
Igår var det upprop i den kommunala grundskolan och så här års brukar vi redogöra för någon skolstart samt berätta om hur många elever som startade terminen. I år vänder vi på det och tar en titt på hur det ser ut på lärarfronten i Landskrona istället.
– Vi har faktiskt fler behöriga lärare nu än tidigare, säger grundskolechef Caroline Ekstrand när vi möter upp henne på tjänsterummet på stadshuset.
– Cirka 15 procent av våra lärare är obehöriga. Det blir sammanlagt ett 40-tal som är detta, säger hon och förklarar att vissa lärarkategorier är svårare än andra att värva.
– Slöjdlärare är svåra att få tag i. Över lag kan man säga att det är svårt att rekrytera nya praktisk-estetiska lärare men även Matte/NO-lärare uppger en del rektorer att det är svårt att få tag på. Till viss del även lärare i moderna språk samt utbildade fritidspedagoger, berättar Caroline Ekstrand och ser det som en stor utmaning för skolan att få fler behörigt sökande till utannonserade tjänster. Något som kan tyckas vara en minst sagt tuff uppgift då det i landet som helhet saknas 60 000 lärare redan om två år, påstår Lärarförbundet.
– Vi måste se hur vi kan locka tillbaka lärare som idag är i andra branscher. Sen kan man säga att av de 40 obehöriga lärarna som vi idag har, så är en del av dessa väldigt nära en examen. Vi har några som har en utländsk lärarexamen och som behöver få denna validerad. Det finns alltså en skillnad mellan obehöriga och obehöriga också, understryker Caroline Ekstrand.
– Vi har även två lärare som vi tillsammans med Teach for Sweden under två år arbetar på våra skolor och sen får sin behörighet. Vi måste titta på nya möjligheter att få in behöriga lärare, för så klart vill våra rektorer ha behöriga lärare.
Med en lärarbrist i landet som dessutom tendera att öka är frågan hur det kommer att se ut i Landskrona om två år.
-Det är jättesvårt att säga. Ett exempel är att vi även försöker behålla våra pensionärer på olika sätt. Det gäller för Landskrona stad att vara en attraktiv arbetsgivare och att rekrytera såväl långsiktigt som kortsiktigt. Men så tänker förstås alla kommuner.
Enligt lärarfacken uppger 6 av 10 lärare att de överväger att lämna yrket. Hur värnar Landskrona sina redan befintliga lärare?
– Vi är väldigt noga vid ett avslut, det vill säga när någon väljer att lämna vår organisation att ställa frågan varför. Detta så att vi kan vara på tå och förstå varför man väljer att lämna. Vi är också noga med att påtala för duktiga lärare att de är välkomna tillbaka. Medarbetarenkäter visar på att lärare kan rekommendera andra att arbeta i kommunen. Det är viktigt att en person får vara där den känner att den kan göra nytta, säger Caroline Ekstrand och poängterar vikten av engagemang i lärarrollen.
Grundskolechefen menar också att man uppmuntrar sin personal att söka nya tjänster inom Landskrona stad.
– Jag vill påstå att vi är en attraktiv arbetsgivare. Många söker sig hit. Man ser att det händer mycket i Landskrona samtidigt som det finns en hög arbetslöshet och än lägre skattekraft. Utbildning är så oerhört viktigt för ett samhälles utveckling och som rektor eller lärare ser man att här kan man göra skillnad. Vi har dessutom en politik som stöttar utbildningen. Landskrona har gjort en resa. Det är en tydlig skillnad mot 2009 med måluppfyllelse och liknande. Idag spela staden i samma liga som andra kommuner.
44 700 i månaden
Samhällets syn på lärarkåren och inte minst lönerna har länge varit på tapeten.
– Det har gjorts satsningar och en hel del är bra mycket bättre än för en del år sedan. Tittar vi på lönerna så ligger snittlönen för en grundskollärare på 34 517 kronor i månaden, säger hon efter att konsulterat ett exceldokument. Enligt samma dokument noterar vi att lönespannet bland stadens grundskolelärare sträcker sig från 24 100 upp till den kvinnliga lärare som har bäst betalt med sina 44 700.
Arbetsmiljön är en annan faktor som spelar in och här finns det naturligtvis en plan för renoveringar och lokalanpassning som följs.
– Det är klart att man ibland önskar att de skulle kunna gå fortare , säger Caroline Ekstrand som menar att man generellt sett är nöjd med den fysiska miljön.
– Ser man till medarbetarundersökningar så är ”balansen mellan arbete och fritid” något som många kämpar med.
Stadens elever presterar bättre än på länge och mycket tycks vara frid och fröjd, samtidigt lämnade ett 30-tal medarbetare Seminarieskolan det gångna året. I kommentarsfältet på Landskrona Direkts Facebooksida nämns att även Albanoskolan tappat en del personal på sistone.
– Fyra medarbetare har slutat på Albanoskolan och här är tjänsterna tillsatta. På Seminarieskolan har vi fyra pensionsavgångar, fyra personer har valt att göra något helt annat, det är sju obehöriga som slutat, fjorton lärare går till en annan kommun och tre har valt att börja på en annan skola i kommunen.
Grundskolechefen vill på inget sätt utpeka någon eller några enskilda orsaker till lärarflykten på skolan.
– Som du ser rör det sig om pensionsavgångar, att man flyttar till andra städer, missnöje med lärarlyft, obehörighet, etcetera. Sett till siffrorna ökar rent av lärarbehörigheten på skolan till detta läsår.
– På Västervångskolan slutar exempelvis 27 lärare inför denna terminen, vilket i sig är en anpassning till färre elevtal med anledning av Engelska skolans etablering. Ifjol var det Glumslöv och Sandåkerskolan som tappade många. Det går lite i vågor. Samtidigt har vi en större rörlighet bland lärare idag än vad som varit fallet tidigare. Den stora förändringen är att man idag byter mitt i en termin.
Årets modeord
Avslutningsvis, lika kul som det är att notera att 553 försteklickare igår började skolan är det att lyssna in vilket som är årets modeord inom skolans värld.
– Det måste vara ”Grit”. Låt säga att det snarare är ett karaktärsdrag där man kombinerar uthållighet, inre driv och förmåga att inte ge upp vid motgångar. Med grit kommer man långt, avslutar Caroline Ekstrand.
Med andra ord ”Sisu” som finnarna haft sedan hedenhös men så ligger den finska skolan också i framkanten.

Läs mer: