LÅNGLÄSNING. Den turbulens som funnits i teknik- och fritidsförvaltningen under ett flertal år kan vara på väg att redas ut. Det är i alla fall vad stadsledningsförvaltningen hoppas på. De har presenterat ett förslag som går ut på att den nuvarande teknik- och fritidsnämnden och motsvarande förvaltning delas upp i en teknik- och en serviceförvaltning.
AXELTOFTA. Planuppdraget för bostadsbebyggelse bör avbrytas. Det är tjänstemännens förslag till politikerna om Axeltoftas framtid. ”Det blir en sommar kryddad med juridiska spetsfundigheter för de kolonister som valt att mantalsskriva sig i stugan….” Så skrev vi redan 2004. Den gången för 20 år sedan, nästan på dagen, handlade det om Kopparhögarna. Nu är det kolonisterna i Axeltofta som lär sitta bänkade och följa kommunfullmäktige den 27 maj. Då avgörs med all säkerhet koloniområdets framtid. Vinner förslag 3 är Axeltofta 2030 ett naturområde.
BOSTADSPOLITIK. Det finns en medveten politik i Landskrona att hålla nere det allmännyttiga beståndet. Helst ser ledningen att det endast byggs med äganderätt i småhus men även nybyggda bostadsrätter är okej. Som ett led i politiken sjunker Landskronahems andel av lägenheterna år efter år. Den förda bostadspolitiken finns över hela landet och ger utslag på minskad allmännytta. I Landskrona har andelen lägenheter som ägs av allmännyttan minskat det senaste decenniet, till 15 procent i fjol. Det visar nya siffror från SCB som släpptes tidigare i april.
VINDKRAFT. Svensk vindkraft producerade i fjol 34 gigawattimmar el – ett nytt rekord. Men utbyggnadstakten minskade, jämfört med åren innan. I Landskrona kommun har det inte registrerats några nya vindkraftverk på åtta år. Vi har varit i kontakt med stadens miljöpartistiske kommunalråd, Elvir Mesanovic, och undrat hur detta kan komma sig.
LÅNGLÄSNING. I en tidigare artikel diskuterade vi kommunens överskott med kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg. Vi talade om vinst på markförsäljning och skattekronor och skillnaden på dessa delar av den stora vinsten. Vad får man och vad får man inte göra med pengarna. Idag presenterar vi ett snack med Torkild om de miljoner som läggs på Europaspåret – ett projekt som fram till årsskiftet kostat 18,7 miljoner kronor.
LÅNGLÄSNING. De senaste åren har Sverige befunnit sig i en ekonomisk kris. Den tog ordentlig fart i och med covid-krisen i början av 2020. Under samma period Landskrona stad gjort en vinst på cirka en miljard kronor. Frågan är vad pengarna ska gå till. Landskrona Direkt har snackat pengar med Landskronas starke man, Torkild Strandberg (L), kommunstyrelsens ordförande.
ÅTGÄRDSPLAN. Regionfullmäktige fastställde i förra veckan Region Skånes årsredovisning för 2023. Resultat visade på ett minus på drygt 4 miljarder kronor. I det sammanhanget må Landskrona lasaretts underskott anses som litet men inte desto mindre har idag en åtgärdsplan för en budget i balans satts in av presidiet i Landskrona sjukhusstyrelse.