En bisarr paradox som dök upp härförleden var att Landskrona klättrade upp på en sjätteplats av landets kommuner gällande arbetslösheten samtidigt som kommunen rankades som den 10:e högsta kommunen avseende näringslivsklimatet. Det bisarra består till stor del av att Torkild Strandberg och det politiska styret tiger i arbetslöshetsfrågan, de tar inte krafttag mot arbetslösheten, utan skickar hellre ut pressmeddelanden om vilken placering kommunen fått i årets ranking för företagsklimatet. Och det kanske mest oroande i sammanhanget är att långtidsarbetslösheten sedan ett år tillbaka ökar i Landskrona och det med råge.
I Sverige finns fler än 1 miljon företag. Svenskt Näringsliv har cirka 60 000 medlemsföretag och varje år låter Svenskt Näringsliv cirka 70 000 företagare i Sverige svara på en enkät om företagsklimatet. Enligt en rapport utgiven i år av Företagarna finns det 3448 företag i Landskrona. Av dessa har 191 företag i Landskrona i år svarat på Svenskt Näringslivs enkät, dvs cirka 5,5% av företagen i Landskrona. Av dessa 191 företag tycker 130 att företagsklimatet är bra, dvs 3,7% av företagen i Landskrona har fyllt i en enkät och tycker att företagsklimatet är bra. Landskrona rankas som 10:e högsta kommun i landet avseende företagsklimatet. Att fylla i en enkät kan alla företagare göra, men det är långt ifrån alla företagare som faktiskt fyller i enkäten. Det är viktigt att komma ihåg att sammanställningen av enkätsvaren endast ger en bild av företagsklimatet i Landskrona.
Landskrona har sjätte högst arbetslöshet i landet
I Landskrona är arbetslösheten hög, staden har den sjätte högsta arbetslösheten i landet. Om detta talar det politiska styret inte särskilt högt om. Inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen, är i Landskrona i augusti månad i år 2499 personer. Det är 354 personer fler än för ett år sedan, vilket motsvarar en ökning med 16,5%. Till långtidsarbetslösa räknas de som varit arbetslösa i mer än 6 månader. Och i Landskrona är antalet arbetslösa utan arbete i mer än 6 månader 1575 personer, vilket är 295 personer fler än för ett år sedan och motsvarar en ökning med 23%. Antalet arbetslösa utan arbete i mer än 12 månader är 1012 personer, vilket är 169 personer fler än för ett år sedan och motsvarar en ökning med 20%. Utan arbete i mer än 24 månader är 526 personer, vilket är 36 personer fler än förra året och motsvarar en ökning med 7,3%.
Vad spelar alla dessa siffror för roll. Jo, långtidsarbetslösa har svårt att komma in på arbetsmarknaden igen och det blir dyrt för skattebetalarna om denna grupp växer. Om vi jämför med grannkommunerna Helsingborg och Kävlinge samt den närliggande kommunen Lund, så har de lägre siffror än oss, trots att vi är grannkommuner och ligger nära varandra i samma arbetsmarknadsregion. Vi har liknande geografiska förutsättningar och det kanske inte borde finnas större skillnader kommunerna emellan.
I en nyligen publicerad artikel här på Landskrona Direkt under rubriken ”Näringslivsranking och arbetslöshet – båda i topp” så fick kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) en fråga om arbetslöshetsstatistiken i Landskrona och han svarade då ”Just nu ökar arbetslösheten i hela Sverige, så även här. En utveckling liknande Landskronas kan man se i städer som till sin struktur liknar vår, till exempel Helsingborg och Malmö. Det som sticker ut för Landskrona är att vi har en större andel invånare med ingen eller mycket låg utbildning. 4,3 procent jämfört med rikssnittet som är 2,7 procent.”
En kritiserad företagsranking!
Svenskt Näringslivs ranking kritiseras varje år. En av de som har kritiserat rankingen väldigt hårt tidigare har varit just Torkild Strandberg. Men nu, när siffrorna ger ett sken av att näringslivsklimatet skulle vara bra, under hans styre, så är det annat ljud i skällan.
En av alla som kommenterat näringslivsrankingen i år är Mattias Horrdin (C), kommunalråd i Lund. Nyligen skrev han på Facebook med anledning av mätningen av företagsklimatet att bland det positiva med resultatet för Lund återfanns tillgång till kompetens, vilket han tackade universitetet för. Mobilnät och bredband var också positivt och det tackade han telekombolagen för. Vägnät, tåg och flyg tackade han det geografiska läget för. Så, jag tänkte att det kunde vara intressant att göra en jämförelse i rankingen och enkätsvaren för dessa tre mätområden för att se hur det skiljer sig mellan Landskrona, Helsingborg, Kävlinge och Lund.
Landskrona delar vägnät- och tågnät med Helsingborg, Kävlinge och Lund. Och de närliggande flygplatserna är Ängelholms flygplats, Sturup och Kastrup. När det gäller mobilnät och bredband borde vi rimligen ha liknande förutsättningar kommunerna emellan. Och avseende tillgång till kompetens, så är ju frågan om företagarna skulle tolka tillgång till kompetens, som något som nödvändigtvis skulle finnas innanför kommunens gränser. Om exempelvis tillgång till vägnät, tåg och flyg endast skulle räknas inom kommungränsen, så skulle vi alltså behöva förlita oss på Viarps flygplats här i Landskrona.
Paradoxen väg- och tågnät samt flyg
Landskrona har förvisso närmare till Sturup och Kastrup än Helsingborg, men längre till Ängelholms flygplats. Kävlinge och Lund har bägge närmare till Sturup och Kastrup än Landskrona. Skulle företagarna i Kävlinge och Lund verkligen sukta så mycket efter närhet till Ängelholms flygplats att de skulle placera sig så mycket sämre än Landskrona? Väg- och tågnät delar ju alla fyra kommunerna med varandra och Lund har ju bäst anslutning till järnvägsnätet eftersom Lund är en knutpunkt för Södra stambanan och Västkustbanan. Helsingborg, Landskrona och Kävlinge ligger utmed Västkustbanan och Helsingborg har dessutom en koppling genom Skånebanan till Hässleholm varifrån man kan åka vidare med Södra Stambanan. Vägmässigt har Helsingborg koppling till såväl E6 som E4. Lund har en koppling till E6 och E22. Landskrona och Kävlinge ligger utmed E6. Hur är det möjligt att Landskrona rankas högst?
Mobilnät och bredband
Sedan 2015 har Landskrona legat som lägst på plats 14 och som högst på plats 1 och kommunen snittar på plats 5,8 över tioårsperioden. Vad är det som höjer Landskrona så mycket? Kävlinge lär ha haft bristande utbyggnad av bredbandsnät (fiber), så det kan förklara Kävlinges låga ranking, samt att mobiltäckningen dör ungefär i höjd med Ålstorp 5. Men skulle Landskrona verkligen vara så mycket bättre än Lund och Helsingborg? Vad utmärker Landskrona?
Tillgång till kompetens – Vad sa du att du sa, sa du?
Som tidigare nämnt gjorde Torkild Strandberg ett påpekande om den höga arbetslösheten i Landskrona, han sa: ”Det som sticker ut för Landskrona är att vi har en större andel invånare med ingen eller mycket låg utbildning”.
Sedan 2015 har Landskrona i företagsrankingen legat som lägst på plats 147 och som högst på plats 21 och kommunen snittar på plats 78,8 över tioårsperioden. Om kommunalrådet Horrdin i Lund tackar universitetet för den höga placeringen 8, så undrar man varför universitetet i Helsingborg inte lyckas placera sig bättre i rankingen än Landskrona som ju inte direkt har universitetsutbildningar att stoltsera med. Hur kan tillgången till kompetens – enligt företagen i Landskrona – placera kommunen som 21 i rankingen och samtidigt så skyller Torkild Strandberg den höga arbetslösheten på att ”vi har en större andel invånare med ingen eller låg utbildning”? Hur går det ihop egentligen, herr Strandberg?
Rosafluff vs verklighetens faktum!
Och någonstans här, tror jag att man kan skönja ett litet mönster. Företagarna som besvarat Svenskt Näringslivs enkät i Landskrona måste helt enkelt tycka annorlunda än företagarna i Helsingborg, Kävlinge och Lund. Med anledning av det politiska narrativ som finns i Landskrona, dristar jag mig till att påstå att man i Landskrona använder enkäten för att haussa upp Landskronas placering i rankingen. Vartannat år får inte bara företagarna fylla i enkäten utan även kommunpolitikerna. Och kommunpolitikernas attityder till företagande i Landskrona har sedan 2007 legat högre än företagarnas. Det finns en anda och ett narrativ av rosafluff i Landskrona i stadens klägg samt en tillhörande tysthetskultur, som ständigt trycker ner dem som kritiserar och tycker annorlunda. Detta rosafluffnarrativ och denna tysthetskultur har lett till en slags självcensurering där människor och företagare inte längre vågar eller vill framföra kritik, inte ens i anonyma enkäter. Så, en liten krets människor, ett 130-tal företagare, sprider vidare detta rosafluffnarrativ genom sina enkätsvar och Strandberg blir glad som en speleman.
Med ett leende på läpparna försöker Torkild Strandberg blanda bort korten när han får frågan om arbetslösheten och inleder med att säga ”Just nu ökar arbetslösheten i hela Sverige, så även här”. En bortförklaring som troligen inte fungerar någon annanstans än i Landskrona. Att arbetslösheten också ökar någon annanstans, är inte en förklaring till att arbetslösheten ökar i Landskrona och är sjätte högst i landet. Företagsklimatsrankingen är rosafluff. Den höga arbetslösheten är verklighet! Och tids nog så lär vi alla bli varse att så är fallet!
Marko Huttunen (S)
