Uppdaterad 2018-09-04
VALFRÅGORNA I SKUGGAN. Varför tycker inget parti att det är viktigt att Landskrona har en attraktiv och bra gymnasieskola? Så drastiskt skulle man kunna tolka den lokala valrörelsen då gymnasieskolans tynande tillvaro knappt finns med på den politiska agendan.
Landskrona Direkt kommer i veckan att lyfta en del mer eller mindre glömda valfrågor, i stort som smått. Frågorna ställer vi till partiernas ledande företrädare. Först ut en fråga om gymnasieskolan.
2005 hade Landskrona 1331 elever i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna var flera; Justus Tranchell, Elise Malmros, Selma Lagerlöf, Enoch Thulin och Allvar Gullstrandgymnasiet. Idag finns en gymnasieskola kvar, Öresundsgymnasiet med 542 elever i skrivande stund. Även om det är knappt, så går det idag fler gymnasieelever i Svalöv än i Landskrona.
Svalöfs gymnasium som erbjuder fem nationella program och fem introduktionsprogram har idag cirka 550 elever.
I maj månad pendlade 1088 Landskronaungdomar till gymnasieskolor i andra städer. Detta kostar i runda svängar Landskrona stads skattebetalare 10,3 miljoner kronor i månaden i form av skolpeng och resor.
– Resorna går loss på 665 000 kronor i månaden, säger Erik Åström, tf verksamhetschef för gymnasieskola.
– Den övriga kostnaden hade vi ju haft även om eleverna valt att gå i Landskrona.
Den stora anledningen till elevtappet, och att därmed 120 miljoner kronor i skolpeng går till andra städer, är det fria skolvalet. Pengar som kunnat skapa en attraktivare gymnasieskola på hemmaplan.
Vi ställde följande fråga till stadens ledande politiker:
Är det viktigt att Landskrona har en bättre, attraktivare och större gymnasieskola än idag?
Torkild Strandberg, Liberalerna.
– Ja. Landskrona ska ha en gymnasieskola. Svårigheten är att konkurrensen är stor från gymnasierna i kommunerna runt omkring. Den handlar dessutom om städerna som sådana, som ofta har ett mycket större utbud av kaféer, affärer och stadsliv.
Johanna Ivarsson, Feministiskt initiativ
– Ja, F! vill att samhällsservicen ska vara nära och då behöver vi ha givetvis ha en bra, kvalitativ gymnasieskola. Samtidigt kan det för en del betyda mycket att ha möjligheten att välja ett gymnasium utanför sin egen ort.
Jonas Esbjörnsson, Socialdemokraterna
– Ja. Vi vill utveckla gymnasieskolan. Yrkesutbildningar är en viktig del av gymnasieutbildningen och ska ligga väl i fas med näringslivets efterfrågan av arbetskraft. Det är centralt med en god relation mellan skolan och näringslivet.
Torbjörn Brorsson, Moderaterna
– Skånetrafiken får ursäkta, men vi behöver vår gymnasieskola. En skola innebär så mycket positivt för vår stad. Det är inte bara trevligt och gemytligt med våra fantastiska ungdomar utan de ska kunna känna en stolthet över att gå på en skola i Landskrona. Det innebär arbetstillfällen, intäkter i form av hyror, intäkter till handeln i Landskrona och för stadens själ är det viktigt att ha en bra och attraktiv gymnasieskola. Det blir också något att se upp till för våra grundskoleelever.
Stefan Olsson, Sverigedemokraterna
– Ja.
Sven Svederberg, Centerpartiet
Ja. För Landskronas skull är det viktigt att fler av Landskronas elever väljer gymnasieutbildningar i Landskrona. Många är studietrötta inför gymnasiet och vi vill utveckla flera attraktiva yrkesförberedande gymnasieutbildningar med arbetsplatsanknytning. Alla som fullgjort en yrkesförberedande utbildning ska ha en andra chans att välja en högskoleförberedande gymnasieutbildning.
Kikki Lenander, Vänsterpartiet
– Ja. Gymnasieskolan i Landskrona har det senaste åren genomgått en större förändring och detta måste utredas och analyseras. Landskrona ska ha en gymnasieskola som motsvarar de behov som finns i kommunen, program som efterfrågas av elever och framtida arbetsgivare. Vi ska vara en god arbetsgivare som lockar till oss bra pedagoger och övrig skolpersonal.
Elvir Mesanovic, Miljöpartiet
– Öresundsgymnasiet gör ett fantastiskt jobb där vi i dag har fler sökande elever till de program som erbjuds. Vi ska arbeta aktivt för att gymnasiet blir ännu mer attraktivt för alla Landskronas ungdomar.
Förtydligande gjort dagen efter publiceringen.
– Kom på en sak i efterhand när jag läste artikeln. Att busskorten kostar oss 665 000 stämmer, men ger bara halva sanningen. Vi har en hel del elever från byarna utanför centrum (Asmundtorp, Häljarp osv), dessa hade haft rätt till busskort även om de gått på Öresundsgymnasiet. Kostnaden för detta hade med dagens elevunderlag varit 120 000. Den sanna merkostnaden för busskort på grund av utpendling blir då 665 000 – 120 000= 445 000 kr, skriver Erik Åström i ett mejl till redaktionen.
