PLANKET - Inlägg på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

The Sting – Blåsningen

Ibland blir tystnaden total, antingen man vill låta tystnaden dölja sina misstag eller så är man för blyg för att berätta om sina framgångar.
Alla vet att vi, Socialdemokrater, är  mot vinster i välfärden och skolan. I mitt fall var det rent ideologiskt men också när man i olika forskningsrapporter kom fram till att kunskaperna i svenska och engelska inte var något som blev så bra.

Nu har skolinspektionen gjort en  kvalitetsgranskning: Skolinspektionen, Tematisk kvalitetsgranskning 2025. ”Kvaliteten i engelskspråkig undervisning när den ges i andra ämnen än språk. Fokus på årskurs 7-9”
Den finns att läsa på Skolinspektionens hemsida.

Alla som förfäktar fördelarna med skolor som bedriver delar av sin undervisning på engelska bör läsa den. Alldeles särskilt föräldrar som av olika skäl funderar på att ansöka om att deras barn skall få gå där bör göra det.

Jag vill passa på att säga här att jag har full respekt för de som väljer och har valt IES. En del  saker där är säkert bra. Jag vet själv inte eftersom vi politiker i tex Utbildningsnämnden inte har någon insyn överhuvudtaget i IES – vi måste bara betala!

Alla utbildningsintresserade har säkert läst att 27(tjugosju) av 30 granskade skolor fick anmärkningar. IES i Landskrona var en av de granskade skolorna och en av de 27 som hade brister i  engelskspråkig undervisning.

Innan jag citerar en del av rapporten vill jag säga något om vad jag reagerade på i den:

  • Att knappt 20 av drygt 100 (undersökta)lärare har svensk lärarlegitimation!
  • Att knappt var fjärde lärare undervisar i ämnen de inte är behöriga i!
  • Att många elever inte vill prata engelska på lektionerna!
  • Att många elever inte förstår lärarnas frågar, bland annat på grund av att man inte förstod lärarens språk!

Det finns mycket som jag reagerade på men jag tar inte upp allt!
Nu är det dags för lite citat:
– Oreflekterad användning av engelskspråkig undervisning på många av de granskade skolorna
– Den engelskspråkiga undervisningen genomförs utan förankring i vetenskapliga metoder om språk- och ämnesintegrerat lärande
– Avsaknad av gemensamma diskussioner kan försämra elevernas möjlighet till kunskapsutveckling
-Att det är sällan lärare aktivt uppmuntrar elever att prata engelska
– Risk för tysta klassrum och låg grad av interaktion
– Språkförbistringar kan göra det utmanande att se och möta elevers behov

Sammanfattning
Antalet skolor med tillstånd att genomföra delar av undervisningen på engelska har ökat kraftigt. Trots att skolorna har undervisning på engelska som uttalad profil visar granskningen att den undervisning som bedrivs på engelska sällan utgår från kunskap om språk- och ämnesintegrerat lärande.

Det finns kommentarer och förklaringar till alla rubrikerna och mer därtill!
Jag tycker att granskningens resultat är bedrövligt.
Jag kan konstatera att det uppenbarligen finns väldigt mycket att göra för att marknadsskolorna ens skall komma i närheten av det som de lyfter fram som sin profil!
Jag har ännu inte sett någon kommentar från IES i Landskrona med anledning av granskningens resultat!
En produkt som inte håller måttet köper man inte – den lämnar man tillbaka eller slänger.
En del av er blir säkert förbannade på mig / oss pga av denna insändare  men det är inte jag/ vi som står för Blåsningen.
Bli förbannad på ansvariga för Blåsningen istället!
Håkan Lans (S)

Svar från SD på insändaren ”Samma sätt – samma resultat”

Svar på Annette Lindberg Mohlin (L), Hans Raita  (M) och Angelika Andersson (MP) insändare den 25/9 – Samma sätt – samma resultat.
Rubriken speglar det vi i Sverigedemokraterna har noterat under en längre tid. När verksamheten inte har fått tillstånd saknas också förutsättningarna för att den ska kunna bedrivas fullt ut. Samtidigt ser vi återkommande JO-anmälningar, och både brukare och anhöriga upplever att de inte får tydliga och tillfredsställande svar. Detta skapar en oro.
Vi kan konstatera att de framsteg som förväntats ännu inte har blivit verklighet. Den struktur som finns i bolaget påminner mycket om den i nämnden, vilket kan vara en förklaring till att utvecklingen går långsammare än vad som vore önskvärt.
Vi är bekymrade över att bolaget inte fått rätt förutsättningar att arbeta framgångsrikt och effektivt. I början av ett projekt kan det vara naturligt att samma personer bär flera roller, men nu hade vi förväntat oss en tydligare riktning och högre tempo i arbetet.
En viktig del hade varit att tidigt rekrytera nödvändig kompetens för att bygga upp en stabil organisation. I stället ser vi i dag vissa brister både organisatoriskt och ekonomiskt. Förvaltningen fungerar inte fullt ut, ekonomiska svar dröjer, kommunikationen med medborgarna är ibland otydlig och frågor som ställs i nämnden får inte alltid de svar som behövs.
Vi närmar oss nu oktober, men utvecklingen sedan januari har varit begränsad. Vi ser också att bolagsstyrelsen utvärderar sin egen verksamhet, vilket riskerar att ge en mindre objektiv bild av resultaten.
Sverigedemokraterna menar att det finns behov av en mer hållbar struktur för framtiden. Kompetensförsörjning, ansvarstagande och en tydlig vilja att utveckla verksamheten är avgörande för att lyckas. Vi ser också ett behov av att förbättra kommunikationen mellan förvaltning, nämnd och bolag, samt av att ta fram tydligare ekonomiska underlag och gränsdragningar.
Vår uppfattning är att det nu kan vara läge att ompröva konstruktionen. En stark och professionell förvaltning, med tydligt ansvar och rätt kompetens, skulle ge nämnden en trygg grund att stå på och skapa bättre förutsättningar för kloka beslut till nytta för medborgarna.
Vi ser tyvärr att den nuvarande ordningen inte leder till den utveckling som omsorgen behöver. Därför föreslår vi  som sagt att man överväger att avbryta bolagiseringen och i stället bygga en stabil organisation inom förvaltningen.
Daniel Engström (SD), kommunstyrelsen
Fredrik Malm (SD), kommunstyrelsen

Svar till ”Sopa framför egen dörr först”

Härskarteknik eller bara politik?

I sitt senaste svar på Planket anklagar Johan Laurin (L) mig och Marko Huttunen för att använda härskarteknik i våra texter. Han radar upp exempel på “förlöjligande” och “skuldöverföring” och ger intryck av att vi ägnar oss åt personangrepp snarare än sakpolitik. På ytan kan det låta som en neutral analys, men vid en närmare granskning framträder en annan bild.

Det är korrekt att både Laurin och jag använder polemiska uttryck i lokalpolitisk debatt. Att skriva “Segerlundskan” eller “rosafluff” är spetsigt – precis som när Laurin kallar våra repliker “smått komiska” eller moraliserar om att vi bör “sopa framför egen dörr”. Även detta är retoriska knep som syftar till att ifrågasätta motståndarens trovärdighet. Jag vill dock poängtera att jag här svarar endast för mig själv och inte för någon annan.

Begreppet härskarteknik handlar i sin ursprungliga mening om systematiska metoder för att tysta eller marginalisera underordnade i ett maktförhållande. Att politiker på lika villkor använder syrliga ord om varandra i en insändardebatt är därför knappast ett skolexempel på härskarteknik. Det är politisk retorik, inte ett maktspel som systematiskt undergräver någon annan.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att de styrande politikerna fortfarande inte har besvarat de ursprungliga sakfrågorna. Landskronaborna väntar fortfarande på tydliga svar om hur Landskrona Omsorg AB faktiskt har förbättrat verksamheten, hur de återkommande bristerna som JO påtalat hanteras och vilken effekt bolagsformen haft jämfört med den tidigare nämnden. Det är dessa frågor som är viktigast, inte diskussioner om ordval och etiketter.

När Laurin etiketterar vår retorik som “härskarteknik” använder han i praktiken ett retoriskt vapen: fokus flyttas från sakfrågorna till tonen i debatten. I stället för att diskutera innehållet i kritiken av Treklöverns politik hamnar samtalet i en metadiskussion om vilka ord som är “tillåtna”. Det riskerar att tysta oppositionen och förvandla viktiga sakfrågor till en diskussion om etiketter.

Det är dags att återgå till det som verkligen är viktigt: skillnader i politik och konkreta resultat för Landskronaborna. Saklig debatt och tydliga svar borde stå i centrum, inte etiketter och retoriska vapen.

Ronnie Niby (S)

Sopa framför egen dörr först

Inlägget är rättat* den 29 september.

Avslutande svar till Ronnie Niby samt kommentarer till Marko Huttunen om hans insändare Säg ej vad ni gjort – utan hur det gått!

Det finns ett uttryck som lyder att man bör ha sopat framför sin egen dörr innan man påpekar brister hos grannen. Så kärnfrågan som du gärna lyfter fram att Treklövern misslyckats med, torde då vara något som (S) briljerar med. Min tanke med mitt svar på ditt inlägg var att utmana just den tesen genom att försöka förstå (S) strategi – eftersom det är något som krävs och saknas av Treklövern enligt dig.

När jag då gjorde ett försök att förstå det som (S) erbjuder som är annorlunda, vände jag de (S)-påhittade uttrycken om ”rosafluff” och ”fluffballonger” mot er. För det är tydligt för de som läser om er arbetsmarknadspolitik, i Landskrona, att det saknas precis det du påstår att (S) har i motsats till Treklövern. Dessutom saknas även en enda dedikerad krona i er budget till det som ni anser är det överordnade målet för staden.

Det blir då smått komiskt att få ett svar som beskriver mitt svar som härskarteknik. Jag använder uttryck som Huttunen skapat och du använde – som är en härskarteknik inom ramen för förlöjligande och förminskande av motparten. Visst har jag inslag av härskarteknik, precis som du har i ditt inlägg Ronnie, som också använder de nedsättande uttrycken skapade för att håna Treklövern. Återigen handlar det om att sopa framför sin egen dörr…

Förutom ditt inlägg som då också innehåller dessa ord som är skapade av er sida, som jag besvarade dig med, så är ju Huttunens senaste inlägg ett ypperligt exempel på härskarteknik och personangrepp – men som är så frekvent hos er att man undrar varför du känner att det är rätt att anklaga mig för något sådant.

I Huttunens text förekommer flera exempel inom ramen för härskarteknik:

Förlöjligande & förminskande

  • Användningen av uttrycket ”Segerlundskan” är ett nedlåtande sätt att titulera Annika Segerlund.
  • Ironiska formuleringar som ”Berätta gärna för oss på rosafluffiska” och ”ska vi dra till med ett ‘Hurra!’ på det?” syftar till att förminska motparten snarare än att diskutera sakpolitik.

Osynliggörande & misstänkliggörande

  • Texten antyder att Annika döljer fakta: ”avslöjar Segerlundskan inte hur mycket pengar…” och ”gömmer sig bakom Liberalernas valframgångar”. Detta bygger en bild av oärlighet eller smitande från ansvar.
  • Skuldöverföring
  • Retoriska frågor som ”Är det kanske rent av Landskronaborna det är fel på?” framställer motpartens politik som orimlig genom överdrift.

Gällande personangrepp så kan man konstatera:

  • Att konsekvent använda ”Segerlundskan” i stället för namn eller titel är nedsättande.
  • Formuleringen ”en rejäl walk of shame” är riktad mot Treklöverns företrädare och drar ner samtalet från sak till person.
  • Retoriska frågor som ironiserar över ungdomars framtid kopplas till Annika Segerlund personligen, vilket kan uppfattas som ett angrepp mot hennes förmåga och trovärdighet.

Vi smiter inte från sakfrågan, Annika har gett ett tydligt svar. Det som blir trist är att ständigt utsättas för dessa gliringar i stället för att ni då pratar om vad det är ni vill göra annorlunda. Prata om er arbetsmarknadspolitik och strategi.

Detta är ingen inbjudan att starta någon ny debatt med Marko eller dig Ronnie – jag ser saken som avslutad och min poäng är förklarad. Nu hoppas jag att vi kan lyfta debatten tillsammans och prata sakfrågor framöver.

Slutligen vill jag rätta en detalj: du nämnde att det var ditt inlägg som fått mig att engagera mig politiskt, men det stämmer inte. Jag har varit fritidspolitiker i ett par år. Det står i mitt tidigare svar.

Johan Laurin (L)

* Rättelse.
I det tidigare inlägget skrev Johan Laurin ”Förutom ditt inlägg som då också innehåller dessa ord som är skapade av er sida, som jag besvarade dig med, så är ju Huttunens senaste inlägg ett ypperligt exempel där jag anklagas för härskarteknik och personangrepp – men som är så frekvent hos er att man undrar varför du känner att det är rätt att anklaga mig för något sådant.”
Efter att ha kontrollerat Marko Huttunens senaste inlägg så konstaterar vi att några sådana personliga påståenden mot Johan Laurin inte finns.

Detta är nu ändrat.

Haiku om hösten

Löven flyr träden
Grannen svär över räfsan
Ekorren jublar högt

/Jeppe Andersson

Samma sätt – samma resultat

Svar på Daniel Enström och Fredrik Malms (SD) insändare den 18/9 – Omsorgsbolaget lever inte upp till förväntningarna.

Äldreomsorgen i Landskrona genomgår en stor förändring. Syftet är högre kvalitet och därmed större trygghet.
Vi ser tecken på en positiv utveckling av verksamheten inom Landskrona Omsorg AB. Även om vi har bråttom i denna förändring, vore det förmätet att tro att en stor förändring kan ske på mindre än ett år.

Just nu genomgår hela verksamheten en översyn. Det skulle vara naivt att tro att organisationsformen i sig på så kort tid skulle ge stora förändringar. Vi gör nu nödvändiga förändringar. Vi rustar både bolag och förvaltning med ett förstärkt ledarskap. Vi skapar tydlighet i uppdrag, styrning och uppföljning. Vi skapar mindre hemtjänstområden för att cheferna ska ha färre medarbetare och kunder – bolagets chefer ska ha möjlighet att finnas i det dagliga arbetet. Vi återupptar arbetet med kund- och anhörigråd för att komma närmare dem vi är till för. Vi ser över hur vi stärker verksamheterna inom funktionsstöd. Vi nöjer inte oss med den kvalitet som idag finns på våra vård- och omsorgsboende, utan arbetar med att skapa en jämn kvalitet oavsett boende. Det sker genom att utveckla arbetssätt och rutiner där vi tidigare haft brister. Fel kan uppstå men samma typ av fel får inte upprepas gång på gång.

Vi fortsätter att införa välfärdsteknik för att vår personal ska har mer tid att vara tillsammans med sina kunder där tekniken inte ska vara ett alternativ. Tid för det mänskliga mötet minskar känslan av ensamhet och det vill vi värna.

Att inte förändra är inget alternativ för oss. Vår ambition är att få en hög kundnöjdhet och medarbetare som är stolta över sitt arbete. De behöver känna att de gör ett gott arbete utan att ständigt ifrågasättas. Det skapar en god arbetsmiljö där man vill verka och stanna kvar vilket också ökar både tryggheten och kvaliteten för våra kunder.

Gör man som man alltid gjort blir resultatet som det alltid varit. Det är inget alternativ för omsorgen i Landskrona.

Annette Lindberg Mohlin (L) Ordförande i omsorgsnämnden och styrelseordförande i Landskrona omsorg AB
Hans Raita (M) 1:e vice ordförande i omsorgsnämnden och 1:e vice ordförande i Landskrona omsorg AB
Angelika Andersson (MP) ledamot i omsorgsnämnden och Landskrona omsorg AB

Svar på insändaren “Politikerna i Landskrona sviker välfärden – Kommunal kräver skor till personalen”

Jag vill börja med att påpeka att rubriken i insändaren bör justeras – det är de styrande politikerna i Landskrona som sviker välfärden, inte vi Socialdemokrater.

Vi delar Kommunals oro för välfärdsarbetarnas arbetsmiljö och instämmer till fullo i att det är avgörande att personalen har tillgång till fungerande och bra arbetsskor. Det är ett grundläggande arbetsredskap för deras dagliga arbetsmiljö och hälsa.

I vårt budgetförslag för 2024 och även i årets budget för 2025 har vi Socialdemokrater tydligt förespråkat att arbetsskor ska ingå som en självklar del av arbetsmiljön för alla anställda inom välfärden. Det är värt att lyfta att om man läser protokollet från förra årets budgetdebatt (2024), så ser man klart och tydligt att vi hade detta som förslag – och att vi till och med begärde votering i frågan om arbetsskor.

Därför är det viktigt att understryka: ansvaret för att detta ännu inte blivit verklighet ligger hos den styrande majoriteten i Landskrona, inte hos oss i oppositionen som konsekvent lagt fram konkreta förslag.

Vi står redo att samarbeta för att förbättra villkoren för välfärdens personal. Det handlar om respekt, arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet i våra verksamheter. Men det kräver att den styrande majoriteten i kommunen tar sitt ansvar – och prioriterar välfärdens medarbetare även i praktisk handling, inte bara i ord.

Annars riskerar personalen att stå utan det stöd de behöver, trots att alla säger sig förstå hur viktigt deras arbete är.

Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)

Dikt om fotboll

Ståendes som höstens gren i vindens,
med känslor,
rörelse,
Utåt sett i styr men,
ansiktet styvt som torrt löv smulandes i handen.

Gräset doftar bomber från skyn,
hängandes på stråna,
Träffandes i jordens växling mot tjäle.

Vill jag trampa på mönstret från sylvassa blad?
Gubben i keps körandes lördag morgondag, släpper arom av bensin som
tjocknar i vindens inandning.

Eller låta dobbarna bilda sitt eget mönster
En bruten gest,
i ordningens raka linjer,
Likt fågelvägens sträckning,
högt över vägmärken,
Och trafikregler

Föräldrar hängandes över den vita linjen,
som den nyfikne grannen bakom häcken.

Barnen försöker,
Slentrianmässigt
Bemöta förväntan någonstans där himmelen möter havet.

Domaren med håret i motvind,
blåser visselpipan,
Ljudet tjuter och,
försvinner bland buskarna.

Matchen har börjat.

Adin Vreva

Svar till Torkild Strandberg (L): Fakta förtjänar att hanteras korrekt

Jag vill rikta skarp kritik mot den anklagelse som Torkild Strandberg riktar mot mig i sin insändare den 16 september.

För det första: Ingenstans i min insändare från den 9 september står det att vi i Socialdemokraterna hade med seniorbiljetten i vår budget förra året. Det jag skrev – och står fast vid – är att förslaget om fria resor för äldre är ett socialdemokratiskt initiativ som vi drivit under lång tid, bland annat via motioner. Det är alltså inget nytt förslag från vår sida.

Som du själv skriver, Torkild: ”Fakta är lätta att kontrollera”. Jag rekommenderar därför HD:s artikel från den 6 september 2025. Där står tydligt att oppositionen – Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet – har lagt fram förslag om fria resor för äldre vid flera tillfällen genom åren. Det är alltså helt felaktigt att vi skulle försöka återlansera något som ni redan beslutat om. Vi har drivit frågan länge.

Vad gäller projekt HERO: Här vill jag påminna om att vi Socialdemokrater faktiskt hade med HERO i vårt budgetförslag förra året, innan beslutet om att permanenta verksamheten togs. Då fick vi nej. Att det sedan permanentades senare är förstås bra – men det betyder inte att vi var emot det, tvärtom. Vi föreslog det och fick avslag.

Att försöka skriva om historien i efterhand, samtidigt som man anklagar andra för att göra just det, framstår som motsägelsefullt.

Vi i Socialdemokraterna är glada att förslag vi drivit får genomslag, även om det inte alltid är vi som får äran. Men ärlighet om vem som föreslagit vad och när, är avgörande för ett seriöst politiskt samtal. Därför kommer vi fortsätta lyfta fakta – även när det skaver för den styrande majoriteten.

Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)

Säg ej vad ni gjort – utan hur det gått!

Svar till.kommunalrådet Annika Segerlunds (M) insändare “Arbetsmarknadsläge, bidragsberoende och Landskronas tillväxt” publicerad 2025-09-18.

Jag tror att jag börjar – eller tar vid – där det Moderata kommunalrådet avslutade sin insändare om arbetslösheten. De avslutande orden lyder: “Allt med ambitionen att Landskrona kommun ska vara den bästa platsen att leva, bo och verka i”.

Om någon missade välkomstartikeln när kommunalrådet Annika Segerlund tillsattes som kommunalråd och som publicerades här på Landskrona Direkt den 16 januari i år under rubriken “Högsta arbetslösheten på tre år i Landskrona” (länk: https://www.landskronadirekt.com/2025/01/16/hogsta-arbetslosheten-pa-tre-ar-i-landskrona/), så kom det nu en något kortare variant i insändarformat, men det är mer eller mindre en upprepning av januari månads artikel.

Segerlundskan hävdar att Treklövern gjort massor av insatser för att bekämpa arbetslösheten. Hon skriver att man har “ett 70-tal insatser och åtgärder i stadens regi för att minska arbetslösheten”. Ett ansvar hon påstår att man tar, ett ansvar som tydligen åligger staten, men ett ansvar som kommunen likväl tar.

Kommunen gör något, som är statens ansvar, men som en slags försäkran lägger Segerlundskan ändå över ansvaret på individerna: “Fler måste utbilda sig för att möta företagens krav på kompetens, har man inte en kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden så har man ett eget ansvar att skaffa det” och strax därpå betonar hon: “det är också ett ansvar hos varje person att göra sig anställningsbar”. Så var det sagt!

Alla fantastiska satsningar till trots, så förefaller arbetslösheten alltjämt vara extremt hög i Landskrona. Oavsett hur många insatser kommunen verkar ha gjort, gör och fortsätter göra, så verkar kommunen ha gått bet i detta åtagande. Men det konstaterar kommunalrådet inte i sin insändare.

Därtill avslöjar Segerlundskan inte hur mycket pengar som Treklövern skyfflat in i dessa olika åtgärder och hon berättar inget om utfallet av alla dessa åtgärder. What about the bang for the buck? Berätta gärna för oss på rosafluffiska om hur bra det gått egentligen! Hur många människor har er politik hjälpt från arbetslöshet till varaktigt arbete? Berätta också gärna med målande ord om Treklöverns framgångar inom skolan.

Annika Segerlund, hur många studerande har – under den tid som Torkild Strandberg (L) varit kommunstyrelsens ordförande, dvs en snart en 20-årig period av Treklöverstyre – lämnat gymnasiet bakom sig utan fullständiga betyg? Hur har det gått för dessa ungdomar i livet? Klappar hjärtat än med friska slag? Är den ljusnande framtid deras? Bor det några stormar i deras sinnen? Är hoppet deras vän? Tror de på löftena efter att det knöts förbund i den lund? Ska vi dra till med ett “Hurra!” på det?

När kommunalrådet går ut med den höga ambitionen att Landskrona kommun “ska vara den bästa platsen att leva, bo och verka i”, så får man faktiskt leverera också, inte bara få ihop en massa text om vilka insatser man gjort, men inte lyckats prestera. Det är bra magstarkt, att ha den typen av ambitioner, när Moderaterna har 4 mandat av 51 i kommunfullmäktige och gömmer sig bakom Liberalernas valframgångar, samtidigt som ens eget parti nästan halverats under samma period. Ska man talk the talk så får man faktiskt också walk the walk. En rejäl walk of shame. För efter snart 20 års styre måste ni väl rannsaka era egna insatser också, varför har ni inte lyckats? Är det någon annans fel att er politik inte lyckats? Kanske statens, regionens, danskens, sossarnas eller är det kanske rent av Landskronaborna det är fel på?

Marko Huttunen (S)