Landskronahem AB:s framtid står på spel. Avgörandet är planerat till imorgon onsdagen den 22 juni 2016.
Ännu är det bara SD som vågat svara på mina debattartiklar. Det är väl Landskrona i ett nötskal!? Kom igen nu grabbar och tjejer – jag är inte farlig!
Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt, Lunds universitet
Bengt, några konkreta förslag kan du läsa i vår budget!
För övrigt finns det väldigt många miljonbelopp i omlopp som kunde gått till att skapa fler jobbmöjligheter och större satsningar på ungdomarna än massa nybyggen för redan välbeställda.
//Nadja Leinonen (V)
Vi kommer att ha en manifestation mot utförsäljningen den 22/6 kl 08.00 vid Rådhusets trappa.
Vi som är emot utförsäljningen av Landskronahem.
Med vänliga hälsningar
Christer Nilsson
Om jag – Tommy Jonasson – idag varit ägare av Landskronahem AB så skulle jag simma lugnt i Medelhavet utmed kusten mellan Cannes och Monaco ävensom tillåta mig att besöka Casinot i Monte Carlo samt avsluta natten med en Coca Cola i baren på Hôtel de Paris. Annorlunda var det när jag var där i slutet av 1980-talet. Magkänslan sa mig då att något inte stod rätt till på bostadsmarknaden i Landskrona.
Nu har landskronaborna fått en prislapp på en del av Landskronahem AB:s fastighetsbestånd. Jag förutsätter att köparbolaget styres av kloka personer. Även stora företag är ju beroende av krediter.
Men så plötsligt ska Landskronahem AB investera 1 000 000 000 kronor. Då bryter paniken ut. Kenneth Håkansson drar sig till minnes det elände som bröt ut på 1990-talet. Hela HSB-rörelsen var konkursmässig och staten tvingades hjälpa många föreningar bland annat BRF Saturnus i Landskrona.
Nu blev goda råd dyra; ska vi låna miljarden eller sälja. Sagt och gjort ”vi” säljer. Men hur får vi politisk majoritet? Torkild Strandberg (L) och treklövern måste få stöd. Så plötsligt är bolagets ekonomi körd i botten.
SD börjar studera årsredovisningar och upptäcker – bolaget har bara 32 000 (trettiotvåtusen) kronor i likvida medel (bank + kassa), vilket bekräftas av bolagets VD. Visserligen finns en outnyttjad checkkredit. Nä, det räcker inte menar SD.
Men vi ska investera utan lån.
Då säljer vi tycker SD.
Men nu, mina vänner i SD, är priset 1 015 000 000 kronor verkligen tillräckligt bra? Om jag suttit vid förhandlingsbordet skulle jag sälja mig dyrt . Om eländet i Landskrona är som det påstås, så höj priset med 100 000 000 (etthundramiljoner)! Det är ju lite politisk utpressning men helt lagligt.
Nu emotser jag kommentarer från treklövern och S + V samt naturligtvis från SD.
Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet
PS. För fullständighetens skull: övervärdet på bolagets fastigheter ökade under 2015 med 105 000 000 kronor. /Ds.
Nadja – kom med konkreta förslag i stället för en massa ord.
Bengt Nissler
Landskrona, vår vackra färgglada och mångkulturella stad börjar få en del blödande sår. Sår som styrande politiker inte förmår att plåstra om, utan snarare strör salt i.
Salt som dessutom bidrar till ojämlikhet.
Jämlikhet är alltid en aspekt av samhällets helheltsstruktur, man gynnar inte denna helhet genom att driva en politik som enbart vänder sig till vissa grupper i samhället. Så driver styrande sin politik.
De som tar stryk av fyrklöverns politik är individerna, individer som lider av dålig hälsa, människor som har det tufft och motstridigt i det vardagliga livet.
När man mår dåligt och behöver kämpa med allt för att överleva är det inte helt oväntat att individer väljer den kriminella banan.
Ojämlika samhällen leder till dessa bekymmer.
Miljonbelopp tagna ur strategiska affärer till att rusta upp områden för segregerade områden är inte enda lösningen för individens välmående. Att snygga till området för betraktarens öga åt mindre välbeställda medborgare kommer i generera mindre ojämlikhet.
Styrandes politiska linje är ett hamsterhjul av satsningar som inte främjar någon social jämlikhet för oss alla.
Tvärtom deras politik skapar ännu mer ojämlikhet och individer efterlämnade med känslan av att vara förbisedda och åsidosatta.
Men dessa perspektiv ingår inte i Landskronas styrande politik, här görs inga försök att erbjuda en gemensam vision som kan inspirera vår stad till ett bättre och mer jämlikt samhälle med gemenskapskänsla.
Deras politik strävar inte efter ett bättre samhälle för alla, utan låter sin fokus ligga i en förbättring för den egna individuella positionen.
Med det facit i hand ser vi hur det missgynnar integration, arbetslösheten och genererar sämre hälsa i vår stad.
Dessa frågor och de individerna är vad alla dessa stora siffror och belopp borde satsas på, och inte ett i snyggare Borstahusen, eller en ny väg i Karlslund. Hur kan det vara en prioritering före alla medborgares välbefinnande?
De jämlika prioriteringarna finns inte att se i styrandes värld.
Jag vill och tänker fortsätta tro på ett bättre Landskrona, med jämlikhet och satsningar som gynnar alla individer.
Landskronas hjärta blir inte läkt förrän man har en politik som förstår att alla individer har ett hjärta.
Nadja Leinonen ord. Vänsterpartiet Landskrona
Det råder en viss begreppsförvirring i debatten om Landskronahem
Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital.
De tillgångar som inte är finansierade med eget kapital finansieras med lån, också kallat främmande kapital.
Likviditet är ett mått på ett företags kortsiktiga betalningsförmåga.
Det är normalt för ett företag att den ekonomiska driften med löner o.s.v. betalas här.
Den 7 juni bekräftade Landskronahems Vd Helena Fremle att bolaget mycket riktigt hade 32 000 kronor i direkt åtkomliga likvida medel. För oss och alla andra landskronabor som är ”delägare” är det skrämmande att vårt stora (marknadsdominerande) fastighetsbolag är ekonomiskt extremt svagt. Vad som egentligen är ännu mer skrämmande är Helena Fremles inställning till företagsekonomi då hon anser att leva på lånade pengar är okej. Hon säger och jag citerar ”Men checkräkningskrediten är på 65 miljoner kronor. Vissa perioder används mer, andra tider mindre.” Likvida medel finns alltid tillgängliga”. Enligt vad vi kan utläsa ur årsredovisningen kunde bolaget disponera 46 miljoner kronor vid årsskiftet. Matematiken säger då oss att det finns ett negativt resultat på direkt likvida medel på 19 miljoner!
Det för tankarna till i privatekonomiska exempel när folk ständigt och jämnt behöver ta sms-lån för att få sin ekonomi till att gå i hopa. Den typen av ekonomi brukar normalt inte anses som välskött.
Vidare säger hon att ”I den antagna underhållsplanen för 2016 ingår bland annat 18 miljoner kronor för badrum och nya fönster på Sandvången.”
Då vi inte kan se några dolda reserver i företaget så antar vi att även denna kostnad skulle hamnat på checkräkningskrediten vilket sänker den till 28 miljoner. Med den takten är den slut på 2-3 år.
Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har som en grundläggande princip att kommunen inte får ge bolagen otillbörliga konkurrensfördelar t.ex. lån. Det står även att ägaren skall ta ut avkastning av bolaget något som inte heller bolaget i dagsläget kan prestera.
Med andra ord så kan inte kommunen ge Landskronahem fler lån utan att göra det till marknadsmässiga villkor och man kan ju tycka att de ca 1,1 miljarder som bolaget redan har i skuld kanske redan är i överkant.
Med detta sammantaget så är Landskronahem ett bolag i starkt behov av likvida medel för att överhuvudtaget klara sin dagliga verksamhet, inte mer lån!
Lars Ekvall (SD)
Fullmäktigeledamot
Olov Stråmark (SD)
Fullmäktigeledamot
Bäste Stefan, tack för ditt svar (dat. 2016-06-09) på mitt debattinlägg (dat. 2016-06-08).
I media diskuteras olika åsikter om Landskronahem AB:s “soliditet”. Är det en fråga om tolkning av begreppet? Vad är det man mäter eller vill mäta?
Med ordet soliditet kan man mena “justerad soliditet”, varvid hänsyn tas till husens marknadsvärde. Man kan då tala om “egentlig soliditet”.
Med soliditet kan också avses “synlig soliditet”, varvid man räknar med bokförda värden på tillgångarna.
I en artikel på nätet “Nyckeltal i fastighetsbolag – del 2” står skrivet “I fastighetsbolag är det viktigt att skilja mellan synlig soliditet som går att utläsa i årsredovisningen, och verklig soliditet. De flesta årsredovisningar redovisar inte fastighetens (-ernas; min anm.) marknadsvärde, utan vad fastigheten köpts för (börsbolag redovisas dock till marknadsvärde). Det kan därför se ut som om soliditeten är låg.”
Mina erfarenheter från fastighetsbranschen är väl allmänt kända i vissa kretsar. Men de allra flesta har ingen aning om det som hänt i Landskrona på bostadsmarknaden. De c:a 1300 bostäder som nyproducerades 1986-1993 fick marknadsvärden som då låg 30-40 % under produktionskostnaden. Det blev gigantiska förluster när kreditgivarna saknade “is i magen”, vilket – med all önskvärd tydlighet – visas av den stora värdeökningen på Landskronahem AB:s fastighetsbestånd de senaste 6-7 åren, c:a 100 000 000 (etthundramiljoner) kronor per år.
Landskronas sociala situation idag är en följd av bostadsproduktion “byggt för mycket”. Först i Norrestad sedan 1986-93 de s.k. krisårgångarna. Ränteläget, ja det spelade naturligtvis en roll för värdena då, men boven i dramat är politiska ambitioner sedan 1980-talet “attraktiva bostäder skall lösa stadens problem efter varvskrisen etc.”. Landskrona som sovstad!
Den fråga jag lyfter till dig Stefan är: Har alternativa strategier för Landskronahem AB diskuterats på riktigt?
KONKRET:
I steg ett, en uppskrivning av värdena på de fastigheter som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligen överstiger bokfört värde. Således en anpassning av bokfört värde till verkliga värden. Uppskrivning kan idag ske med 800 000 000 – 1 000 000 000 kronor förutsatt att uppskrivningsbeloppet användes för ökning av aktiekapitalet genom fondemission.
I steg två underlättas lånefinansiering av bolagets eventuella investeringar.
I ett tredje steg infinner sig frågan: Hur mycket blir bolagets blivande investeringar egentligen värda? Då är erfarenhetena från 1990-talet förvisso dyrköpta men guld värda, eller hur Stefan?
Lånefinansiering kan ju ske successivt, vilket medför att styrelsen – med OK från kreditgivare – kan koordinera nya investeringar med värdeförändringar på hela bolagets fastighetsbestånd. Med alla pengarna (en miljard kronor) i kassan är det lätt hänt att styrelsen blir slösaktig. Vid lånefinansiering får utomstående långivare ett ord med i laget.
Och, förresten, om Landskronas framtid är ljus, varför låta en stor aktör utifrån få skörda frukterna av landskronabornas slit och släp. SD har makt att styra över landskronabornas framtid. USE IT! RUTHLESSLY!
Det gäller att sälja sig dyrt, lägga förslag som dom andra inte kan tacka nej till – med is i magen. Det har jag alltid haft.
Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt, Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet
PS. Läs Wallenstams årsredovisning för 1998 sid. 1 och sid. 27!/Ds.
AB Landskronahems styrelse har antagit en handlingsplan utifrån kommunfullmäktiges ägardirektiv. Investeringarna uppgår till ca 1 miljard kronor. I detta ligger att komma tillrätta med en mångårig negativ utveckling i Karlslundsområdet. Ett område som idag kännetecknas av långtgående utanförskap och otrygghet. Men bolaget skall naturligtvis utveckla sitt övriga fastighetsbestånd inom ramen för handlingsplanen. Mot bakgrund av ett investeringbehov på ca 1 miljard kronor kommande år är bolagets ekonomi svag.
Tommy Jonasson var i början på 1990-talet en relativt stor fastighetsägare i Landskrona. Allt gick förlorat då finanskrisen bröt ut. En finanskris som i stor utsträckning var en fastighetskris beroende på alldeles för högt värderade och belånade fastigheter. När räntorna gick upp rasade fastighetsvärdena i snabb takt.
Nu föreslår Jonasson att det helt enkelt bara är att låna 1 miljard för att genomföra nödvändiga investeringar. ”Värdena finns där ju”, säger Jonasson. Vi vet att fastighetsvärden och räntor förändras. Nu föreslår Jonasson något som knäckte banker och fastighetsmarknaden i början av 1990-talet och för många år framåt. Tommy Jonasson, du om någon borde ha lärt av historien.
Att frigöra kapital genom försäljning för att finansiera nödvändiga åtgärder är sundare ekonomiskt och gör inte bolaget helt ränteberoende. En hög belåning ger en ränterisk som ytterst kan hamna i knät på alla skattebetalare i Landskrona, som ju äger bolaget. Det vill inte vi i SD.
Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd
Så var det dax (30 maj 2016) för bostadspolitisk debatt i fullmäktige kring frågan om Landskronahem AB:s försäljning av Sandvången och en del av Norrestad (Pilängen 1). Kenneth Håkansson, f.d. HSB- direktör, nu i rollen som styrelseordförande i Landskronahem AB, fick redogöra för hur affären med Stena Fastigheter i Malmö AB gjorts upp. Köparen, visade det sig, hade handplockats utifrån ett antal kriterier.
Frågan är – så ser jag det – hur ska bostadsmarknaden delas upp mellan de stora aktörerna, d.v.s. de stora fastighetsbolagen, Landskronahem AB, bostadsrättsföreningar inom HSB-sfären samt små privata hyreshusägare och alla villaägare?
Treklövern (L + MP + M) vann omröstningen – med stöd av SD – men S + V lyckades få beslut om s.k. återremiss. Debatten hade varit het. Mitt namn, Tommy Jonasson, omnämndes och nu ska ledamöterna svettas under några veckor till 22 juni.
Under debatten presenterades siffror ur Landskronahem AB:s årsredovisning. Men något stämmer inte! Hur kan SD påstå att bolaget är “dåligt körande”? Har ni i SD inte läst årsredovisningarna eller har ni blivit lurade?
Man vet inte om man ska skratta eller gråta åt tillställningen. Kan SD agera konstruktivt och hålla kvar sitt inflytande över kommunpolitiken här i Landskrona? Har du, Stefan Olsson (SD), verkligen tänkt igenom alternativa strategier för Landskronahem AB?
Soliditeten kan ju t.ex. stärkas upp genom att tillämpa bestämmelserna i Årsresdovisningslagen, vilket bl.a. innebär att (de bokförda) värdena på ett aktiebolags anläggningstillgångar, bl.a. fastigheter, får skrivas upp.
Bolagets fastigheter, som ju är anläggningstillgångar, kan skrivas upp med
700 000 000 – 1 000 000 000 kronor under de förutsättningar som kan utläsas ur Årsredovisningslagen 4 kap., för t.ex. fondemission.
Bäste Stefan – jag emotser ditt svar!
Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt och tidigare fastighetsägare
PS. Jag var med i verkligheten 1992 med 500 %:s ränta./Ds.
