Arkiv: Planket

Inlägget är rättat* den 29 september.

Avslutande svar till Ronnie Niby samt kommentarer till Marko Huttunen om hans insändare Säg ej vad ni gjort – utan hur det gått!

Det finns ett uttryck som lyder att man bör ha sopat framför sin egen dörr innan man påpekar brister hos grannen. Så kärnfrågan som du gärna lyfter fram att Treklövern misslyckats med, torde då vara något som (S) briljerar med. Min tanke med mitt svar på ditt inlägg var att utmana just den tesen genom att försöka förstå (S) strategi – eftersom det är något som krävs och saknas av Treklövern enligt dig.

När jag då gjorde ett försök att förstå det som (S) erbjuder som är annorlunda, vände jag de (S)-påhittade uttrycken om ”rosafluff” och ”fluffballonger” mot er. För det är tydligt för de som läser om er arbetsmarknadspolitik, i Landskrona, att det saknas precis det du påstår att (S) har i motsats till Treklövern. Dessutom saknas även en enda dedikerad krona i er budget till det som ni anser är det överordnade målet för staden.

Det blir då smått komiskt att få ett svar som beskriver mitt svar som härskarteknik. Jag använder uttryck som Huttunen skapat och du använde – som är en härskarteknik inom ramen för förlöjligande och förminskande av motparten. Visst har jag inslag av härskarteknik, precis som du har i ditt inlägg Ronnie, som också använder de nedsättande uttrycken skapade för att håna Treklövern. Återigen handlar det om att sopa framför sin egen dörr…

Förutom ditt inlägg som då också innehåller dessa ord som är skapade av er sida, som jag besvarade dig med, så är ju Huttunens senaste inlägg ett ypperligt exempel på härskarteknik och personangrepp – men som är så frekvent hos er att man undrar varför du känner att det är rätt att anklaga mig för något sådant.

I Huttunens text förekommer flera exempel inom ramen för härskarteknik:

Förlöjligande & förminskande

• Användningen av uttrycket ”Segerlundskan” är ett nedlåtande sätt att titulera Annika Segerlund.
• Ironiska formuleringar som ”Berätta gärna för oss på rosafluffiska” och ”ska vi dra till med ett ‘Hurra!’ på det?” syftar till att förminska motparten snarare än att diskutera sakpolitik.

Osynliggörande & misstänkliggörande

• Texten antyder att Annika döljer fakta: ”avslöjar Segerlundskan inte hur mycket pengar…” och ”gömmer sig bakom Liberalernas valframgångar”. Detta bygger en bild av oärlighet eller smitande från ansvar.

• Skuldöverföring
• Retoriska frågor som ”Är det kanske rent av Landskronaborna det är fel på?” framställer motpartens politik som orimlig genom överdrift.

Gällande personangrepp så kan man konstatera:

• Att konsekvent använda ”Segerlundskan” i stället för namn eller titel är nedsättande.
• Formuleringen ”en rejäl walk of shame” är riktad mot Treklöverns företrädare och drar ner samtalet från sak till person.
• Retoriska frågor som ironiserar över ungdomars framtid kopplas till Annika Segerlund personligen, vilket kan uppfattas som ett angrepp mot hennes förmåga och trovärdighet.

Vi smiter inte från sakfrågan, Annika har gett ett tydligt svar. Det som blir trist är att ständigt utsättas för dessa gliringar i stället för att ni då pratar om vad det är ni vill göra annorlunda. Prata om er arbetsmarknadspolitik och strategi.

Detta är ingen inbjudan att starta någon ny debatt med Marko eller dig Ronnie – jag ser saken som avslutad och min poäng är förklarad. Nu hoppas jag att vi kan lyfta debatten tillsammans och prata sakfrågor framöver.

Slutligen vill jag rätta en detalj: du nämnde att det var ditt inlägg som fått mig att engagera mig politiskt, men det stämmer inte. Jag har varit fritidspolitiker i ett par år. Det står i mitt tidigare svar.

Johan Laurin (L)

* Rättelse.
I det tidigare inlägget skrev Johan Laurin ”Förutom ditt inlägg som då också innehåller dessa ord som är skapade av er sida, som jag besvarade dig med, så är ju Huttunens senaste inlägg ett ypperligt exempel där jag anklagas för härskarteknik och personangrepp – men som är så frekvent hos er att man undrar varför du känner att det är rätt att anklaga mig för något sådant.”
Efter att ha kontrollerat Marko Huttunens senaste inlägg så konstaterar vi att några sådana personliga påståenden mot Johan Laurin inte finns.

Detta är nu ändrat.

Löven flyr träden
Grannen svär över räfsan
Ekorren jublar högt

/Jeppe Andersson

Svar på Daniel Enström och Fredrik Malms (SD) insändare den 18/9 – Omsorgsbolaget lever inte upp till förväntningarna.

Äldreomsorgen i Landskrona genomgår en stor förändring. Syftet är högre kvalitet och därmed större trygghet.
Vi ser tecken på en positiv utveckling av verksamheten inom Landskrona Omsorg AB. Även om vi har bråttom i denna förändring, vore det förmätet att tro att en stor förändring kan ske på mindre än ett år.

Just nu genomgår hela verksamheten en översyn. Det skulle vara naivt att tro att organisationsformen i sig på så kort tid skulle ge stora förändringar. Vi gör nu nödvändiga förändringar. Vi rustar både bolag och förvaltning med ett förstärkt ledarskap. Vi skapar tydlighet i uppdrag, styrning och uppföljning. Vi skapar mindre hemtjänstområden för att cheferna ska ha färre medarbetare och kunder – bolagets chefer ska ha möjlighet att finnas i det dagliga arbetet. Vi återupptar arbetet med kund- och anhörigråd för att komma närmare dem vi är till för. Vi ser över hur vi stärker verksamheterna inom funktionsstöd. Vi nöjer inte oss med den kvalitet som idag finns på våra vård- och omsorgsboende, utan arbetar med att skapa en jämn kvalitet oavsett boende. Det sker genom att utveckla arbetssätt och rutiner där vi tidigare haft brister. Fel kan uppstå men samma typ av fel får inte upprepas gång på gång.

Vi fortsätter att införa välfärdsteknik för att vår personal ska har mer tid att vara tillsammans med sina kunder där tekniken inte ska vara ett alternativ. Tid för det mänskliga mötet minskar känslan av ensamhet och det vill vi värna.

Att inte förändra är inget alternativ för oss. Vår ambition är att få en hög kundnöjdhet och medarbetare som är stolta över sitt arbete. De behöver känna att de gör ett gott arbete utan att ständigt ifrågasättas. Det skapar en god arbetsmiljö där man vill verka och stanna kvar vilket också ökar både tryggheten och kvaliteten för våra kunder.

Gör man som man alltid gjort blir resultatet som det alltid varit. Det är inget alternativ för omsorgen i Landskrona.

Annette Lindberg Mohlin (L) Ordförande i omsorgsnämnden och styrelseordförande i Landskrona omsorg AB
Hans Raita (M) 1:e vice ordförande i omsorgsnämnden och 1:e vice ordförande i Landskrona omsorg AB
Angelika Andersson (MP) ledamot i omsorgsnämnden och Landskrona omsorg AB

Jag vill börja med att påpeka att rubriken i insändaren bör justeras – det är de styrande politikerna i Landskrona som sviker välfärden, inte vi Socialdemokrater.

Vi delar Kommunals oro för välfärdsarbetarnas arbetsmiljö och instämmer till fullo i att det är avgörande att personalen har tillgång till fungerande och bra arbetsskor. Det är ett grundläggande arbetsredskap för deras dagliga arbetsmiljö och hälsa.

I vårt budgetförslag för 2024 och även i årets budget för 2025 har vi Socialdemokrater tydligt förespråkat att arbetsskor ska ingå som en självklar del av arbetsmiljön för alla anställda inom välfärden. Det är värt att lyfta att om man läser protokollet från förra årets budgetdebatt (2024), så ser man klart och tydligt att vi hade detta som förslag – och att vi till och med begärde votering i frågan om arbetsskor.

Därför är det viktigt att understryka: ansvaret för att detta ännu inte blivit verklighet ligger hos den styrande majoriteten i Landskrona, inte hos oss i oppositionen som konsekvent lagt fram konkreta förslag.

Vi står redo att samarbeta för att förbättra villkoren för välfärdens personal. Det handlar om respekt, arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet i våra verksamheter. Men det kräver att den styrande majoriteten i kommunen tar sitt ansvar – och prioriterar välfärdens medarbetare även i praktisk handling, inte bara i ord.

Annars riskerar personalen att stå utan det stöd de behöver, trots att alla säger sig förstå hur viktigt deras arbete är.

Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)

Ståendes som höstens gren i vindens,
med känslor,
rörelse,
Utåt sett i styr men,
ansiktet styvt som torrt löv smulandes i handen.

Gräset doftar bomber från skyn,
hängandes på stråna,
Träffandes i jordens växling mot tjäle.

Vill jag trampa på mönstret från sylvassa blad?
Gubben i keps körandes lördag morgondag, släpper arom av bensin som
tjocknar i vindens inandning.

Eller låta dobbarna bilda sitt eget mönster
En bruten gest,
i ordningens raka linjer,
Likt fågelvägens sträckning,
högt över vägmärken,
Och trafikregler

Föräldrar hängandes över den vita linjen,
som den nyfikne grannen bakom häcken.

Barnen försöker,
Slentrianmässigt
Bemöta förväntan någonstans där himmelen möter havet.

Domaren med håret i motvind,
blåser visselpipan,
Ljudet tjuter och,
försvinner bland buskarna.

Matchen har börjat.

Adin Vreva

Jag vill rikta skarp kritik mot den anklagelse som Torkild Strandberg riktar mot mig i sin insändare den 16 september.

För det första: Ingenstans i min insändare från den 9 september står det att vi i Socialdemokraterna hade med seniorbiljetten i vår budget förra året. Det jag skrev – och står fast vid – är att förslaget om fria resor för äldre är ett socialdemokratiskt initiativ som vi drivit under lång tid, bland annat via motioner. Det är alltså inget nytt förslag från vår sida.

Som du själv skriver, Torkild: ”Fakta är lätta att kontrollera”. Jag rekommenderar därför HD:s artikel från den 6 september 2025. Där står tydligt att oppositionen – Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet – har lagt fram förslag om fria resor för äldre vid flera tillfällen genom åren. Det är alltså helt felaktigt att vi skulle försöka återlansera något som ni redan beslutat om. Vi har drivit frågan länge.

Vad gäller projekt HERO: Här vill jag påminna om att vi Socialdemokrater faktiskt hade med HERO i vårt budgetförslag förra året, innan beslutet om att permanenta verksamheten togs. Då fick vi nej. Att det sedan permanentades senare är förstås bra – men det betyder inte att vi var emot det, tvärtom. Vi föreslog det och fick avslag.

Att försöka skriva om historien i efterhand, samtidigt som man anklagar andra för att göra just det, framstår som motsägelsefullt.

Vi i Socialdemokraterna är glada att förslag vi drivit får genomslag, även om det inte alltid är vi som får äran. Men ärlighet om vem som föreslagit vad och när, är avgörande för ett seriöst politiskt samtal. Därför kommer vi fortsätta lyfta fakta – även när det skaver för den styrande majoriteten.

Fatmir Azemi
Oppositionsråd (S)

Skolavslutningar i kyrkan, luciafirande och andra kristna traditioner har i generationer skapat trygghet, stolthet och gemenskap. Det är minnen som förenar oss och ger rötter i en tid av snabb förändring. För oss Sverigedemokrater i Svenska kyrkan är det självklart att dessa traditioner ska värnas, de är en levande del av vårt kulturarv och en del av det Sverige vi alla delar.

Svenska kyrkan har i över tusen år präglat vårt språk, våra högtider och vår syn på rätt och fel. Men i dag ser vi en oroande utveckling. I stället för att stå stadigt i tron och föra arvet vidare används kyrkan ofta som plattform för politiska kampanjer. När radikal klimataktivism, identitetspolitik eller ensidiga ställningstaganden i internationella konflikter tar plats i kyrkan förlorar den sitt egentliga uppdrag. Vi menar att kyrkan inte ska vara en arena för politisering, den ska vara helig, samlande och stolt över sin kristna identitet.

Svenska kyrkan måste också ta ansvar där det verkligen behövs. Det gäller att stå upp för förföljda kristna runt om i världen, att markera mot hatbrott mot kyrkor här hemma och att ge människor i sorg, glädje och vardag en trygg plats. Samtidigt måste samarbeten med odemokratiska organisationer upphöra, kyrkan får aldrig legitimera krafter som vill underminera vår frihet eller våra traditioner.

På lokal nivå vill vi bygga församlingar som är en självklar mittpunkt i bygden. Kyrkan ska vara välkomnande  för alla åldrar, erbjuda trygga och tydliga samtalsforum för unga och skapa gemenskap genom gudstjänster, musik och aktiviteter. Den ska vara närvarande i omsorgen om äldre och ensamstående, och genom diakoni och volontärer.

Våra kyrkor är dessutom inte bara vackra byggnader, de är symboler för vårt arv och ska vara levande mötesplatser. Vi vill vårda dem, men också fylla dem med liv, gemenskap och framtidstro.

Kyrkovalet är därför avgörande. Den som vill se en kyrka som står upp för sina rötter, som förmedlar det kristna budskapet frimodigt och som vågar vara en stolt kulturbärare , den rösten behövs. Vi Sverigedemokrater i Svenska kyrkan vill åter göra kyrkan till vad den är tänkt att vara, en levande kyrka för tro, hopp, tradition och gemenskap.

Daniel Engström
Sverigedemokrater i Svenska kyrkan

Mycket ord – lite svar

Det är glädjande att min insändare väckt engagemang, men jag konstaterar att varken Johan Laurin eller Annika Segerlund bemöter kärnan i min kritik: Landskrona har, trots snart två decennier av Treklöverns styre och mängder av projekt, fortfarande en av Sveriges högsta arbetslöshet.

Johan Laurin väljer i stället att rikta sin energi mot mig och Socialdemokraterna. Han skriver att mitt inlägg fick honom att bli fritidspolitiker, kallar min kritik ”klag och gnäll” och insinuerar att jag ”slipper exponera min egen brist på politik”. Det är klassiska personangrepp och härskartekniker – etiketter och insinuationer i stället för svar på sakfrågan: var är resultaten efter tjugo år vid makten?

Annika Segerlund redogör för ett långt pärlband av satsningar. Det är bra att de finns, men det är just detta jag ifrågasätter: efter tjugo år av Treklöverns styre är arbetslösheten i princip oförändrad – 11 % 2019, 11,2 % 2025 – samtidigt som grannkommuner med liknande företagsklimat har helt andra siffror. När resultaten uteblir måste man våga ställa frågan varför, inte bara räkna upp fler åtgärder.

Dessutom flyttas ansvaret gång på gång över på individen – ”alla måste göra sig anställningsbara” – i stället för att kommunen själv tar ansvar för att de utan gymnasieutbildning faktiskt kan nå de kompetenskrav som företagen ställer. Här finns en viktig roll för kommunen att spela, och här saknas fortfarande en plan.

Min insändare var inte ett personangrepp. Den var en uppmaning till de styrande att redovisa resultat i stället för slogans. Landskronaborna förtjänar en ärlig diskussion om hur arbetslösheten ska minska, tydliga mål som följs upp och en politik som fungerar i praktiken – inte bara i broschyrer.

Ronnie Niby (S)

Du skriver på Planket 16/9 till Fatmir Azemi att han har fel om seniorbiljetten och att den i S fjolårsbudget inte finns med. Må så vara.
Men i HD 6/9 står att läsa, att oppositionen genom åren framfört förslag om fria resor för äldre vid flera tillfällen och att man också föreslagit lägre ålder än 70 år.
Är det säkert att du är påläst Torkild? Förstår att du vill vinna poäng inför nästa val, men rätt ska vara rätt, när det nu jagas detaljer. Var det inte så att oppositionen föreslog helt fria resor?

MVH
Lena Nilsson