Arkiv: Planket

Ditt inlägg får mig att tänka på ett gammalt talesätt: “varför sparka in öppna dörrar”?
Det här är ju inte partipolitik, utan rent och sunt förnuft.

Bengt Nissler

Det ska vara en självklarhet att man ska kunna känna sig trygg och säker i Landskrona. Så är det tyvärr inte idag. Rädslan av att drabbas av våld och brott tillhör vardagen för många landskroniter. Det hårdnande samhällsklimatet är en konsekvens av det mångkulturella samhällsförsöket, och därefter ambivalensen som råder i hur problem ska lösas. Känslan av trygghet är ett av de mest grundläggande behov vi människor har. I vårt Landskrona skall medborgarna därför få känna sig socialt trygga i vetskap om att våra gemensamma resurser fördelas rättvist och att välfärden prioriteras. Men medborgarna måste även få känna fysisk trygghet. Vi anser därför att Landskrona stad ska se över och utöka sin bemanning av ordningsvakter och väktare runt om i staden. Sverigedemokraterna anser att i tider som dessa så behövs det extra åtgärder från staden för att kunna avlasta polisen och hjälpa till med att upprätthålla den allmänna ordningen. Därför välkomnar vi nu att staden realiserar SD:s förslag i budgeten för 2017 där SD yrkade på att tillskjuta 2 miljoner kr för förstärkning av trygghetsskapande insatser i form av väktare och en utökning av stadens fältarbete riktat mot barn och ungdomar.

Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)

Vi har under den senaste åren sett en allt mer vildvuxen flora av pensionsfonder med förvaltare som blir mycket rika på de blivande pensionärernas bekostnad. Det finns även en hord andra fonder med höga avgifter. Det är också klart visat att de fonder med lägst avgifter blir de långsiktiga vinnarna.

Säkert är att företag och förvaltare av fonder alltid är vinnare. Det finns fonder med en årlig avgift på upp mot 2 % av insatt kapital. Men för den person som satt in pengar i fonden är tillväxten helt beroende av den ekonomiska utvecklingen. Är detta rättvist?

Det är också politikernas ansvar att skydda den enskilde individen mot brottslingar oavsett om de bär vapen eller bär slips.

Mitt förslag är att det ska vara en rättvis affär mellan förvaltare och och fondsparare. Tillväxten av fonden skulle först vara säkrad mot inflation och skatt. Först om det sker en värdeutveckling utöver detta skulle en fondavgift få tas ut. Fondavgiften blir således en del av en verklig vinst vilket kan kännas rimligt. Storleken av fondavgiften får sedan bli förhandlingsfråga mellan fondsparare och förvaltare.

Sven Svederberg
Centerpartiet
Landskrona

En dag varje år där vi uppmärksammar ojämställdheten mellan kvinnor och män världen över.
Jämställdhet är så mycket mer än löner, rätt till sin egna kropp, eller vem som ska vara hemma med barnen.

I nästan allt vi gör i vår vardag speglas jämställdheten – eller kanske rättare sagt -ojämställdheten.

Det räcker inte att vi uppmärksammar detta en dag per år. Detta är något vi måste diskutera och uppmärksamma varje dag, varje timme och varje minut både här i Sverige och i resten av världen. För det är ju så här enkelt att både män och kvinnor är födda in till denna värld, varför ska vi då inte kunna behandlas lika?

Vi lär våra små tjejer redan när dem är små ”att pojkarna slåss och leker krig för att de är busiga”. Tonårstjejen får lära sig att inte gå hem ensam, inte dricka sig full, vakta sitt glas, inte följa med någon okänd hem.

Sedan när vi blir vuxna så ska vi acceptera lägre lön än männen trots samma utbildning. Ja kvinnan kanske blir gravid en dag och ska stanna hemma och ta hand om sitt barn – som hon i vissa delar i landet dessutom ska lära sig föda i sin egen bil för det är för långt till BB. Varför ska kvinnor runt om i världen acceptera att bli misshandlade, kränkta, få en sämre utbildning och lön än män?

Jämställdheten måste bli ett ord och en handling som bara ska finnas, accepteras och jobbas efter varje dag inte bara något som diskuteras. Sverige är ett av världen mest jämställda länder men vi har en lång väg kvar. Det är en mänsklig rättighet att alla ska behandlas lika.

Emma Nylander
Centerpartiet Landskrona

Kära Pontus Eriksson, vad har du för erfarenhet av handel rent generellt och torghandel mer specifikt!? Vad är det för lång rad av nya krävande ”stadgar” som ska påtvingas torghandlarna? ”Låt torghandlarna sköta sig själv”…? Vad är detta för särbehandling?

Anser du, torghandlare mindre bemedlade än andra handlare, eller är det så att de är så mycket intelligentare än alla andra handlare, så de förväntas själva vara organiserade, extra seriösa, ordningsamma, plikttrogna och stöttepelare i vårt samhälle. Kanske rent av Landskrona stad bör beordra tjänstemän och politiker ner på torget, för att förkovra sig!?

Nu ska sägas att torghandeln är viktig och kan bidra med sin ”puls” torgdagar. Just lördagar, är då landskronaborna enligt tradition gärna går ner i stan och minglar..

Rådhustorget är något som diskuterats i alla tider. Jag har suttit i centrumorganisationer i över 25 år och det har, mer eller mindre, hela tiden varit bedrövligt på torget.

Besluta nu en gång för alla, att ”loppisen” får en annan, egen plats och ställ krav på ”torghandlarna”. Inga fordon på torget under tiden man sysslar med livsmedel, och erbjud samma ”tak” till alla. Få torget organiserat i snygga rader, med liknande stånd.

Det fungerar i andra städer! Så varför inte i Landskrona? Gå inte på ”hotet” om att torghandlarna flyr. Alla tjänar på att koncentrera loppis för sig och livsmedel för sig.

Nu är det rena ”flyktinglägret” mitt i centrum. Organiserat kaos…

Det finns en anledning att ex. glasögonbutikerna samlas, restaurangerna ligger tät.. Osv.

Jag skulle inte vara rädd för att nyttja torget till korttidsparkering, när inte torghandlarna är där. Detta får man klart också ta beslut om, behöver definitivt inte vara varje dag!

Vet det är kontroversiellt, men det funkar i Lund, Ängelholm, Båstad med flera städer, som alla har äldre bebyggelse i centrum.

Tack för ni tagit del av det jag skrivit.

Mvh Tommy Persson
Smakfullt… ska det vara…

Med anledning av att det är Fettisdagen idag får man kanske kalla Rönneberga Backar för en Fastlandskulle.

Lennart Andersson

Vi har ambitionen att göra idrottsplatsområdet till en magnet, som bidrar till hela Norrestadsområdets lyft. Under ett år har därför entreprenadföretaget Serneke ensamrätt på att diskutera detta med Landskrona stad. När året är till ända finns, förhoppningsvis, ett förslag att ta ställning till. Ska vi, eller ska vi inte?

Ambitionen är att Serneke ska uppföra ett nytt idrottscenter, ett äventyrsbad med tillhörande hotellanläggning, en skola, med mera. I uppdraget ingår också att man ska se över befintliga anläggningar – t.ex. fotbollsarenan. När det gäller Karlslundsskogen ska  den behållas och utvecklas. Den utgör en grön lunga i området, och kan med fördel utvecklas till ett fint besöksmål i området.

Torkild Strandberg (L)

Vi är helt eniga med Tillander att föreningslivet i Landskrona är av stor betydelse för samhället. Det är av precis den anledningen vi nu ska utveckla idrottsplatsområdet till ett centrum för idrott, rekreation och hälsa. Under ett år ska Landskrona Stad tillsammans med Serneke undersöka möjligheterna för detta. I detta arbete ska föreningslivet involveras. Detta framgår av beslutet i kommunstyrelsen och det framkommer i den replik vi publicerade här på Planket. 

För tydlighetens skull skriver vi det en gång till: premissen för omvandlingen är att det befintliga föreningslivet ska få minst lika bra eller bättre villkor än hittills. 

Det är märkligt att gång efter annan behöver bemöta ren skrämselpropaganda från S. Förmår Landskronas socialdemokrater inget annat än att skrämmas? Vi minns väl alla hur Lill Olas skulle skövlas, och det fanns ju ingen hejd på de olyckor som skulle drabba Sandvången när Stena tog över. Det är ett både beklämmande och farligt sätt att hantera Landskronas framtid. Den utveckling Landskrona såg under 90-talet och det tidiga 2000-talet är ett bra exempel på vad som händer med en stad när ledningen inte förmår hantera samhällsomvandlingen. Socialdemokraterna verkar inte ha lärt sig något från den tiden. Deras återkommande nej-sägande och skrämselpropaganda har passerat bäst-före-datum för länge sedan.

Vi är fast beslutna att fortsätta arbetet med att göra hela Landskrona till en stad som utvecklas och där vi alla kan känna tillförsikt inför framtiden. Motsatsen känner vi alltför väl – stagnation, bidragsberoende och alla de sociala effekter som är förknippade med detta.

Torkild Strandberg (L)
Birgitta Persson (M)
Mikael Fahlcrantz (MP)

Det har blivit en debatt om ”enkla jobb” i tidskriften Dagens Samhälle 2017-02-24 utifrån Landskrona Stads tilltänkta kommunala tvätteri. Torkild Strandberg redogör för situationen i Landskrona och skriver bl.a.:
”Landskrona lever fortfarande i sviterna av den strukturomvandling som ägde rum i det tidiga 1990-talet då stadens varvs- och tillverkningsindustri krympte radikalt. Dåvarande socialdemokratiska styre saknade förmåga att införa nödvändiga strukturreformer. Detta misslyckande syns fortfarande i arbetslöshetsstatistiken. Vi har i Landskrona i dag en arbetslöshet på över 15 procent. Staden befinner sig bland de 10 procent fattigaste kommunerna i Sverige. En fjärdedel av stadens intäkter är bidrag. Detta är förödande siffror.”

Torkilds budskap innehåller flera direkta felaktigheter och i vart fall i ett avseende ett utelämnande av fakta.

Stadens varvs- och tillverkningsindustri krymptes redan i börja av 1980-talet.
Befolkningen minskade med c:a 3.000 personer från 1976 till 1986 (35.284 lägst) och trots detta bygges ett stort antal nya lägenheter i staden. Det handlar om c:a 1.300 lägenheter åren 1986 – 1994 (se nedan). Denna omständighet talas det tyst om.

När uthyrningskrisen och bostadsrättsföreningskrisen blir akut i Landskrona 1993 så sitter
”borgarna” vid makten men håller inte måttet.

Det blev för många stora som små fastighetsägare, flyktingarna som, direkt eller indirekt, löste problemen med tomma lägenheter. Det har blivit en befolkningsökning i Landskrona trots att det saknats arbetsplatser med tillräckligt höga löner. Man kan också säga att många behöver ”enkla jobb” men det är inte så enkelt.

Avslutningsvis: Torkild påstår att det finns inga privata tvätterier i Landskrona. Det är felaktigt. Det finns minst ett.

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet