Allt mindre transparens i kommunen

Så här ser det ut i stadshusets entré idag. För att träffa någon på de övre våningarna måste man först registrera sig med namn, telefonnummer och vem man ska träffa. Det gör man på pulpeten mitt på golvet. Därefter får man vänta på att bli insläppt genom dörren till vänster i bild. Tanken är sedan att man ska tagga sig när man går ut genom grindarna.
LÅNGLÄSNING. Ordet transparens är idag ett oklart begrepp. Samtidigt som det i Sveriges grundlag görs klart att offentliga uppgifter ska vara tillgängliga för alla så utmanar GDPR och ett allt mer spänt säkerhetsläge *offentlighetsprincipen. Inte minst inom den kommunala verksamheten. Uppgifter, som för bara några år sedan var självklara, är idag svårare att få reda på. Ett exempel är att många uppgifter som tidigare funnits på kommunens hemsida helt enkelt tagits bort. Ett annat är att du inte kan gå in på stadshuset för att tala med vem du vill utan att registrera dig.

I ett känsligt ögonblick för några år sedan, i samband med att Carina Leffler var stadsdirektör, så lovade hon att staden skulle arbeta hårt för att öka transparensen. Det har hänt mycket sedan dess. Klart är dock att transparensen blivit sämre i Landskrona stad.

Att, till exempel, få en lista över stadens chefer och deras telefonnummer får man inte längre enligt kommunens jurist Boel Kvist.
– Vi lämnar inte ut denna typ av sammanställning över stadens chefer, skriver hon i ett mejlsvar utan att ange vad hon grundar beslutet på.

Kontaktuppgifter borta från hemsidan
Noterbart är att samtliga, förutom tre, förvaltningschefers namn, e-postadresser och direktnummer borttagna från stadens hemsida. Alla kontakter med stadens tjänstepersoner hänvisas till receptionen, det vill säga det som kallas stadens kontaktcenter. Det är också till dessa man måste anmäla sig med namn och mobilnummer om man vill träffa någon tjänsteperson eller politiker i stadshuset.

Landskrona Direkt hade via telefon bokat en träff med kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L). Vi frågar i receptionen vad som gäller.
– Jodå, man måste registrera sig. Sedan kommer den ni vill träffa ner och släpper in er, svarar en kvinna bakom disken.

När vi då påpekar att vi kanske har något som är av känslig karaktär får vi svaret att man måste registrera sig ändå. Vi frågar Torkild Strandberg om detta faktum när han tagit sig ner för att släppa in oss bakom den låsta glasdörren.
– Men du kan ju boka ett möte anonymt. Om man bestämt en träff med mig så kommer jag ner och hämtar personen. Då behöver man inte registrera sig. Jag hämtar ofta folk som bara sitter och väntar. Det kanske är helt emot reglerna, funderar han.

Enligt stadens säkerhetschef Ted Malmgren bryter Torkild Strandberg mot reglerna.
– Befinner man sig som gäst i stadshuset så måste man kunna visa upp en lapp om vem man är och vem man besöker, säger säkerhetschefen.

På frågan om vad som händer om man vill vara anonym och skriver ett falskt namn men bli kontrollerad, tar det en stund innan Ted Malmgren svarar.
– Man begår väl inget brott men det är högst olämpligt.

Så funkar det
Rickard Henningsson är chef på kontaktcenter och han förklarar hur det fungerar.
– Man ska checka både in och ut. Sedan finns det dom som har bråttom och inte ”taggar” ut sig utan bara trycker på öppningsknappen och går ut, säger Rickard Henningsson.

Torkild Strandberg tycker att de låsta dörrarna gör nytta.
– De låsta dörrarna kom till för några år sedan när stadshuset byggdes om. Det är positivt, säger Torkild Strandberg men säger i nästa mening att det är av ondo.
– Det är en extremt tråkig utveckling. Det är inget sympatiskt samhälle. Det var en fråga om säkerhet. Det fanns ingen koll på vem som var i huset. Här ska folk inte kunna knalla in på något kontor på socialtjänsten och titta i papper. Man ska inte heller kunna stanna kvar när vi stänger huset för dagen. Vi måste även ha koll på vilka som är här om det blir en utrymning.

På frågan hur långt ifrån medborgarna Torkild Strandberg står berättar han att det finns de personer som han inte bokar möten med.
– Skulle jag göra det varje gång så skulle jag inte få någonting gjort. Men jag träffar regelbundet och systematiskt ganska mycket folk. Jag har svårt att se hur jag skulle kunna vara mer tillgänglig. Mitt telefonnummer står i telefonkatalogen och det finns ju dagar när man inte tycker att det är så roligt. Jag pratar ofta med folk när jag cyklar till jobb och jag står regelbundet på torget. Och ganska ofta bjuder jag in folk som har något intressant eller kritiskt att säga, på en kopp kaffe.

Hinner inte svara
Om man ringer kommunens växel och ber att få tala med Torkild Strandberg så blir man, efter en god stund, kopplad till hans sekreterare.
– Det har jag bett om själv. Det blev ohållbart. Om jag skulle svara i telefon så hade inget blivit gjort. Det går inte att jag har 27 missade samtal när klockan är fyra, säger han.

Torkild Strandberg ser inget konstigt i att ringa via växeln.
– Du tror väl inte att jag har en telefonbok i telefonen? Jag har numret till förvaltningscheferna i telefonen men annars ringer jag via växeln, säger han och tycker att det nya kontaktcentret fyller sin funktion.
– Jag har fått bilden av att folk får hjälp snabbare.

Kommunen ser gärna att, om man har några klagomål eller synpunkter, man använder den synpunktshanterare som finns på stadens hemsida. Landskrona Direkt har dock fått flera samtal och mejl om att ingen återkoppling görs och att ärendena försvinner efter sex månader. Detta är något som Torkild Strandberg är ovetande om.
– Det är den där man kan skicka in synpunkter. Jag kan inte detta, säger han kort.

De ärenden som kommer in via stadens visselblåsarfunktion känner han dock till. Kommentaren är dock lika kort som den gällande synpunktshanteraren.
– Jag vet att vi har en och den är levande. Det handläggs ärenden.

När samtalet med Torkild Strandberg är slut marscherar vi ut genom de låsta grindarna. Ingenstans registreras dock att det är just vi som gått ut. Det har aldrig hänt. Frågan är hur många och i så fall vilka som befinner sig i stadshuset när dörrarna stängs för dagen.

Fotnot och fakta

* Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.

Det här är en allmän handling

  • En allmän handling kan vara en text, en bild, en ljudinspelning eller en film.
  • En allmän handling ska ha kommit in till myndigheten eller ha skapats där.
  • Handlingen ska vara förvarad hos myndigheten.
  • En handling som har skapats hos myndigheten men som inte har skickats ut från myndigheten blir i regel allmän först när myndigheten har avslutat arbetet med det ärende som handlingen hör till.

Läs även:

Till arkivet