Arkiv: Planket

I Kvistofta församling med sina fem kyrkor prioriteras bland annat musiken.
Så var t ex en av körerna i Peterskyrkan i Rom förra året. Det uppmärksammades också av Landskrona Direkt och av Kyrkans Tidning
Nu är det ju Luther-jubileum passar det kanske att citera Luther. Så här sa Martin Luther om musik ”Mitt hjärta flödar över av tacksamhet visavi musiken, som ofta har vederkvickt mig och räddat mig ur stor själsnöd”.
Församlingen har för övrigt ledorden sedd, berörd och engagerad som man ständigt försöker leva upp till i alla kyrkans olika grenar. Jag tror att vi i vårt alltmer sekulariserade land är både viktigt och angeläget att sprida vårt kristna budskap i vårt kristna land!
Så gå och rösta du också!

Mvh
Lennart Pettersson
Nomineringsombud

Det är något lurt med de kommande förändringarna på Landskrona torget, sa jag till min obekanta men igenkände bordsgranne när jag åt lunch i matsalen där pensionärsföreningen har sitt dagcenter.

Vad menar du?

Jag gillar att gå till torget, där är en mild trivsam något lite av anarkistisk stämning men ingen av de jag kommer i kontakt med, både säljare och kunder, vill inte ha någon förändring.  Säljarna överklagar ju hela tiden myndigheternas beslut. Det måste vara en riktig pedantbyråkrat som driver frågan.

Nä, protesterade bordsgrannen så tror jag inte det är, i sådana här förändringar finns det alltid pengar i bakgrunden.

Vadå pengar, det är väl trots allt ganska blygsamma belopp som omsätts en torgdag.

Ok men tänk så här, en nystartad krog får det inte att gå ihop. Hade kalkylerat med att torgdagar skulle dra in lite extra. Konstaterar att det inte direkt är deras publik på torgdagarna. Kontaktar den politiska ledningen och redogör för sina problem, och föreslår en uppsnyggning så en mera köpstark och restaurangvan publik lockas att besöka torgdagarna, sa bordsgrannen.

Det kan väl inte vara möjligt utan att vakna journalister skulle kunna snoka reda på något sådant och informera om det.

Jag har läst en del om den här förändringen och det mesta som publicerats lokalt tycks mig vara producerat av politikerna, ibland är det till och med rena pressreleasen som bara kopierats utan kommentarer sa min matgranne.

Jag kände ju att det var något lurt, efter det här samtalet är det ju förstärkt i kvadrat nu står hoppet till att någon bra redaktör skickar en journalist till torget en onsdag eller lördag för att intervjua de verkligt berörda, säljarna och deras kunder så vi andra får veta vad som verkligen pågår.

Arne Nilsson

Ilmar Reepalus utredning ”Ordning och Reda i välfärden” har fått mycket kritik. Inte minst förslaget om vinsttak har sågats av alla relevanta remissinstanser. Vi instämmer i denna kritik. 

Tidigare i höstas slog Internationella Engelska Skolan upp sina portar i Landskrona. Nu har stadens elever möjlighet att studera på en engelskspråkig skola. Det tycker vi är bra. Det gör uppenbarligen även andra. Kön till skolan är lång och väntelistan fylls hela tiden på. 

En skola som underpresterar eller missköts får inte några sökande. För de fristående skolorna gäller därför att varje dag, varje termin och varje läsår prestera så att barn och elever vill söka sig dit. Uppenbarligen är Internationella Engelska Skolan en av skolorna som lyckas mycket väl med detta. 

Svenska skolor, kommunala som fristående, får bidrag på lika villkor. Några lyckas med konststycket att både leverera kvalité och ett överskott. Något att inspireras av kan man tycka. Istället föreslår Reepalu att friskolorna, tillsammans med en rad andra företag inom skolvärlden och sjukvården, inte ska få generera överskott. Det heter att ”Vinsten måste begränsas”. I realiteten innebär detta att flera av dessa företag kommer att avsluta sin verksamhet. Man måste ställa sig frågan varför S så gärna vill stänga ner skolor som inte bara fungerar, utan som levererar toppresultat och dessutom har koll på ekonomin? 

Reepalu borde också ställa sig frågan vad konsekvenserna blir för de svenska kommunerna om förslaget går igenom. I Landskrona har vi haft en stor ökning av grundskoleelever de senaste åren. Vi kommer behöva öka antalet skolplatser år efter år framöver. Fler skolor behöver byggas. Fler lärare behöver anställas.  

Att lägga fram ett förslag som riskerar att radikalt minska antalet skolplatser när klassrummen redan är fulla rimmar illa. 

Istället för att diskutera hur välfungerande skolor, som dessutom ofta ligger i toppen av resultattabellerna, ska begränsas borde Reepalu och Socialdemokraterna börja fokusera på kvalitet. Det vore ett välkommet skifte av fokus.

Lisa Flinth (L)
Johan Sten (M)
Elvir Mesanovic (MP)
Utbildningsnämnden Landskrona Stad

Vi ser det nu och har sett det förut. En ickepolitisk debatt om hur politiska partier bör förhålla sig till Sverigedemokraterna. Hur ska man samtala med oss Sverigedemokrater när politiska beslut ska fattas och hur ska det kunna skapas stabila styren av vårt land och i vår kommun? Är det okej att styra utan oss men med vårt stöd och är det okej att styra tillsammans med oss? Är något mellanting okej? Eller är det bättre att kopiera våra förslag rakt av för att slippa stödja oss i en specifik fråga, för det händer.

Först och främst är frågan fruktansvärt löjlig. Det är den här typen av resonemang vi försöker undvika på dagis och i grundskolan. Alla är vi olika, självklart tenderar vi då också söka oss till personer som är mer lika, men för den delen bör vi visa ömsesidig respekt. I skolans värld är det något lättare, då man helt enkelt väljer att umgås med de man känner att man passar ihop med, kanske med personer som delar ens intressen. Eller så handlar det om grupparbeten, då har en elev i vissa fall inget val utan arbetar tillsammans med andra för att gemensamt göra ett gott arbete. Ett sådant scenario liknar det politiska klimatet.

I vissa kommuner finns det samarbeten som få kan förstå sig på. Moderater som samarbetar med Vänsterpartister, och Socialdemokrater som styr med Moderater. Inget konstigt egentligen, då de funnit modeller för att gemensamt axla ett politiskt ansvar. Där de tycker samma sak samverkar de, där de inte gör det får det bli någon form av kompromiss, men i praktiken slutar det alltid med att förtroendevalda gör vad de kan för att uppfylla så många av sina väljares önskemål som möjligt.

Helt plötsligt har vi dock hamnat i en situation där hela idén med den representativa demokratin har rubbats. Skälet är att ett förhållandevis nytt och i många avseenden politiskt inkorrekt parti har vuxit snabbt och fått ett starkt stöd från en stor del av Sveriges befolkning. Med hänvisningar till att man inte delar Sverigedemokraternas värdegrund eller anser att vår historia är problematisk (vad nu historien har med nuet att göra) utesluter vissa att man ens samtalar med oss. Andra utesluter ”enbart” samarbeten med oss, men menar att enskilda samtal är naturligt (tur det). Låter det inte en aning märkligt att någon som är tillsatt för att driva en specifik politik inte gör det. Jo naturligtvis.

Jag valde att ansluta mig till Sverigedemokraterna, inte för att jag delade partiets politik till punkt och pricka, utan för att jag såg det som det parti i svensk politik som hade den bästa övergripande politiken. Låt säga att jag, i min roll som Sverigedemokratisk företrädare, väljer att samarbeta med t.ex. Miljöpartiet i en enskild fråga. Håller jag med dem om allt då? Nej, självklart inte. Jag hade i sådana fall troligtvis sökt mig till Miljöpartiet från början. Delar jag deras ”värdegrund”, vad det nu innebär? Nej, främst handlar det om att vi kanske tycker lika i en specifik fråga och då försöker samsas för att gemensamt driva den frågan för vi tror att den gynnar Landskrona och dess invånare. Handlar det om ett rent styre blir det en aning svårare, men inte omöjligt. Det viktiga här är att hela tiden kämpa för sin egen politik, om det blir mer av ens egen politik genom samarbete med ett annat parti, ja vad är då problemet?

Det fenomen vi sett tyder på ett väljarförakt. Det är trots allt väljarna som gett Sverigedemokraterna det stöd vi har i kommuner, landsting och i riksdagen. Att inte samtala eller kunna tänka sig att samarbeta med oss i enskilda frågor vittnar enbart om brist på eget omdöme i förhandlingarna.
Min syn på detta är tydligt. Förhandla för dina väljares intressen. Kan man som företrädare inte avgöra vad som är ”rumsrent” och inte så kanske man inte har i politiken att göra.

Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd

Föreskrifter som reglerar utseendet på torghandlarnas försäljningsstånd godkänns inte vid Länsstyrelsens granskning.

Enligt lag (1993:1617) 3 kap 12 §. får inte Kommunens föreskrifter lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet.

Lagen avses bland annat torgen och torghandeln. Kommunen får, enligt 13 §, utfärda ytterligare föreskrifter som omedelbart skall delges Länsstyrelsen för granskning. Länsstyrelsen skall upphäva en föreskrift som strider mot denna lag.

Föreskrifter som reglerar utseendet på torghandlarnas försäljningsstånd, så som Landskrona kommun nu bestämt att införa, undgår Länsstyrelsens granskning då dessa bestämmelser inte skickas till Länsstyrelsen.

Jag anser således att Kommunen i Landskrona bryter mot lagen när dom tillämpar sådana föreskrifter för torghandeln som inte granskats av Länsstyrelsen, föreskrifter som Länsstyrelsen vid en granskning inte skulle godkänna.

Stig Wiklund

Hej på er Landskronabor!
Ja, som ni redan vet, är att den femte fotofestivalen 8-17/9-2017.
Träffade Ralph Nykvist: ” fotografernas fotograf” härom dagen.
Vid intervju om händelserna i vår kulturella stad, vill han meddela: ”Jag har ett litet frö som växer upp”.
Fortsättning följer…
Nu gäller det att njuta av livet,
trots regn och blåst.

Ha det gott!
Vid pennan:
Geula Viola Lesén

Svensk arbetsmarknad går starkt och nästa år förväntas arbetslösheten sjunka under 6 procent i Sverige. Men samtidigt som ekonomin växer har många företag svårt att hitta utbildad arbetskraft och fler utrikesfödda måste snabbare komma in på arbetsmarknaden. Därför satsar regeringen 4,3 miljarder kronor 2018 på utbildning, etablering och fler jobb i växande företag.

Svensk arbetsmarknad går just nu oerhört starkt och Sverige har nu den lägsta arbetslösheten sedan 2008 och den högsta sysselsättningsgraden sedan 1992 för åldersgruppen 20-64 år.

Detta är en viktig reform som vi Socialdemokrater i Landskrona välkomnar. Vi driver frågan om ett kommunalt kunskapslyft och högskoleetablering till Landskrona. Vi måste investera i utbildning och kompetens för att minska arbetslösheten och den stora arbetskraftsbristen. Detta kunskapslyft bygger regeringen nu ut ytterligare. Det handlar om totalt 32000 nya platser 2021 inom Yrkeshögskolan, den yrkesinriktade vuxenutbildningen, folkhögskolan och samhällsviktiga högskoleutbildningar som ingenjörsutbildningen, läkarutbildningen, utbildning inom samhällsbyggnad och försvar. Totalt har regeringen tillfört 93 000 platser inom kunskapslyftet när det är fullt utbyggt år 2021.

Välfärdssatsningar går före stora skattesänkningar.

Det gör skillnad vem som styr.

Jonas Esbjörnsson (S)
Kommunalråd

Ska vi få fler kvinnor på ledande positioner i Landskrona måste vi kraftsamla. Liberalerna drar nu igång en satsning för att få fler kvinnor att söka politiska uppdrag och på så sätt bidra till utvecklingen av Landskrona. 

I maj 1919  fick vi kvinnlig rösträtt i Sverige. Sedan dess har mycket hänt. Fortfarande  finns det dock mycket kvar att göra. Alltför få kvinnor syns på ledande positioner i  politiken och i näringslivet. Därför behöver vi bli  fler. Fler kvinnor som engagerar sig i politiken. Fler som tar plats i våra styrelser.

För det är ju självklart så att det finns både män och kvinnor som är lämpade för chefskap och ledarroller. Vi behöver dock bli bättre på att uppmuntra kvinnor i Landskrona att söka uppdrag. Och vi behöver bli bättre på att ta tillvara på den kompetens som finns i staden.

Liberalerna vill vara med och bidra till att fler kvinnor söker sig till chefsposter och politiska uppdrag.
Därför satsar vi på att få in fler kvinnor i politiken.  

Nu öppnar vi upp våra nomineringar till kommunlistan i valet 2018. Alla som vill får nominera sig själva, eller någon annan, till Liberalernas kommunlista. Vi vill starkt uppmuntra Landskronas kvinnor att ta steget och anmäla sig. Det behövs ingen tidigare politisk erfarenhet eller kunskap i detaljfrågor, du lär dig efter hand och vi hjälper dig. Vi vill att hela Landskrona ska dra nytta av dina erfarenheter och din kompetens. Det skulle göra stor skillnad. För dig, för oss och för vårt samhälle i stort. 

Tillsammans kan vi rätta till den skevhet som finns vad gäller kvinnors och mäns representation. Tillsammans kan vi fortsätta att driva den positiva utveckling som nu sker i Landskrona.

Gunlög Stenfelt, ordförande i kommunfullmäktige (L)
Lisa Flinth, ordförande Utbildningsnämnden (L)
Lena Benediktsson, ledamot i Regionfullmäktige (L)
Camilla Knobblock, vice ordförande Liberalerna Landskrona (L)

Region Skånes politiker har bestämt att en större del av sjukbesöken ska göras i primärvården men som vanligt vet inte den ena handen vad den andra gör.

Det finns ett begrepp inom Region Skåne som heter täckningsgrad (Tg). Tg beskriver hur stor del av sjukvårdsbesöken som sker i primärvården jämfört med mottagningsbesök i andra mottagningar.

Om fler besök görs på sjukhusen, på privata mottagningar hos läkare, sjukgymnaster, kuratorer, psykologer etc sjunker täckningsgraden för primärvården. Pengar måste skickas från primärvården till sjukhus och andra mottagningar.  

Primärvården har en bestämd summa att använda medan övrig specialistvård har budget som man sällan lyckats hålla. Trots en ökad budgetram på 6%  pekar enbart underskottet för Skånes universitetssjukhus mot 600 miljoner. Vem är ansvarig? Enligt svensk tradition – ingen. 

En vän ställde frågan till en regiontjänsteman i Danmark.
– Vad händer i Danmark om inte budgeten hålls?
Först förstod han inte frågan men när frågan förtydligades sa han att den som var chef i den organisation som gick med underskott skulle vara borta inom 2 månader. Därför har de inga problem med underskott.

Politikerna i Region Skåne har också öppnat upp för att teckna avtal med andra yrkesgrupper som kuratorer, psykologer, sjukgymnaster etc. På sjukhusen, även i Landskrona, har man också förstått ekonomisystemet och expanderat sina sjuk- sköterske-, dietist-, kurators- och skötare-mottagningar m.fl. Detta leder till att allt flera besök görs utanför primärvården och som primärvården får betala.

Politikerna har beslutat att ca 20% av alla mottagningsbesök ska ske inom specialistsjukvården men i motsats till vad politikerna beslutat sker en allt större andel av vårdbesöken nu på sjukhus och på privata mottagningar. Detta är orsaken till att många både privata och offentliga primärvårdsmottaggningar går med underskott.

Utvecklingen har gått mot att den vårdproduktion som kunde ske i primärvården nu sker på sjukhus och på privata mottagningar. Ett system som leder till mindre vård för pengarna. Patienter ska inte gå på sjukhusets dyrare mottagningar när behandlingen lika gärna kan ske i primärvården. 

Och än viktigare är att det måste finnas plats på sjukhuset för den patient som jag skickar in när han/hon behöver sjukhusets resurser för sin behandling.

Är det rimligt att primärvården dräneras på pengar av politiska beslut och av en svag regionledning? Mitt svar är att en stark primärvård sparar pengar men det behövs politiskt mod och en ledning med ett stark politiskt mandat. 

Sven Svederberg (c)
Landskrona o Ven

Varje människa har ett långtgående ansvar att själv tillgodose sitt behov av försörjning och boende. För kommuninvånare som inte själv har kapacitet eller förutsättningar att klara detta har socialtjänsten ansvar för att tillhandahålla akut boende. Det ansvaret tar vi naturligtvis, och har bland annat öppnat ett nytt akutboende. Men man kan inte flytta till Landskrona från städer runt omkring oss och ha förväntan att omedelbart tas om hand. Man kan inte heller lägga sin inkomst, i det här fallet en pension, på att köpa flygbiljetter till Sydamerika och sedan förvänta sig att samhället ska ta hand om kostnader för boende och andra livsnödvändigheter. Om det är detta Jonas Esbjörnsson menar, är vi djupt oeniga.

Torkild Strandberg (L)
Kommunstyrelsens ordförande