PLANKET - Inlägg på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Skrota hyrespolicyn

Det är med glädje jag i HD 15/5 läser att Fatmir Azemi (S) anslutit sig till Vänsterpartiets ståndpunkt att skrota hyrespolicyn eller i alla fall reformera den.

Det är en uteslutande policy som slår som hårdast mot de som redan har det värst.

Som enda parti har vi i Vänsterpartiet arbetat mot denna policy i årtionden och precis som med Bostad Först så hoppas vi att detta kan leda till förändring.

Så att även de som har det värst kan känna sig välkomna i Landskrona. Vad hade hänt med dessa om alla kommuner i Sverige hade liknande policy? Det är en politik som direkt leder till mer stress, ångest och i slutändan hemlöshet.

En politik ovärdig Landskrona och dess invånare.

David Bergström 
Vänsterpartiet Landskrona

Fritidshemmen viktiga för skolan och eleverna

Den 13 maj uppmärksammar vi fritidshemmens dag här i Landskrona och i hela Sverige. Fritidshemmet kan bidra till förbättrade skolresultat och att rusta våra elever med självkänsla och framtidstro. De svenska fritidshemmen får inte rätt förutsättningar – det krävs ökade resurser och tydliga nationella regleringar.

En halv miljon barn tillbringar omkring halva sin skoldag i fritidshemmet. Här utvecklas viktiga förmågor som samarbete, kreativitet, ansvar och reflektion – egenskaper som är avgörande för både skolframgång och framtida arbetsliv. När fritidshem och skola samverkar skapas en helhet för eleven. Om skolans ämnesundervisning är byggstenar av kunskap kan fritidspedagogiken vara det som väver samman kunskapen med elevernas vardag och nyfikenhet.

Lärare i fritidshem har en unik kompetens i att arbeta upplevelsebaserat, situationsstyrt och grupporienterat. De väcker elevernas motivation, bygger trygga sociala miljöer och stärker den demokratiska fostran genom att låta barn fatta beslut tillsammans och respektera olikheter.

Det kompensatoriska uppdraget – att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och hemförhållanden – är centralt. Fritidshemmet bidrar även till ökad trygghet och sammanhållning i elevgruppen. Eleverna får lära sig lösa konflikter, bygga relationer och bli trygga i sig själva. När detta fungerar väl stärker det hela elevens skolgång.

I dagens globala och digitala samhälle blir mjuka förmågor som samarbete, kommunikation och emotionell intelligens allt viktigare. Fritidshemmet har en unik roll i att utveckla dessa färdigheter, men hämmas av brist på behöriga lärare, otillräcklig planeringstid och för stora elevgrupper.

Alla elever måste garanteras undervisning av legitimerade lärare i fritidshem. Staten måste lagstifta om minimibemanning, lärartäthet och ett maxtak för elevgruppernas storlek. Dessutom måste lärarnas kärnuppdrag värnas genom reglerad tid för planering och utveckling.

Då kan vi förverkliga fritidshemmens potential att ge barn en trygg, meningsfull och lärorik skoldag – hela dagen.

Rebecka Kainulainen, ordförande i Sveriges Lärare Landskrona och

Anna Olskog, förbundsordförande i Sveriges Lärare

Svar till Kenneth Görtz: En turistbyrå är just vad Landskrona behöver

Jag läste Kenneth Görtz insändare om behovet av en turistbyrå i Landskrona och kan bara instämma. Det är precis en sådan satsning som skulle kunna lyfta vår stad ytterligare. Vi har så mycket att erbjuda – historia, konst, grönområden, närhet till havet och Danmark – men utan en tydlig struktur för att guida besökare riskerar mycket av detta att förbli oupptäckt.

Många turister som passerar stannar kanske för en lunch eller en kort promenad, men de hittar sällan till våra mer dolda pärlor. Med en välfungerande turistbyrå skulle vi kunna förmedla stadens charm och sevärdheter på ett helt annat sätt. Det handlar inte bara om att visa upp vad som finns, utan att skapa upplevelser som får folk att vilja stanna längre – och komma tillbaka.

Att detta förslag redan funnits med i Socialdemokraternas budgetberedning förra året, men röstats ner, är beklagligt. Det borde ses som en investering, inte en kostnad. Varje natt på ett hotell, varje såld fika, varje biljett till ett evenemang genererar intäkter till våra lokala företag och i slutändan till kommunen.

Det är hög tid att prioritera turismen som en del av Landskronas framtid. En engagerad turistbyrå är en naturlig och nödvändig början.

Fatmir Azemi, Kommunalråd (S)
Roger Lindskog, 2:e vice ordförande i Kulturnämnden (S)

Turistbyrå!

Landskrona, staden i vinden, en av de vackraste städerna vid Öresund. Närhet till Danmark och övriga kontinenten. Här i vackra Landskrona finns det sevärdheter och historia bakom nästan varje husknut. Parkerna är helt fantastiska vid denna årstid och en vandring genom staden finns det massvis av statyer och konstverk utspridda.

Problemet är att om man inte är invigd hittar man inte dessa. Man strosar lite på måfå för att sedan sätta sig på en av stadens många uteserveringar för att äta en bit mat. Ibland ligger man över natt på ett av stadens välskötta hotell eller vandrarhem. Men dagen efter åker man vidare. Tyvärr åker man bara igenom Landskrona utan att stanna. Tänk om vi hade haft en väl fungerande turistbyrå som kunde snappa upp turister och andra för att stanna och spendera en slant i vår vackra kommun. Det hade gett klirr i kassorna dels till de olika evenemangen, restaurangerna, butikerna o.s.v.

Landskrona har en mycket bra camping, fantastiska golfbanor både i Landskrona och på Hven. En väl fungerande turistbyrå kunde marknadsföra staden så att turister kunde stanna upp och spendera ytterligare några kronor som sedermera skulle ge en något större skatteintäkt.

Kenneth Görtz

Torghandeln

Jag tycker synd om torghandlarna i Landskrona. Man ser dem knappt för lump och loppis som tagit över. Ge de riktiga torghandlarna rätt förutsättningar för att kunna bedriva torghandel genom att sänka priset för torgplatsen och ta bort loppis och lump.

Jag har inger emot loppis men de skulle kunna vara på Kasernplan och låta den verkliga torghandeln blomstra. Dessutom skulle loppisarna kanske betala lite mer för sina platser än de gör idag för jag tror (min egen tro) att några av dem inte betalar moms och skatt på det som säljs som alla småföretagare är tvingade att göra.

Med Vänliga Hälsningar
Kenneth Görtz

Starka tillsammans, så in i Norden!

 Heidi Avellan gästade Föreningen Norden i Landskrona. Foto: Max Persson.

Vi lever i en ny och oroväckande tid. Den världsordning som gav oss trygghet existerar inte längre. De högstämda orden vid säkerhetskonferensen i Helsingfors 1975 om okränkbara gränser och mänskliga rättigheter i Europa, har förlorat all mening. I dag är det återigen den starkes ord som gäller; de svaga har inte längre någon röst. Exakt så föll inte Heidi Avellans ord på Borstahusens museum i måndags. Men de sammanfattar vad hon menar är skälen till att vi i Norden i dag måste stå samman. Och inte bara stå samman, utan även agera tillsammans som ett Norden.

Heidi Avellan har genom åren talat varmt om samarbetet inom Norden och återkommande argumenterat för ett mer sammanhållet Norden. Detta var också temat för hennes föredrag vid ett arrangemang i regi av Föreningen Norden i Landskrona. Heidi har arbetat som journalist i drygt 40 år, bland annat som Norden-korrespondent för finländska Hufvudstadsbladet, Sverige-korrespondent för danska Politiken och under de senaste decennierna som politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.

Heidi har finlandssvenska rötter, hon växte upp och studerade i Helsingfors. Hennes barndom under 1960- och 1970-talen präglades av hennes familjs minnen från de mörka krigsåren under 1940-talet och de efterföljande decennierna av sovjetrysk uppsikt och vetorätt. Krigsåren var alltid närvarande, uttalat eller outtalat. Den sovjetryska uppsikten likaså. Sverige och Norden blev andningshål; andningshål som grannarna i Estland inte var förunnade. Finland var självständigt, men inte självbestämmande.

Den situation som Ukraina ställdes inför när Putin började pressa på menar Heidi var den samma som Finland ställdes inför månaderna innan Vinterkriget. Putin klargjorde att Helsingforsavtalet från 1975 inte längre var värt pappret det var skrivet på, lika lite som nonagressionsavtalet mellan Finland och Sovjet var det 1939. Återigen var det den starke som presenterade ”önskemål”, liksom vid förhandlingarna i Moskva 1939. Avvisas dessa tar den starke till våld. Då blir de som står upp för sin rätt, ukrainarna, utmålade som nazister, och därmed är det hela rättfärdigat.

Men det är inte enbart Putins agerande som ställt allt på ända. Det NATO som Finland och Sverige gick med i menar Heidi inte längre är den trygga famn som vi hade hoppats på när förhandlingarna om medlemskap inleddes. Även Trumps agerande har ställt allt på ända såväl säkerhetspolitiskt som ekonomiskt. ”Det händer jättekonstiga grejer” summerade Heidi.

Men vad kan vi då göra i Norden för att hantera den nygamla situationen? Ja, inte kan vi enligt Heidi räkna så mycket med EU. Ekonomiskt är EU starkt, men politiskt alltför splittrat. Det innebär inte att vi ska lämna EU därhän, men vi behöver som Heidi ser det skapa något som ger oss möjlighet att stå starka i de lägen då EU inte förmår agera samlat.

Den styrkan menar Heidi står att finna i ett breddat och fördjupat samarbete inom Norden. Det är betydligt mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Grundläggande är en månghundraårig gemensam historia och kultur samt politiska system som i det närmaste är identiska. Detta har inneburit att vi i Norden har en bärande samsyn kring vad som ska känneteckna våra samhällen: demokrati, jämlikhet, jämställdhet, gemensam välfärd och individuell frihet.

Vi har även som Heidi ser det på plats politiska strukturer som vi kan bygga vidare från: Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Men regeringarna och politikerna i de fem staterna och de tre självstyrande områdena måste ta initiativ till gemensamt konkret agerande.

Och inte minst är vår starka kulturella samhörighet och vår, relativt sett, starka språkliga gemenskap en unik tillgång som kan och bör stärkas. Heidi bejakade med emfas den danske kulturminister Jakob Engel-Schmidts förslag om en gemensam nordisk streamingtjänst: ”Vi lever i en tid i verdenshistorien, som kalder på, at vi i tillæg til vores militære op rustning også opruster kulturelt og lægger en fornyet energi i at udbrede vores nordiske værdier. Jeg ser det som en måde, hvormed Norden kan bruge kulturens værdier mere aktivt. Det er der brug for som aldrig før. Jeg synes derfor, at tiden er kommet til, at vi i Norden arbejder tættere sammen om eksport af nordisk medieindhold og sammen tager første skridt til eventuelt at skabe et nordisk alternativ til de ikke-europæiske streaming-tjenester.”

Jag är helt övertygad om att de uppåt 50 landskronabor och tillresta som var på plats fann Heidis ord inspirerande och att de med värme bejakade hennes tankar om fördjupad samverkan inom Norden!

Ett stort tack till Heidi Avellan!

Och ett stort tack till Borstahusens museum och Restaurang Pumphuset!

Avslutningsvis: torsdag 15 maj är det dags för vårt nästa arrangemang Nordiskt samarbete – Mer än bara Norden!

Jan Nilsson

Föreningen Norden i Landskrona

norden.landskrona@gmail.se

Webb: Föreningen Norden

Lärarna har rätt – skolpolitiken i Landskrona måste stå upp för deras arbetsvillkor

Vi socialdemokrater i Landskrona vill vara tydliga: vi står helhjärtat bakom lärarnas krav på rimliga arbetsvillkor. Det handlar inte bara om deras arbetsmiljö – det handlar om hela skolans och därmed samhällets framtid.

Allt fler lärare lämnar yrket, och orsaken är tydlig: arbetsvillkoren är inte hållbara. Sveriges Lärares undersökningar visar att 53 procent av grundskollärarna har en extremt eller mycket hög arbetsbelastning. Vi vet också att de som känner att deras arbetsbörda är rimlig undervisar i snitt 56 timmar mindre per år än de som har en för hög belastning. Det är oacceptabelt att skillnaderna är så stora och att många tvingas kompromissa med kvaliteten i undervisningen – eller sin egen hälsa – för att orka.

Lärarnas krav är varken radikala eller orimliga. De kräver inte kortare arbetstid än andra – de kräver tydliga regleringar av undervisningstiden och tid avsatt för för- och efterarbete. De vill kunna fokusera på sitt kärnuppdrag: att undervisa och möta elevernas behov, inte drunkna i administration eller uppgifter som inte hör till yrkets kärna.

Det borde vara självklart att vi som kommunpolitiker står upp för lärarkåren. Ändå har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hittills inte visat vilja att möta dessa fullt rimliga krav. Trots stöd från statliga utredningar har förhandlingarna strandat, och medlare har kallats in. Vi anser att det är hög tid att även lokala politiker agerar.

Vi socialdemokrater i Landskrona kräver att kommunen och SKR börjar ta lärarnas situation på allvar. Det är vår skyldighet att skapa långsiktigt hållbara villkor för de människor som varje dag bär upp det svenska utbildningssystemet. Om SKR inte rör sig i förhandlingarna är det dags att se över det statliga ansvaret för skolan. Staten kan inte längre stå passiv när våra lärare ropar på hjälp.

Vi vill samarbeta för en starkare skola – frågan är: varför vill inte SKR detsamma?

Att ge lärare bra villkor är att ge våra barn en bättre framtid. Det är att investera i kunskap, jämlikhet och framtidstro. Därför säger vi: lärarna har rätt – och de ska ha vårt fulla stöd.

Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)

Arenan på IP och badhuset

BoIS behöver en arena för framtiden, och om detta råder inte mycket tvekan. Naturligtvis behövs också ett bra badhus. Men att därför riva södra läktaren, den nu enda sittplatsläktaren är inte en bra lösning. Det vore även ekonomiskt vansinne – och bara man tänker om lite grand, inte låser sig för en idé som inte behövs, kan man visst åstadkomma både badhus och en bra arena för BoIS.

Badhuset kan mycket väl byggas ut åt söder, man ”vänder bassängen” så långsidan (25m) blir kortsida – ”’äventyrsbadet” ska väl ändå bort. Så mer plats än nu, kommer inte upptas.

Läktaren från 1973 är inte alls så dålig att den skulle behövas rivas. Däremot behövs en ny huvudläktare – på norra långsidan (nuvarande takfria hemmaståplats).
Värt att beakta – nära nog alla arenor har TV-kamerorna på MOTSATT sida av huvudläktaren, så att denna syns i bild. Och kamerorna står bäst, där de står. Det är nog inte många som tänkt på den saken, än. Bygg ut badhuset under, men avvakta med resten av 1973-läktaren.
Så bygger man en avdelbar ny ståplats med tak och vindskydd vid Karlslundssidan. (enkelt omställbar för sittplatser, helt eller delvis), en ny huvudläktare på norra långsidan. Inkl allt som BoIS behöver och evt allsvenskt spel kräver. Och endast DEN ENDA läktaren får kosta större belopp. Den byggs samman i NV och NÖ hörnan, fast lågt just i kurvorna.

Nuvarande östra ståplats eller ”bortaläktaren”, förbättras och indelas i en ståplatsdel och en sittplats del – sammanbyggd och med tak och vindskydd. Ombyggnad av nuvarande östra läktare. Den är ju bara 23 år. (Men kan som sagt förbättras, men inte för enorma belopp)
Dimensionering inför FRAMTIDEN är viktig. En pyttearena som Mjällby och Häcken, kommer ändå inte ”alltid bli fullsatt”. Det behövs en arena hemmapubliken kan känna en viss stolthet över.

Och enbart 6900 platser kommer INTE duga för Allsvenskan – och det handlar inte om ”dimensionering för en enda – eller måhända två derbymatcher. (MFF och HIF) Även AIK, Hammarby, Djurgården, IFK Göteborg (och GAIS, IFK Norrköping, Elfsborg och Halmstad) kan också dra 10 000. BoIS kommer behöva 10 000+. Och 2005 hade en arena a 12 500 byggts – Kenneth Håkansson BoIS mångårige ordförande hade utan tvekan rätt på den tiden. För 20 år sedan. Skulle publikkapaciteten ha behövt minska (i Allsvenskan) sedan dess? Nej, så är det INTE, absolut inte!

Ta t.ex FC Midtjylland – en år 2000 sammanslagen klubb med 1400 i snitt (i danska andra ligan) – men ca 12 000 platser har gett Herning (som är i Landskronas storlek) en storklubb. Och det finns många andra exempel. Hade man i Herning byggt en 7 000-arena, hade FC Midtjyllands framgångar inte blivit möjliga.

Vi ska inte jämföra BoIS med Mjällby, Häcken (eller Rögle BK för den delen; fotboll är INTE ishockey) utan med t.ex Kalmar FF, Halmstad BK och Öster. Och kom ihåg – Landskrona, som relativt sett var rikets främsta industristad 1973 – är fortfarande en fotbollsstad (och golf-, simnings- seglings-, segelflygs-, småflygs- stad. (Enoch Thulin) – men inte en ishockeystad, Landskrona är inte Ängelholm. Och absolut ingenting pekar på någonting annat än att intresset och engagemanget för fotboll kommer fortsätta öka,i Sverige såväl som i hela Världen.

Pyrotekniskt ofog KAN upphöra, bara man t.ex ser på hur man gjort i exempelvis Bundesliga. En liten del pyrotekniska idioter finns överallt, men hör inte hemma på arenor. Det är BONNIGT ! Ståplatspublik skall sjunga och följa med – ANNARS stänger man av delar av eller hela nya ståplats till nästa hemmamatch (och det är ett skäl till att den enkelt helt eller delvis ska kunna omvandlas till sittplatser)

Av 1980/90-talens övriga huliganism finns inte mycket kvar. (Det är ”ute” överallt utom i mindre omfång här och där, då och då i Norden. Inte längre alls i t.ex Premier League eller Bundesliga)

Och vi talar ju om en arena för framtiden. (BoIS högsta årliga publiksnitt är ca 9 000 från 1971, och 2002 var det 7 500. (och de 51 allsvenska matcher som spelades på IP 2002-2005 drog 6 500 i snitt, men med en stor standardavvikelse och åtskilliga tillfällen då storpublik delvis regnade bort. Med en bra arena kommer väder och vind inte spela så stor roll, som 2002-2005, när IP var helt utan väderskydd för huvuddelen av publiken.

Når BoIS Allsvenskan och får en arena a totalt ca 12 500 (3400 sittplatser på 1973-läktaren (”neutrala” + TV-kameror), 4 000 sittplatser (inkl 400 VIP) på en ny huvudläktare, 600 bortaståplatser + 600 bortasittplatser bakom östra målet och 4 500 hemmaståplatser (som helt eller delvis KAN ersättas med upp till 2 200 sittplatser) får vi 8 000 sittplatser + 4 500 hemmaståplatser. Som Kenneth Håkansson föreslog 2005.

I Allsvenskan, med någorlunda resultat, kommer det ge ett hemmasnitt på minst 8000. (Med bara 7000 platser kommer snittet, efter något år, stanna på runt hälften) Och det behöver inte bli enorma kostnader. (plus badhuset givetvis) helt enkelt.

Och det saknas ett sådant linjärt samband – att desto större arena, desto högre byggnadskostnader. En bra lagom stor, väderskyddad arena och badhus är vad Landskrona och BoIS behöver. För framtiden. (och 1973 läktaren duger, bara man kan ”ta in” att norra sidan blir huvudläktare.)

Pontus Eriksson

Rätt ska vara rätt om BoIS-borgen

Svar på Daniel Engströms insändare: Sverigedemokraterna är pappa till BoIS-borgen

BoIS-borgen är ett initiativ från Landskrona BoIS. Det är föreningen som tagit fram idé, ritningar och koncept – och det är föreningen som investerar. Att försöka skriva om historien i efterhand är respektlöst mot det arbete som lagts ner av klubben och dess supportrar.

Daniel Engströms försök att utmåla sig själv som ”pappa till BoIS-borgen” är ett tarvligt försök till populistisk oppositionspolitik som faller platt.

Du är en välkommen gäst på inflyttningsfesten – men gör det inte till egen politisk marknadsföring av något som inte är ditt.

Fortsätt istället ert goda arbete med övergångsställen och cykelställ.

Per Eriksson (L)

FÖR eller MOT

Härlig Valborg, med bål och mat och sång. Och härlig 1 maj, med demonstrationståg och röda flaggor, musik och plakat.
– Vad demonstrerar du mot, sa en spydig moderat?
– Är du inte nöjd, sa en bitter liberal?
– Jag demonstrerar inte MOT, sa jag. Jag demonstrerar FÖR!

Jag demonstrerar FÖR:
– att vi ska uppfylla klimatmålen
– att vi ska bygga mer vindkraft
– att vi ska inte ska ha vinster i välfärden
– att vi ska ha en jämlik sjukvård
– att tandvården ska in i sjukförsäkringen
– att vi ska ge vård och skola och omsorg
de resurser de behöver
– att vårt servicekontor får vara kvar
– att vi ska bygga billigare bostäder
– att vi kan bevara våra kolonilotter
– att vi ska bygga ut infrastrukturen
– att vi ska få ner arbetslösheten
– att vi ska kunna korta arbetstiden
– att vi ska få behålla yttrandefriheten
– att vi ska ha ett starkt rättssamhälle
– att vi ska våga stå upp mot våld, krig,
förtryck och korruption

–  Är ni emot allt detta, sa jag?!
De svarade aldrig.

Lena Nilsson
Håkan Lans