Varför denna rädsla för Vänsterpartiet? Detta fenomen är djupt rotat i svenska folket och verkar svårt att förändra. Alla tycks tro att det ska komma en blodig revolution, men så är inte fallet. Vi är ett parti som förespråkar fred, rättvisa och ett jämlikt samhälle som är till för alla oavsett etnicitet, kön, ung som gammal. Är det något fel i att vilja ha ett mer rättvist och jämlikt samhälle? Jag tycker inte det.
Vi vill införa 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön på våra arbetsplatser. Hade vi haft det så hade stressen minskat på arbetsplatserna, färre sjukskrivningar vilket i sin tur minskat belastningen på sjukvården. Alltså pengar att tjäna i förlängningen.
Det ska vara varje människas rätt att ha tak över huvudet. Alla har väl rätt till en bostad kan man tycka, men så är inte fallet i Landskrona. Det byggs nästan enbart bostadsrätter som är så dyra så att ingen vanlig inkomsttagare har råd att bo där. Är du arbetslös är det ännu svårare.
Allt för många har inte råd att gå till tandläkaren för att det är allt för dyrt. Vi i Vänsterpartiet vill att det även inom tandvården införs en tandvårdsförsäkring som finns inom sjukvården. Då hade många sluppit att ha tandvärk. För vuxna och framförallt för pensionärer och lågavlönade gäller det att bibehålla ett gott seende för det är otroligt dyrt att införskaffa ett par glasögon. Detta är också något som borde ses över.
I dagen samhälle finns det allt för många riskkapitalister inom skola, förskola och äldreomsorg. Deras enda intresse är att tjäna pengar. Verksamheten i sig är de inte så intresserade av. Det är på tiden att ta bort subventioner till dessa verksamheter och istället driva det i kommunal regi. För min del får gärna skolan bli statlig igen. Vi är det enda land i världen där privata intressen har fått ta sig in i förskolan och skolans värld. De får förskole – skolpeng från våra skattepengar.
Inom bankvärlden görs det stora vinster som aktieägarna tar del av, men det försvinner skattepengar från landet till skatteparadis och de som för ut sina pengar lever gott, men det blir ebb i skatteintäkterna som ska komma samhället till del och bygga upp vår välfärd. Alltså ska bankerna betala skatt så att alla får ta del av det. Bankerna är momsbefriade, men vi får betala moms för varje matinköp vi gör, frisörbesök, restaurangbesök o.s.v. Listan kan göras lång. Under bankkrisen gick staten in och stöttade bankerna för att de skulle klara sig, men det infördes ingen avbetalningsplan på dessa pengar. Istället fick staten ta förlusten medan bankerna behöll vinsten. Återigen våra skattepengar.
I Sverige har vi en låg bolagsskatt och det gör att företag gärna etablerar sig och de får även hyressubventioner så att det ska gå bra för dem. Det konstiga är bara att om dessa bolag tycker att det inte går så bra som de hade velat så lägger de ner sina företag och flyttar dem utomlands istället. För att förhindra detta så ska det vara mycket svårare och kostsamt att lägga ner ett företag.
Det vore rimligt att istället stötta småföretag som har svårt att få det att gå runt. De får inga hyressubventioner fast de kanske har väldigt höga hyror på sina lokaler. Många tvingas att ge upp fast de från början kanske fick starta eget bidrag och närde en dröm som de läng haft om en butik, kanske ett mindre byggföretag. Hade de fått stöd så hade säkerligen den svarta arbetskraften försvunnit. Vänsterpartiet vill därför att företag med upp till tio anställda helt ska slippa betala 14 dagars sjuklön. Vi vill också att egenföretagare med godkänd F-skattsedel, ska ha samma rätt till socialförsäkringar och välfärd som alla anställda har. Vi vill även att karensdagen ska tas bort för den som är sjuk.
Klyftan mellan rik och fattig har ökar markant i vårt land de senaste åren och det är illa tycker jag. Hur ska vi då kunna ha ett samhälle som är till för alla? Reallöneökningen mellan 1970 – 1980 var 2,8%, men mellan 2000 – 2014 var den endast 1,7%.
Mellan 1983 – 1997 ökade den rikaste hundradelens förmögenhet med 81%, medan den minskade med 129% för den fattigaste delen av befolkningen. Då började de att skuldsätta sig för att kunna hålla sin konsumtion uppe.
2017 ägde 187 stycken miljardärer tillsammans ungefär hälften (48%) av Sveriges BNP och det förhållandet har inte varit på drygt 200 år. Det var så när industrikapitalismen startade 1810.
Hur ska vi få en bättre värld när egoismen frodas bland många och girigheten lurar bakom hörnet?
Maja Anselius
Vänsterpartiet Landskrona
