Annons

AgNO3 – mer än en fotoutställning

Museets fotograf Janne Jönsson visar upp bilder som visar hur en sjukdom kan gestalta sig. I rummet finns även originalbilder i svartvitt framkallade i Lennart Nilssons mörkrum på 60-talet. Bilder som sedan kom att hamna i en av världens mest berömda fotoböcker - Ett barn blir till.

Museets fotograf Janne Jönsson visar upp bilder som visar hur en sjukdom kan gestalta sig. I rummet finns även originalbilder i svartvitt framkallade i Lennart Nilssons mörkrum på 60-talet. Bilder som sedan kom att hamna i en av världens mest berömda fotoböcker – Ett barn blir till.

Ikväll invigs AgNO3 – Histories of Science and Photography på Landskrona museum.
Mer än en fotoutställning, skulle man kunna tillägga.

Annons
 

AgNO3 – Histories of Science and Photography in Sweden är en utställning som illustrerar vetenskapen och forskningens användande av fotografiet under ett och ett halvt sekel. Som metod, som bevis, som skalpell, förstoringsglas, spegel, etcetera.

Under ett års tid har museets Anneli Oxenstierna och Janne Jönsson åkt landet runt tillsammans med Lars Forsberg och grävt djupt i arkiven på universiteten i Lund och Uppsala, på Etnografiska och Nordiska museet. Väl i huvudstaden har man passat på ett ta en tur om stadsarkivet men även på landsorten har det fyndats.
– Vi har besökt Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Flygvapenmuseet i Linköping, Polismyndigheten i Malmö med flera, säger Janne Jönsson och pustar.

På museets tredje våning har tre rum byggts om till tolv. Nytt ljus och en klimatanläggning av toppklass har installerats, något utlånande institutioner ställer krav på. I runda svängar har 300 bilder lånats in, vilka kompletterade med Lars Forsbergs texter skapar ett 30-tal berättelser utifrån olika vetenskapliga frågeställningar.

Det är bilder som är tagna för dokumentera, men sällan för att visas för en bredare allmänhet.
Vi får möta Thor Thörnblad som delade med sig av sina kunskaper om fallskärmar till sin lillebror Raoul som kom att bli en svensk fallskärmspionjär och gjorde det första svenska hoppet 1920. I en bildsvit får vi följa ett av deras tidiga experiment med en testdocka.
– Den kom att bli en i gänget, berättar Lars Forsberg medan vi studerar den tilltufsade dockan.

Kasten är tvära och alldeles säkert lär enbart bevisbilderna från polisen i Malmö, tagna i Peter Mangs hem, locka besökare till museet. Vad en bok av Ted Gärdestad har med utredningen att göra kan man spekulera i, men mördarens almanacka ger detaljerade och avgörande bekräftelser.

Mer eller mindre rasbiologiska tester följs av porträtterade ”elitträd”. Fåglar fotograferade i en vindtunnel ger forskare svar, liksom att pyttesmå skalbaggar i förstoring kan artbestämmas. På Spårvägsmuseet i Stockholm hittade man tunnelbanemannen.
– Vi tyckte han var så cool, säger Janne Jönsson om mannen som är fotograferats snett framifrån i flera olika typer av skyddsglasögon. Bilder av mannen är återkommande i utställningen.
– Vi var tvungna att täcka över en del fönster och han passade bra in, förklarar Janne Jönsson.

Den upptäcktsresande författaren och ledamoten av Svenska Akademien, Sven Hedin hade alldeles säkert förtjänat en egen utställning.
– Det finns hur mycket material som helst om och av honom. Han var den siste upptäcktsresande som envisades med att använda ritblock och penna. Hans kartor har en imponerande exakthet än idag när jämförelser gjorts med GPS. Han insåg samtidigt kamerans och fotografiets värde i sammanhanget, inte minst vid kartläggning, berättar Anneli Oxenstierna.
Kameran fyllde även en annan viktig funktion.
– Inte minst i marknadsföringssyfte. Med bilder på sig själv och sina expeditioner var det enklare att få sponsorerna att lätta på plånboken, inflikar Janne Jönsson.

AgNO3 är den första utställningen av sitt slag i Sverige och kommer troligtvis endast att visas i Landskrona.
– Här finns många originalbilder och dessa vill långivarna ha tillbaka efter utställningstiden, så att det skulle bli aktuellt med en turné för AgNO3, tror jag inte, avslutar Janne Jönsson.

Utställningen invigs ikväll klockan 18 och visas sedan fram till och med den 29 januari 2017.
Ikväll är det dessutom vernissage på Science & Friction som visar spännande fotografier av Hasselbladspristagaren Joan Fontcuberta på fjärde våningen på museet.

12 nya rum har skapats på museet. Fönsterna har täckts över med bilder av en man i skyddsglasögon som hämtats ur en svit med bilder om tunnelbanebygget i Stockholm.

12 nya rum har skapats på museet. Fönsterna har täckts över med bilder av en man i skyddsglasögon som hämtats ur en svit med bilder om tunnelbanebygget i Stockholm.

Kanske är det fotohistoriens mest kända bild. Den togs av astronauten Neil Armstrong och visar Edwin "Buzz" Aldrin på månens yta den 21 juli 1969. Kameran som användes var en specialkamera framtagen av Hasselblad.  Kvar på månen har tolv kameror lämnats men i utställningen kan du skåda en riktig raritet som alltså finns på jorden och just nu i Landskrona.

Kanske är det fotohistoriens mest kända bild. Den togs av astronauten Neil Armstrong och visar Edwin “Buzz” Aldrin på månens yta den 21 juli 1969. Kameran som användes var en specialkamera framtagen av Hasselblad. Kvar på månen har tolv kameror lämnats men i utställningen kan du skåda en riktig raritet som alltså finns på jorden och just nu i Landskrona, här i händerna på Janne Jönsson.

AgNO3_1

Oleksandr Holovachov vid Naturhistoriska riksmuseet är forskare och har flera projekt finansierade av Svenska artprojektet. Här några av hans insikter. I bakgrunden Anders Hedenströms studier av en fågel i en vindtunnel vid Centre for Animal Movement Research vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

AgNO3_9

Tunnelbanemannen igen!

AgNO3_5

Nils Strindbergs dokumentation av Andrées polarexpedition. Bilden inlånad från Grenna museum i Gränna.

Foto av Sven Hedin från en av hans expeditioner. Fotot inlånat från Etnografiska museet i Stockholm.

Foto av Sven Hedin från en av hans expeditioner. Fotot inlånat från Etnografiska museet i Stockholm.

AgNO3_10

Träffbild JA 37-kanon mot mål FE-plate 100 m 900 grader. Flygvapenmuseet Linköping.

AgNO3_8

Else Marie Friis, vid Naturhistoriska riksmuseet, arbetar med angiospermernas (blomväxternas) historia, med fokus på reproduktionsbiologi, fylogeni och paleoekologi, baserat på studier av reproduktionsorgan (blommor, frukter, frön, ståndare, pollen) i lager från krita (145‑65 miljoner år gamla).

AgNO3_7

I Carolina Rediviva, en byggnad som inrymmer Uppsala universitetsbibliotek hittades denna fantastiska bild till utställningen. – Det enda som stod bak på bilden var “efter-eterexplosionen”, berättar Janne Jönsson. – Den var vi bara tvungna till att ha med.

 

 

 

Annons
Annonser




















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser