Det är en hisnande tanke att hela Wetterlindska möllan vreds mot vindriktningen. Landskrona Direkt fick på torsdagen en exklusive rundvandring i den gamla stubbamöllan på Kvarntorget som i dagarna fått en mindre renovering av vingarna.
– Senast den var i bruk var under första världskriget, berättar Sven-Erik Thosteman ägare av det närliggande vandrarhemmet och auktoriserad Skåneguide.
Sven-Erik Thosteman, är även ordförande i Kvarntorgets vänner och det närmsta man kommer ett levande uppslagsverk när det gäller denna pittoreska del av Landskrona.
Magnus Sjunnesson är biträdande fastighetschef i Landskrona och under många år granne med stadens äldsta väderkvarn.
– Wetterlindska möllan har genom åren genomgått flera renoveringar. Nu senast har vi bytt ut en del rötskadat virke i vingarna samt brandskyddsmålat den undertill, säger han när duon bjuder in till en rundvandring i kvarnen.
Efter en snabb inspektion under själva möllan tar vi trapporna upp till det första planet. Hör möts man av en enorm ekstubbe (stolpe) där årtalet 1737 är inskuret.
– Antagligen är det året som kvarnen byggdes. Den finns med på Lars Lindboms karta från 1751 och var då den mittersta av fem som låg på ett pärlband i utkanten av staden, säger Sven-Erik Thosteman och visar upp kvarnens finurliga funktioner.
– Med den hör kan man ändra läget på den övre, rörliga stenen, säger Sven-Erik Thosteman och tar ett rejält tag med båda händerna om en rejäl regel i ek.
– På så vis kunde mjölnaren reglera hur finmalet mjölet skulle vara.
Med stor kunskap berättar han om de olika finesserna och den välbevarade mekaniken i den snart 300-åriga kvarnen och hur den vreds upp mot vinden med hjälp av kvarnhästen.
– Oftast stod kvarnen med vingarna mot väst-sydväst där vinden oftast kom ifrån, men man höll vakt genom luckorna så man var beredd om vinden ändrade riktning, berättar Sven-Erik Thosteman och visar samtidigt hur bromsen fungerade. En mekanik som än idag i funktionsduglig. En skenande kvarn var en mardröm för alla mjölnare.
– Snurrade det på för bra kunde träet bli varmt och antända mjöldammet som fanns överallt här inne.
Wetterlindska möllan som fått sitt namn av den senaste ägaren som 1927 sålde den till Landskrona stad. Många fruktade att den skulle rivas men klenoden fick stå kvar.
– Mycket tack vare några svenskamerikaner med rötter i Landskrona som donerade pengar till möllans bevarande på 1920-talet, vet Sven-Erik Thosteman.
Första söndagen i juli är ”Möllans dag”.
– Vi har visat upp Wetterlindska möllan vid detta arrangemang många gånger men i år har vi tyvärr inte möjlighet att delta, säger Sven-Erik Thosteman och vi får hoppas att det kommer andra tillfällen till detta längre fram.
Alldeles intill möllan ligger mjölnarens hus.
– Jag undra hur nära vingarna var när möllan var vänd mot väst, funderar Magnus Sjunnesson som har planer på att få se de stora vingpartiet snurra igen.
– Vi kommer antagligen att göra ett försök. Jag ska tala med några experter om detta är möjligt.
– Säg till. För då vill jag komma och titta men hålla mig på behörigt avstånd, avslutar Sven-Erik Thosteman.
