Arkiv: Planket

Ombyggnaden av Landskrona IP pågår. Varken BoIS eller supportrarna tycks ha några invändningar mot utformningen. Nya IP kommer ha en kapacitet för 6 800 åskådare, samtliga under tak.

När bygget står klart uppfyller IP alla krav från Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll för spel i Allsvenskan. Just en modern arena var för övrigt avgörande när BoIS fick en plats i den allra första allsvenskan 1924/25 (på Fässbergs IF:s bekostnad).

Senast BoIS spelade i Allsvenskan var 2002–2005. Under dessa fyra säsonger lockade 17 av 51 hemmamatcher fler än 6 800 åskådare. Arenan som byggs nu, skulle alltså inte ha räckt till på alla matcher då.

Publikintresset för svensk fotboll har ökat kraftigt under de två decennier som har gått sedan BoIS senast (sist?) spelade i Allsvenskan. Trenden pekar inte nedåt. Det är därför osannolikt att BoIS skulle locka färre åskådare i Allsvenskan än vad klubben gjorde 2002-2005, samtidigt som de flesta andra klubbar drar mer publik än tidigare. 7 lag som spelade i Allsvenskan när BoIS åkte ur 2005 spelar där även den här säsongen. Av dessa har 5 högre publiksnitt nu än då. Flera har kraftigt ökat publikintresse.

Tittar vi på Superettan de senaste säsongerna har bara BoIS möten mot Helsingborgs IF överstigit 6 800 åskådare (2023: 7 653; 2024: 8 267 och 2025: 8 350). Om vi bortser från matcherna mot Helsingborg har BoIS högsta publiksiffror de senaste åren varit 2024 mot Öster 5 579, Degerfors 4 348 och Värnamo i kvalet till Allsvenskan 4 755. Det är långt från de 6 800 som den nya arenan kommer ha kapacitet för.

Eftersom IP byggs om för att uppfylla kraven för allsvenskt spel blir frågan hur klubben och kommunen har resonerat. Resultatet är en arena som är för liten i Allsvenskan, men som kommer stå halvtom i Superettan. Så vilken serie är nya IP egentligen avsedd för? Om vi ser till BoIS publiksiffror de senaste 20 åren saknar kapaciteten 6 800 åskådare förankring med verkligheten. Det är därför rimligt att ställa frågan var siffran 6 800 kommer ifrån och hur man har kommit fram till just den siffran?

Pontus Eriksson skrev ett debattinlägg i september om publikkapaciteten på denna nya arena. Men det inlägget har inte bemötts av kommunen eller BoIS. 2014 fanns det planer på att ha konstgräs på IP. Det lyckades BoIS-supportrar stoppa. Men denna byggnad verkar de vara nöjda med.

Finns det ens någon ambition att BoIS ska spela i Allsvenskan igen när nya IP kommer ha en publikkapacitet som inte är avsedd för Allsvenskan?

Joakim Egonsson

Fotnot: Matchen mot AIK 2003 spelades på Olympia i Helsingborg eftersom IP inte uppfyllde säkerhetskraven.

I norra Landskrona växer nya bostadsområden fram – Guldängen i Karlslund och Strandstaden i Borstahusen. Här planeras radhus, villor och flerfamiljshus, ofta med privata uteplatser, parkering och separerade trafikleder. Det kan låta modernt och tryggt, men i grunden följer projekten idéer som historiskt visat sig misslyckas: modernismens funktionalistiska ideal.

Sådana upplägg leder ofta till social isolering, segregationsproblem och bilberoende. Amerikanska suburbior är ett tydligt exempel: vackra, tysta bostadsområden, men socialt homogena, beroende av bil och utan naturliga mötesplatser. Ändå upprepas samma mönster i Landskrona.

Projekt som Guldängen och Brf Flaggskeppet riskerar att skapa exklusiva enklaver snarare än levande stadsdelar. Separata bostadsområden utan integrerad handel, arbetsplatser eller sociala mötesplatser skapar inte gemenskap. För att stadsdelar ska bli hållbara måste planeringen utgå från långsiktig ekonomisk stabilitet, effektiv markanvändning och lokalt engagemang. Transporter bör främja aktivitet och sammankoppling, inte isolera människor i bilberoende områden. Invånarna måste ges möjlighet att forma sin närmiljö, inte passivt konsumera den.

Frågan är enkel: varför bygger vi i Landskrona fortfarande enligt dessa misslyckade modernistiska ideal? Vi har chansen att tänka nytt, skapa stadsdelar där människor kan mötas, leva och arbeta tillsammans, nära service och natur, utan att bli isolerade i bilberoende enklaver.

Låt Landskrona lära av historien. Blandade funktioner, kompakt bebyggelse och engagerade invånare skapar städer som inte bara ser bra ut på papper, utan också lever, frodas och bär socialt och ekonomiskt värde för generationer framåt. Det är dags att lämna modernismen bakom oss och bygga städer för alla.

Ronnie Niby (S)
arkeolog, sekreterare i arkitekturupproret

En stor majoritet av svenska folket vill inte ha privata vinstdrivande friskolor – ändå finns de kvar.

Nu i dagarna kan vi läsa att på Engelska skolan är det knappt 20 av drygt 100 (undersökta) lärare som har svensk lärarlegitimation och att knappt var fjärde lärare undervisar i ämnen de INTE är behöriga i!

Det här blir värre och värre. Men ändå känns det som att liberaler, moderater och sverigedemokrater är nöjda med resultatet.

För mer än två år sedan skrev vi socialdemokrater i Landskrona hur illa det är med privata vinstdrivande skolor. Det kan ni läsa mer om här.

Hur långt en privat friskola är beredda att gå långt för att skydda sina ekonomiska intressen blir uppenbar av dokumentären ”Tyst i klassen” från HBO Max som släpptes i förra veckan. Aftonbladet skriver att elever berättar gråtande om brott de utsatts för av en anställd på en friskola men de högst ansvariga duckar att svara på frågor.

Vi ska inte ha de här aktörerna i Sverige. Vi socialdemokrater vill förbjuda aktiebolag att driva skolor i Sverige. Punkt.

Adis Heldic (S)

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson vill stoppa engelska skolor. Beskt för stans Liberaler och kommunstyrelseordföranden Torkild Strandberg, som har slagit sig för bröstet att han tagit Internationella Engelska skolan till Landskrona för man ska ha ”ordning och reda” i skolan. Mohamsson säger att undervisningen på engelska inte håller måttet så hon kräver en lagändring.

Vet ni att Torkild Strandbergs ”språktest” för lärare i förskola och skola inte gäller för privata skolor som IES, fastän rapporterna säger att man inte alltid har behöriga lärare. Varför ska inte reglerna gälla lika för alla skolor i Landskrona?

Men hemskare är TV-programmet ”Tyst i klassen”* som dömer ut koncernen Internationella Engelska skolan som sektliknande. Fast man fick flera varningar att skolans fritidsledare är pedofil som fotade småflickorna och spred fotona på barnporrsidor gjorde skolans ledning ingenting. Man sopade brotten under mattan men sa till föräldrarna att vara tysta och inte berätta för någon. Fast lagen säger att skolan ska polisanmäla sexbrott, mörkade IES högsta ledning övergreppen och gjorde inget!

166 flickor drabbades av grovt barnpornografibrott på IES!

Jag tycker faktiskt Internationella Engelska Skolan inte föregår med speciellt gott exempel. Så jag skulle aldrig låta mina barnbarn gå där när man vet att ledningen inte tror på elevernas varningar!

Internationella Engelska skolans högsta ledning uttalar sig inte och lägger locket på med företagssekretessen på sin sida. Sånt är det stora problemet när man har skolor som drivs som företag med noll insyn, för det är sjukt att vi skattebetalare som betalar skolan inte får veta vad som händer innanför skolans väggar. Men satsa på kommunala skolor för dom kan inte gömma sig bakom ”företagshemligheter”.

Bort med marknadsskolan som bara tar våra skattepengar i vinst när pengarna ska gå till skolbarnen! Bort med marknadsskolan för ”skyddandet av barnen riskerar att väga lättare än skyddandet av varumärket” varnar reportern i HD om skandalen på IES. Pedofilhärvan var på Internationella Engelska skolan i Karlstad men skolkoncernens ledning försökte mörka brotten, så för tusan varför vill man ha en sån skolkoncern som Internationella Engelska Skolan i Landskrona? För IES är verkligen inget man kan slå sig för bröstet över.

Det var väl inte mycket med den ”ordning och redan” i den skolkoncernen, Torkild Strandberg?

Eva Johansson

* Dokumentären Tyst i klassen (HBO Max) skildrar pedofilskandalen vid Internationella Engelska Skolan (IES) i Karlstad, där en fritidsledare under flera år smygfilmade och fotograferade över 160 elever och spred materialet på barnpornografiska sajter. Trots upprepade varningar från elever och föräldrar agerade inte skolledningen förrän gärningsmannen greps 2023. Han dömdes till två års fängelse och skadestånd.

Serien kritiserar hur skolans ledning prioriterade sitt varumärke framför elevernas säkerhet. IES har avböjt medverkan och förnekar att man ignorerade varningarna.

Nyligen presenterade Skolinspektionen en mycket kritisk granskning av 30 svenska skolor med engelska som undervisningsspråk. De flesta av dessa skolor tillhör Internationella Engelska Skolan (IES) – en friskolekedja som, trots sitt namn, följer svensk läroplan och inte är en internationell skola.

Med tanke på detta är det inte orimligt att ifrågasätta hur nästan 100 % av niorna på dessa skolor ändå uppges vara behöriga till gymnasiet. Stämmer dessa siffror med verkligheten?

I Landskrona betalar kommunen varje månad omkring 500 000 kronor till IES – offentliga medel som finansierar verksamheten, men utan att vi har någon verklig insyn. Det är en allvarlig brist i systemet. När vi inte kan granska hur skattepengarna används, hur kan vi då vara säkra på att kvaliteten motsvarar det som rapporteras?

Oberoende granskningar, som den från Skolinspektionen, pekar på omfattande problem. Det borde få både politiker och föräldrar att reagera. Landskronas barn och ungdomar förtjänar en skola där kvalitet, transparens och pedagogik går hand i hand – inte en marknadsstyrd verksamhet som glider under radarn.

Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)

Ibland blir tystnaden total, antingen man vill låta tystnaden dölja sina misstag eller så är man för blyg för att berätta om sina framgångar.
Alla vet att vi, Socialdemokrater, är  mot vinster i välfärden och skolan. I mitt fall var det rent ideologiskt men också när man i olika forskningsrapporter kom fram till att kunskaperna i svenska och engelska inte var något som blev så bra.

Nu har skolinspektionen gjort en  kvalitetsgranskning: Skolinspektionen, Tematisk kvalitetsgranskning 2025. ”Kvaliteten i engelskspråkig undervisning när den ges i andra ämnen än språk. Fokus på årskurs 7-9”
Den finns att läsa på Skolinspektionens hemsida.

Alla som förfäktar fördelarna med skolor som bedriver delar av sin undervisning på engelska bör läsa den. Alldeles särskilt föräldrar som av olika skäl funderar på att ansöka om att deras barn skall få gå där bör göra det.

Jag vill passa på att säga här att jag har full respekt för de som väljer och har valt IES. En del  saker där är säkert bra. Jag vet själv inte eftersom vi politiker i tex Utbildningsnämnden inte har någon insyn överhuvudtaget i IES – vi måste bara betala!

Alla utbildningsintresserade har säkert läst att 27(tjugosju) av 30 granskade skolor fick anmärkningar. IES i Landskrona var en av de granskade skolorna och en av de 27 som hade brister i  engelskspråkig undervisning.

Innan jag citerar en del av rapporten vill jag säga något om vad jag reagerade på i den:

• Att knappt 20 av drygt 100 (undersökta)lärare har svensk lärarlegitimation!
• Att knappt var fjärde lärare undervisar i ämnen de inte är behöriga i!
• Att många elever inte vill prata engelska på lektionerna!
• Att många elever inte förstår lärarnas frågar, bland annat på grund av att man inte förstod lärarens språk!

Det finns mycket som jag reagerade på men jag tar inte upp allt!
Nu är det dags för lite citat:
– Oreflekterad användning av engelskspråkig undervisning på många av de granskade skolorna
– Den engelskspråkiga undervisningen genomförs utan förankring i vetenskapliga metoder om språk- och ämnesintegrerat lärande
– Avsaknad av gemensamma diskussioner kan försämra elevernas möjlighet till kunskapsutveckling
-Att det är sällan lärare aktivt uppmuntrar elever att prata engelska
– Risk för tysta klassrum och låg grad av interaktion
– Språkförbistringar kan göra det utmanande att se och möta elevers behov

Sammanfattning
Antalet skolor med tillstånd att genomföra delar av undervisningen på engelska har ökat kraftigt. Trots att skolorna har undervisning på engelska som uttalad profil visar granskningen att den undervisning som bedrivs på engelska sällan utgår från kunskap om språk- och ämnesintegrerat lärande.

Det finns kommentarer och förklaringar till alla rubrikerna och mer därtill!
Jag tycker att granskningens resultat är bedrövligt.
Jag kan konstatera att det uppenbarligen finns väldigt mycket att göra för att marknadsskolorna ens skall komma i närheten av det som de lyfter fram som sin profil!
Jag har ännu inte sett någon kommentar från IES i Landskrona med anledning av granskningens resultat!
En produkt som inte håller måttet köper man inte – den lämnar man tillbaka eller slänger.
En del av er blir säkert förbannade på mig / oss pga av denna insändare  men det är inte jag/ vi som står för Blåsningen.
Bli förbannad på ansvariga för Blåsningen istället!
Håkan Lans (S)

Härskarteknik eller bara politik?

I sitt senaste svar på Planket anklagar Johan Laurin (L) mig och Marko Huttunen för att använda härskarteknik i våra texter. Han radar upp exempel på “förlöjligande” och “skuldöverföring” och ger intryck av att vi ägnar oss åt personangrepp snarare än sakpolitik. På ytan kan det låta som en neutral analys, men vid en närmare granskning framträder en annan bild.

Det är korrekt att både Laurin och jag använder polemiska uttryck i lokalpolitisk debatt. Att skriva “Segerlundskan” eller “rosafluff” är spetsigt – precis som när Laurin kallar våra repliker “smått komiska” eller moraliserar om att vi bör “sopa framför egen dörr”. Även detta är retoriska knep som syftar till att ifrågasätta motståndarens trovärdighet. Jag vill dock poängtera att jag här svarar endast för mig själv och inte för någon annan.

Begreppet härskarteknik handlar i sin ursprungliga mening om systematiska metoder för att tysta eller marginalisera underordnade i ett maktförhållande. Att politiker på lika villkor använder syrliga ord om varandra i en insändardebatt är därför knappast ett skolexempel på härskarteknik. Det är politisk retorik, inte ett maktspel som systematiskt undergräver någon annan.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att de styrande politikerna fortfarande inte har besvarat de ursprungliga sakfrågorna. Landskronaborna väntar fortfarande på tydliga svar om hur Landskrona Omsorg AB faktiskt har förbättrat verksamheten, hur de återkommande bristerna som JO påtalat hanteras och vilken effekt bolagsformen haft jämfört med den tidigare nämnden. Det är dessa frågor som är viktigast, inte diskussioner om ordval och etiketter.

När Laurin etiketterar vår retorik som “härskarteknik” använder han i praktiken ett retoriskt vapen: fokus flyttas från sakfrågorna till tonen i debatten. I stället för att diskutera innehållet i kritiken av Treklöverns politik hamnar samtalet i en metadiskussion om vilka ord som är “tillåtna”. Det riskerar att tysta oppositionen och förvandla viktiga sakfrågor till en diskussion om etiketter.

Det är dags att återgå till det som verkligen är viktigt: skillnader i politik och konkreta resultat för Landskronaborna. Saklig debatt och tydliga svar borde stå i centrum, inte etiketter och retoriska vapen.

Ronnie Niby (S)

Inlägget är rättat* den 29 september.

Avslutande svar till Ronnie Niby samt kommentarer till Marko Huttunen om hans insändare Säg ej vad ni gjort – utan hur det gått!

Det finns ett uttryck som lyder att man bör ha sopat framför sin egen dörr innan man påpekar brister hos grannen. Så kärnfrågan som du gärna lyfter fram att Treklövern misslyckats med, torde då vara något som (S) briljerar med. Min tanke med mitt svar på ditt inlägg var att utmana just den tesen genom att försöka förstå (S) strategi – eftersom det är något som krävs och saknas av Treklövern enligt dig.

När jag då gjorde ett försök att förstå det som (S) erbjuder som är annorlunda, vände jag de (S)-påhittade uttrycken om ”rosafluff” och ”fluffballonger” mot er. För det är tydligt för de som läser om er arbetsmarknadspolitik, i Landskrona, att det saknas precis det du påstår att (S) har i motsats till Treklövern. Dessutom saknas även en enda dedikerad krona i er budget till det som ni anser är det överordnade målet för staden.

Det blir då smått komiskt att få ett svar som beskriver mitt svar som härskarteknik. Jag använder uttryck som Huttunen skapat och du använde – som är en härskarteknik inom ramen för förlöjligande och förminskande av motparten. Visst har jag inslag av härskarteknik, precis som du har i ditt inlägg Ronnie, som också använder de nedsättande uttrycken skapade för att håna Treklövern. Återigen handlar det om att sopa framför sin egen dörr…

Förutom ditt inlägg som då också innehåller dessa ord som är skapade av er sida, som jag besvarade dig med, så är ju Huttunens senaste inlägg ett ypperligt exempel på härskarteknik och personangrepp – men som är så frekvent hos er att man undrar varför du känner att det är rätt att anklaga mig för något sådant.

I Huttunens text förekommer flera exempel inom ramen för härskarteknik:

Förlöjligande & förminskande

• Användningen av uttrycket ”Segerlundskan” är ett nedlåtande sätt att titulera Annika Segerlund.
• Ironiska formuleringar som ”Berätta gärna för oss på rosafluffiska” och ”ska vi dra till med ett ‘Hurra!’ på det?” syftar till att förminska motparten snarare än att diskutera sakpolitik.

Osynliggörande & misstänkliggörande

• Texten antyder att Annika döljer fakta: ”avslöjar Segerlundskan inte hur mycket pengar…” och ”gömmer sig bakom Liberalernas valframgångar”. Detta bygger en bild av oärlighet eller smitande från ansvar.

• Skuldöverföring
• Retoriska frågor som ”Är det kanske rent av Landskronaborna det är fel på?” framställer motpartens politik som orimlig genom överdrift.

Gällande personangrepp så kan man konstatera:

• Att konsekvent använda ”Segerlundskan” i stället för namn eller titel är nedsättande.
• Formuleringen ”en rejäl walk of shame” är riktad mot Treklöverns företrädare och drar ner samtalet från sak till person.
• Retoriska frågor som ironiserar över ungdomars framtid kopplas till Annika Segerlund personligen, vilket kan uppfattas som ett angrepp mot hennes förmåga och trovärdighet.

Vi smiter inte från sakfrågan, Annika har gett ett tydligt svar. Det som blir trist är att ständigt utsättas för dessa gliringar i stället för att ni då pratar om vad det är ni vill göra annorlunda. Prata om er arbetsmarknadspolitik och strategi.

Detta är ingen inbjudan att starta någon ny debatt med Marko eller dig Ronnie – jag ser saken som avslutad och min poäng är förklarad. Nu hoppas jag att vi kan lyfta debatten tillsammans och prata sakfrågor framöver.

Slutligen vill jag rätta en detalj: du nämnde att det var ditt inlägg som fått mig att engagera mig politiskt, men det stämmer inte. Jag har varit fritidspolitiker i ett par år. Det står i mitt tidigare svar.

Johan Laurin (L)

* Rättelse.
I det tidigare inlägget skrev Johan Laurin ”Förutom ditt inlägg som då också innehåller dessa ord som är skapade av er sida, som jag besvarade dig med, så är ju Huttunens senaste inlägg ett ypperligt exempel där jag anklagas för härskarteknik och personangrepp – men som är så frekvent hos er att man undrar varför du känner att det är rätt att anklaga mig för något sådant.”
Efter att ha kontrollerat Marko Huttunens senaste inlägg så konstaterar vi att några sådana personliga påståenden mot Johan Laurin inte finns.

Detta är nu ändrat.