Nyligen gästades Landskrona Direkts redaktion av en av stadens 410 undersköterskor. Hon, det är nästan undantagslöst kvinnor, ville förbli anonym. Hon var förtvivlad, upprörd och heligt förbannad på sin arbetssituation. Hon överlämnade samtidigt ett ytterst skarpt formulerat brev.
– Jag vågar inte skicka det på mejl för rädslan att det ska gå att spåra till mig, sa hon.
Brevet lär vi få återkomma till.
Omsorgen är kvinnodominerad. I Landskrona är 794 kvinnor och 104 män inom omsorgsförvaltningen tillsvidareanställda, därtill kommer en uppsjö timanställda. Sedan den 1 juli blev undersköterska en skyddad titel. Detta är tänkt att vara en statushöjare och endast personal med den licensierade titeln ska få agera som fast omsorgskontakt.
– Undersköterskor finns bara inom särskilt boende och hemvård, inom funktionshinderomsorgen har man titlarna stödpedagog, stödassistent och stödbiträde, förtydligar Håkan Strömberg chef för omsorgsförvaltningen i Landskrona stad.
Inom hemvård och särskilt boende kallas de anställda för omsorgsbiträde tills de erhåller sitt intyg från Socialstyrelsen att de är undersköterska med skyddad yrkestitel.
– Vårdbiträden, de som ej har utbildning till undersköterska, var 313 stycken i maj, vet Håkan Strömberg.
Delade turer har ökat
Undersköterskor och vårdbiträden befinner sig ofta lägst i den kommunala hierarkin. Löner och arbetsvillkor är därefter, påvisar fackförbundet Kommunal i den ena undersökningen efter den andra.
Trots detta så har det sedan årsskiftet införts fler delade turer på boendena. En arbetsform som innebär att arbetsdagen delas upp i två eller flera arbetspass med flera timmars uppehåll mellan passen. Allt för att underlätta schemaläggningen. Något som knappast låtit sig göras inom någon annan förvaltning eller yrkeskår. Vi frågar högste chefen hur många undersköterskor som har så kallade delade turer.
– Jag kan inte svara på ställd fråga, däremot har vi enbart mindre än ca 1/3 del av personalgrupperna som har enstaka delad tur, svarar han.
Varför har de det och finns det ambitioner att avskaffa dessa?
– Vi arbetar aktivt att minimera delade turer när det är möjligt utifrån brukarbehov.
Ifjol gjordes det politik av att det skulle införas fast omsorgskontakt trots att detta var något som var påbjudet från regeringshåll. Den 1 juli trädde en lag i kraft som innebär att det endast är undersköterskor som kan vara fast omsorgskontakt inom hemtjänsten.
Uppfyller Landskrona stad detta?
– Ja, enligt uppgift från omsorgschef hemvården så planeras det nu, svarar Håkan Strömberg.
Jaha. Inte glasklart, men vad är era erfarenheter hittills av rollen som fasta omsorgskontakt?
– Positivt då i princip alla brukare har tackat ja. Uppföljning kommer ske under senare delen av 2023.
Ifjol påstod nämndsledamot Eva Örtegren (S) att: ”I stort sett är var tredje person inom hemtjänsten timanställd. Man har skapat ett system utifrån att man effektiviserat schemaläggningen maximalt. Allt för att tjäna pengar. Jag hörde om en hemtjänstpersonal som under ett arbetspass gjorde 32 besök. Det är horribelt”
Med den vassa kritiken i minnet. Hur ser det ut idag inom hemtjänsten?
– Vi hade 149 timanställda maj 2023, där en del valt detta som extraarbete då det i övrigt studerar vilket är en minskning jämfört med tidigare år.
Förekommer det idag att personalen får göra så många besök som Eva påstod ifjol?
– Vi har inga sådana uppgifter.
Som högst ansvarig chef kan du utlova några bättre villkor till undersköterskorna?
– Arbetsgivarfrågor kommunicerar vi inte via media utan i dialog till våra medarbetare för att tillsammans hitta förbättringsförslag.
Det talades häromåret om rätten till heltid, är detta infört i Landskrona stad?
– Önskad sysselsättningsgrad är det som vi arbetar med och genomsnittlig sysselsättningsgrad var 92% 2022.
Pandemins applåder i all ära men nu är det titlar som gäller. Sedan en knapp månad tillbaka är Sveriges vanligaste yrke, undersköterska, en skyddad titel reglerad av Socialstyrelsen. Andra skyddade titlar har medfört rejäla lönelyft.
Kan undersköterskorna nu se fram emot löneökningar i paritet med ”märket” eller högre?
– Kommunals medlemmar har i avtal en traditionell överenskommelse reglerat i lönerevisionen som vi följer.
Att döma av senaste tidens påtryckningar från såväl Kommunal som enskilda undersköterskor så verkar uppgifterna om att 8 av 10 undersköterskor är ganska eller mycket oroliga att de inte ska orka jobba fram till pensionen, även gälla i Landskrona.
Hur arbetar ni för att inte hamna i en akut situation?
– Vi arbetar med att renodla arbetsuppgifter och ta bort ”slöserier” så man kan arbeta i yrket som man utbildat sig i såsom tvätt, städ och serviceinsatser som inte är direkt omvårdnad. Likaså har en satsning på utbildning betald på arbetstid till undersköterska beslutats och är pågående för att säkerställa och höja kompetensen och attraktiviteten. Slutligen pågår ett arbete att involvera medarbetare i schemaläggning och kunna påverka sina arbetspass och upplägg i arbetet, avslutar Håkan Strömberg.
