Arkiv: Planket

Vi som bor och vistas i staden, vet att snöröjningen varit i stort sett obefintlig! Allt annat  är skitsnack!

På sommaren bortförklarar den Treklöverstyrda kommunen bristfällig vegetationsröjning med biologisk mångfald – och man kan fundera på sedan när gräs och ogräs blev biologisk mångfald. Och nu på vintern är det bristfällig snöröjning och halkbekämpning. Om man inte vill sköta det i egen regi så undrar man hur svårt det egentligen kan vara att upphandla och tillse att Landskronaborna får valuta för sina skattemedel? Jag instämmer så klart i din kritik Poul och låt oss hoppas att vi slipper råka ut för detta framöver!

Marko Huttunen (S)

Fyrverkerier är ett nyårshelvete för djuren – och det är fullständigt vansinne att det får fortsätta.

När raketer exploderar fylls djurens värld av panik, skräck och desorientering. Hundar, katter, hästar, kor, kaniner, rådjur, igelkottar, skogsmöss och fåglar upplever fyrverkerierna inte bara som höga smällar, utan som ett överväldigande ljudkaos som tränger rakt in i kroppen. De skarpt växlande frekvenserna och vibrationerna ligger mitt i deras mest känsliga hörselområde — långt bortom vad människor kan uppfatta. För oss är en smäll mest obehaglig, för djuren känns den som ett slag mot nervsystemet, ett ljud som bränner i öronen och får hela kroppen att skaka.

Som människor hör vi bara en begränsad del av ljudets frekvenser, men djuren hör mycket högre och fler toner — även sådana som vi inte ens märker. Det betyder att varje explosion blir mer genomträngande, mer intensiv och mer skrämmande för dem än för oss. Ljudet går inte att fly ifrån och inte att stänga av, och det fortsätter lämna spår i kroppen långt efter att smällarna tystnat. Därför ser vi panikslagna djur som flyr genom stängsel, springer ut på vägar, skadar sig, går vilse, aldrig kommer hem igen — eller dör av stress, chock eller hjärtproblem.

För lantbruksdjur skapar fyrverkerier kaos och livsfara; för vilda djur förstör det livsmiljöer, skrämmer bort dem från deras hem och får dem att krascha, fly vilse eller utmattas till döds. Och som om paniken inte vore nog regnar skräp, plast, metall och kemikalier ned över mark och vatten — ett giftigt avtryck som stannar kvar långt efter att ”nyårsfesten” är över.

Det här handlar inte om några minuter av obehag — det handlar om massivt lidande och långvarigt trauma, år efter år.

Det är dags att sluta låtsas att fyrverkerier bara är fest. För djuren är de ren och skär tortyr — en skräck vi människor aldrig själva skulle acceptera att utsättas för. För deras skull, för naturens skull: förbjud fyrverkerier. Överallt, för alltid.

Boverket listar de 22 kommuner i Sverige som har minst grönyta och trädkronetäckning. Landskrona nämns på tredje plats efter Helsingborg och Höganäs.
Något att tänka på när kommunen nu tar fram en ny översiktsplan.

Lena Nilsson

Varje år upprepas samma mönster i Landskrona. Fyrverkerier används långt före och långt efter den tid då många uppfattar att de hör hemma. Det sker på platser där det enligt de lokala ordningsföreskrifterna inte är tillåtet, och ofta utan något tillstånd. Regelverket är tydligt – men verkligheten ser annorlunda ut.

I Landskrona får fyrverkerier inte användas på offentlig plats utan polistillstånd. Smällare är inte godkända alls. Användning är dessutom alltid förbjuden vid sjukhus och omsorgsboenden. Det råder också en tydlig åldersgräns: endast personer över 18 år får hantera fyrverkerier.

Trots detta är det inte ovanligt att se betydligt yngre användare. Det tyder på att åldersgränsen, precis som platsbegränsningarna, har begränsad praktisk betydelse. Antingen sker hanteringen med vuxnas goda minne, eller så brister kontrollen redan vid försäljning. Oavsett vilket pekar det på samma grundproblem: regler som finns, men som inte tas på allvar.

När detta sker konsekvent uppstår ett problem som är större än själva fyrverkerierna. Lokala ordningsföreskrifter bygger på att de både är rimliga och möjliga att upprätthålla. När vissa regler i praktiken blir frivilliga riskerar hela systemet att tappa legitimitet. Det skapar osäkerhet om vad som faktiskt gäller och undergräver respekten för kommunala beslut.

En ofta återkommande idé är att begränsa försäljningen av fyrverkerier. Det kan sannolikt ha viss effekt, särskilt när det gäller omfattningen. Samtidigt löser det inte grundproblemet: att tillgången till pyroteknik är enkel medan kraven på kunskap och ansvar är låga.

Ett mer långsiktigt alternativ vore därför att lyfta frågan till nationell nivå. I dag krävs utbildning och certifiering för att hantera många produkter och arbetsmoment med betydligt lägre risknivå. Att kräva en grundläggande, standardiserad utbildning i pyroteknik för att få köpa fyrverkerier vore därför inte orimligt. Det skulle tydliggöra ansvarsfördelningen mellan köpare, säljare och vårdnadshavare – och skapa en naturlig tröskel utan att införa totalförbud.

Detta handlar inte om att förbjuda firande eller skuldbelägga traditioner. Det handlar om att skapa ett regelverk som faktiskt fungerar i praktiken. Antingen måste dagens regler börja efterlevas, eller så måste de justeras så att de bättre speglar verkligheten.

Lagar och föreskrifter förlorar sitt värde när de bara existerar på papper. För att upprätthålla ordning krävs inte fler symboliska beslut, utan regler som är begripliga, legitima och möjliga att följa.

Ronnie Niby (S)

Jag brukar vara ute och promenera i Karlslundsområdet. Särskilt området kring IP.

SVAR DIREKT

Hej,

Exakt hur den sista ytan efter den stora hybridplanen ska utformas är inte bestämt.
Parkeringen utanför Guldängens Idrottshall ska finnas kvar  men exakt utformning är inte klart ännu.
Tack för informationen om vildbin – det tar vi med oss in i projektet.

Med vänlig hälsning