsad på bamburör och en annan skändad och upphängd i skogen. Långt ifrån idyllen i Ystads Saltsjöbad. – En deckare kräver mord, men det finns så mycket annat i böckerna som gör dem läsvärda och som stämmer till eftertanke, menar Rolf Lassgård som inte kommer att gestalta Wallander i samtliga böcker. – Nej, i den senaste boken, Pyramider, gör Mankell en tillbakablick på den unge Wallander och han kan jag knappast spela, men de andra böckerna finns på planeringsstadiet. Som elev vid Scenskolan i Malmö lockades Rolf Lassgård till Landskrona och Skånska Teatern redan 1976. Det handlade om sommarteater på Citadellet och på repertoaren stod Holbergs klassiker, ”Jeppe på berget”. – Jag minns att Leif Sundberg, som var rektor vid scenskolan, skulle spela Jeppe och jag erbjuden en roll som jag gärna accepterade. Sen hade jag hade jag jobb varje sommar fram till 1978 då jag fick fast tjänst vid teatern, berättar Rolf Lassgård som gjorde som alla andra anställda vid Skånska Teatern, han bosatte sig i kommunen. – Först på Skolallén 6, där fanns en massa ettor som passade fattiga skådespelare, säger han med ett leende och pekar sedan ner över Rådhustorget. – När jag träffade Birgitta flyttade vi in i en större lägenhet på Rådhusgatan. Skånska Teatern, med storheter som Peter Oskarson, Jan Mark, Peter Holm och Peter Haber, för att nämna några, utvecklade teaterverksamheten till att bli ledande i Sverige. – Det hände så otroligt mycket och för alla elever vid scenskolorna tunt om i landet stod Skånska Teatern högst på önskelistan. Det var hit man ville för att lära och utvecklas. Den första storhetsepoken avslutades 1982 med teaterupplevelse utöver det vanliga. Tre romaner av Rudolf Värnlund förvandlades till heldagsteater. ”På jorden knappt leva vi få” blev en publik- och kritikersuccé. Från Gävle lockade man med större resurser och en egen länsteater, detta kunde inte Landskrona matcha och senare på året flyttade stora delar av Skånska Teaterns kärntrupp norrut. Bland dem Rolf Lassgård. – Jag bor fortfarande kvar i Gävle och försöker kombinera teater med filminspelningar. Just nu funderar Peter Oskarson på ett projekt som kan bli verklighet om något år. För mig är det viktigt att behålla kontakten med teatern, poängterar Rolf Lassgård innan det är dags att dra vidare för några nya scener i blomsterhandlare Gösta Runfeldts butik tillfälligt förlagd till Stora Norregatan och Nürnbergers gamla leksaksaffär. Efter några framgångsrika år i Gävle, med ”Den stora vreden” som en höjdpunkt, kom Rolf Lassgård till filmen och fick sitt stora genombrott i ”Min store tjocke far”. En film som gav honom en guldbagge för bästa manliga huvudrollen. – Det var en viktig film på många sätt, jag gillade rollen och det blev ett publikt genombrott. Nu är han aktuell med filmen ”Familjehemligheter” och regissör är Kjell-Åke Andersson som också svarade för ”Min store tjocke far”. Men nu handlar det alltså om Kurt Wallander för Rolf Lassgård, på tillfälligt besök i landskrona där allting en gång började.