Det är något lurt med de kommande förändringarna på Landskrona torget, sa jag till min obekanta men igenkände bordsgranne när jag åt lunch i matsalen där pensionärsföreningen har sitt dagcenter.
Vad menar du?
Jag gillar att gå till torget, där är en mild trivsam något lite av anarkistisk stämning men ingen av de jag kommer i kontakt med, både säljare och kunder, vill inte ha någon förändring. Säljarna överklagar ju hela tiden myndigheternas beslut. Det måste vara en riktig pedantbyråkrat som driver frågan.
Nä, protesterade bordsgrannen så tror jag inte det är, i sådana här förändringar finns det alltid pengar i bakgrunden.
Vadå pengar, det är väl trots allt ganska blygsamma belopp som omsätts en torgdag.
Ok men tänk så här, en nystartad krog får det inte att gå ihop. Hade kalkylerat med att torgdagar skulle dra in lite extra. Konstaterar att det inte direkt är deras publik på torgdagarna. Kontaktar den politiska ledningen och redogör för sina problem, och föreslår en uppsnyggning så en mera köpstark och restaurangvan publik lockas att besöka torgdagarna, sa bordsgrannen.
Det kan väl inte vara möjligt utan att vakna journalister skulle kunna snoka reda på något sådant och informera om det.
Jag har läst en del om den här förändringen och det mesta som publicerats lokalt tycks mig vara producerat av politikerna, ibland är det till och med rena pressreleasen som bara kopierats utan kommentarer sa min matgranne.
Jag kände ju att det var något lurt, efter det här samtalet är det ju förstärkt i kvadrat nu står hoppet till att någon bra redaktör skickar en journalist till torget en onsdag eller lördag för att intervjua de verkligt berörda, säljarna och deras kunder så vi andra får veta vad som verkligen pågår.
Arne Nilsson
