Aldrig är en människa så utsatt som när hon är gammal eller sjuk. Därför kan behovet av att kunna förstå och bli förstådd av den som (om) vårdar inte överskattas.
En av Sveriges största yrkesgrupper utgörs av undersköterskor. Det är en emellanåt bortglömd kår som spelar en viktig roll för kvaliteten inom vård och omsorg. Men det är, visar utredningen ”Stärkt kompetens i vård och omsorg” (SOU 2019:20), också en yrkesgrupp med relativt utbredda kompetensbrister.
Enligt utredningen kan det ses som en konsekvens av att yrket länge varit oreglerat vilket resulterat i att vem som helst kunnat anställas som undersköterska med behörighet att genomföra vårdåtgärder trots avsaknaden av relevant utbildning. Den vanligaste kompetensbristen som pekas ut i utredningen rör bristande språkkunskaper. Bristen rör såväl den kommunikativa som den skriftliga förmågan samt hör-, läs- och ordförståelse.
Att konsekvenserna av samtal och möten med personal som inte behärskar svenska språket riskerar, inte minst för personer med nedsatt kognitiv förmåga, att bli allvarliga är inte svårt att räkna ut. Kravlösheten som länge fått råda på området säger något föga smickrande om synen på gamla och sjuka i Sverige.
I Botkyrka kommun har vård- och omsorgsnämnden beslutat att man från och med 1 juli ska införa ett språktest, ett så kallat arbetsprov, för nyanställning i äldreomsorgen, LSS-verksamheten samt förskolan. Det handlar om att äldre ska få en trygg och bra omsorg, och att vi allmänt ska öka kvaliteten. Senast i raden att vilja införa språktest är Socialdemokraterna i Göteborg, som vill införa språktest för personal inom äldreomsorg, funktionshinder, fritidshem och förskola. För oss sverigedemokrater är det självklart att de som utbildar våra barn och tar hand om våra äldre ska kunna bra svenska. I Treklöverns Landskrona tycker man att det räcker med att ha språkombud inom omsorgen. Språkombud är vanliga anställda, som har fått särskild utbildning för sin uppgift. Deras uppdrag är att stödja språkutveckling på arbetsplatsen. Språkombuden kan stötta i det dagliga arbetet, men de kan inte kompensera för behovet av grundläggande språkutbildning.
SD menar att omsorgen inte ska användas som ett integrationsprojekt i tron att språkombud är lösningen på bristande språkkunskap, svårt med dokumentation och kommunikation med våra äldre.
För att få en anställning inom omsorgen ska du redan kunna behärska svenska språket i tal och skrift. Språket är nyckeln till fungerande kommunikation mellan människor – och livsviktigt för en välfärd av hög kvalitet. Det bör vara prio ett för varje ansvarig arbetsgivare att rusta omsorgspersonalen med tillräckliga språkkunskaper. Om språkombud behövs inom omsorgen i Landskrona så visar det på att personal som inte kan tillräckligt god svenska har anställts, men då ska de inte heller arbeta inom omsorgen.
Det vore klädsamt om den styrande Treklövern kunde tänka på våra äldres omvårdnad och inte bara utnyttja våra äldre genom att höja avgifterna för dem bara för att finansiera andra delar av Landskrona stads ekonomi.
Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)
Kerstin Stein Sandell
Gruppledare Omsorgsnämnden (SD)
