Den 8 maj 2015 läste jag en artikel i Landskrona Posten, som gladde mig mycket. Stans politiker hade för en gångs skull låtit förnuftet och empatin segra och svängde i frågan, genom att lyssna på opinionen och låta de boende på Granet bo kvar efter renoveringen.
Allt lugnt trodde man i sin enfald, men så kom dråpslaget i förra veckan, då SD gjorde en helomvändning. De boende måste flytta permanent, då hyran blir alldeles för hög för kommunen efter renoveringen.
För en lekman som jag är det otroligt, att de styrande i stan inte förrän nu fått kännedom om /eller tagit reda på/ den höga renoveringskostnaden.
För ca ett år sedan togs beslutet och då liksom nu fick de boende ingen talan.
Bodil Möller säger: ”Nu har det varit på gång så länge. Det blev en överraskning även för Treklövern att det blev det här beslutet, att SD ändrade sig. Så vi såg ingen anledning att prata med de boende”.
Detta betyder att Treklövern sa nej – och SD stöttade detta beslut. Och det betyder att de boende på Granet flyttar till Fäladsgården på Pjäsgatan.
Tala om svek. Först SD, med Stefan Olsson i spetsen, som i första skedet stöttade, att de boende skulle få bo kvar och nu gör en kovändning. Därefter Alliansen som i många avseenden inte verkar ha mycket till övers för SD, utom när det passar deras syften. Och sist men inte minst är jag förvånad att Bodil Möller, som ordförande i Individ-och Familjenämnden, gör sådana uttalanden. Det tyder inte på empati och hänsyn till sina medmänniskor, och alla människors lika värde.
Allt detta gör mig verkligen ledsen och djupt besviken på de styrande i Landskrona.
Landskrona 21 mars 2016
Lena Mattsson