Arkiv: Planket

På tal om delade turer för u-sköterskor; Ett yrke som av allmänheten är mycket uppskattat och högt värderat men av ansvariga styresmän och kvinnor inom politiken ständigt är ställt i fokus då sparnitet skall synas under lupp.

Det är en allmänt känd sanning att denna lågavlönade personalgrupp inom äldreomsorgen som normalt också jobbar skift tillhör den yrkeskategori på arbetsmarknaden som har ovanligt höga sjukskrivningstal. Därtill är förslitningsskador i deras arbetet mycket vanligt förekommande som innebär att många av dem måste lämna sitt jobb i förtid, vilket tyvärr innebär i förekommande fall en orsak till uttag av förtida pension .Till yttermera skall påpekas att inom detta kvinnodominerade yrke är deltidstjänst och visstid till stor del en normal anställningsform. Man behöver inte vara någon räknenisse för att förstå vilken nivå pensionen kommer att vara på när den dagen ät framme, då beskedet meddelar summan. Jag kan garantera att pengavärdet är i jämförelse, mycket nära socialbidragsnormen.

Med tanke på det stora intresset från den styrande högeralliansens i staden att flitigt med långa skrivningar här på Planket försvara sin politik, förväntar jag mig samma flöde av ordrika och förklarande kommentarer, även i detta viktiga och intressanta ämne.

Att då framförallt även ta del av synpunkter från Miljöpartiet, vilka som bekant är en det av alliansens maktutövning, vore mycket intressant med tanke på deras, för övrigt höga ambitioner i frågor som berör rättvisa och jämställdhet.

Även en kommentar och förklaring till vad ordet valfrihet i sammanhanget innebär vore intressant att ta del av, när såväl boende som personal på våra äldreboende riskerar mot sin vilja vid varje valår acceptera nya ansvariga utövare. För boende kan det innebära att förändra en fungerande arbetsorganisation där ny och okänd personal skall ta vid med nya rutiner som därmed riskerar att bli ett orosmoment för en äldre människa med funktionshinder eller nedsatt hälsotillstånd. Vad gäller personalsituation i samma fråga, kan det handla om ett annat avtalsområde i form av försämrade anställningsvillkor med bland annat lägre lön och annat schemaupplägg som i förlängningen omedelbart berör omständigheter vad gäller anställdas privatliv.

Olle Pålsson

Javisst! Arbetsdagen ska inte vara delad. Låt det kosta ! Det får man tillbaka.

Bengt Nissler

I vår motion ”Gör Landskrona stad till en genusneutral arbetsgivare 1” vill vi att omsorgsförvaltningen ska ta bort personalens delade turer, dvs när man tvingas arbeta två arbetspass på samma dag med en lång obetald ledighet på flera timmar mellan arbetspassen. Från förvaltningens sida svarar man att detta skulle bli så ofantligt dyrt att man inte anser att det är ekonomiskt genomförbart. Hur annat skulle svaret på denna ambitiösa motion kunna bli från en borgerligt styrd nämnd utan ambitioner om att bli en god framtida arbetsgivare?

Alinda Zimmander
Socialdemokraterna

Under min tid i Landskronas roddarvärld förekom verbet ”rigga”  både med  förled och efterled, t.ex.  in-” och ”ut-” med efterleden som substantivet   ”riggare” beroende  av vilken båttyp  det handlade om. Den snabba s.k. carvelkonstruktionen (se ovanstående skiss) var alltid en utriggad tävlingsbåt, med riggen monterad på båtens utsida,  medan klinkerbygget avsåg inriggarna.

Under min tid som anställd  på Öresundsvarvet förekom ordet rigga ofta både som  verb och substantiv. . Båtens rigg bestod således av  master och tåg och monterades av riggarna, som även ansvarade för sjösättningarna, d.v.s. den lilla kil som skulle slås ut av en slägga för att hela släden  skulle sättas i  glid med kanske 30 000 ton ovanpå sig.Inte många som visste!

Vad många däremot vet idag är att stans största sport idag har lånat flera av ovanstående förnämliga ord och dragit dem i smutsen. Riggande riggare riggar riggade matcher. De gamla roddarna och riggarna skulle  rotera i sina gravar om de visste.

Ulf Aulin

Rumpnissen var ett ganska sött, lite korkat och småelakt sagoväsen som ändå var nyfiken på oss människor och ställde frågan: Voffor gör I på dette viset?
Trumpnissen är smart, egotrippad och illasinnad som inte bryr sig om att fråga någonting. Hen är dessvärre inte ett sagoväsen. Hen är ytterst verklig och kan uppträda i olika skepnader. Med framåtkammad kalufs, kalla sig direktör, som jultomte m.fl. Kort sagt Trumpnissen kan se ut som vem som helst.

Det var dags att planera årets julkort i början av november 2016. Så blev Donald Trump vald till nästa president i USA och plötsligt kändes och känns det fortfarande som om solen gick i moln. Därför den lätt pessimistiska bilden, där tomten som Trumpnisse, bränner bort hoppet om ett gott nytt år. Framtiden känns plötsligt ännu mer osäker.
Det är lätt att fokusera på vad som händer långt bortom Atlanten och sucka uppgivet, att det kan vi inte påverka. Men det är också lätt att glömma eller blunda för alla Trumpnissar utanför våra egna dörrar. I närområdet! I föreningslivet! På jobbet! Där hemma! I vardagen! I politiken inte minst. Det finns gott om dem. Personer som uppträder eller agerar så att de släcker hopp. Alla känner vi någon. Ingen nämnd och ingen glömd. Men! Glöm inte att titta i spegeln. Ser du en Trumpnisse där någon gång?

Årets julkortsbild tillägnas alla Trumpnissar vare sig de heter Donald eller …………………………………… (här kan du själv fylla i den/de Trumpnissar som du känner).
Jag hoppas, som alla andra, att det trots allt skall bli en GOD JUL, men också Ett Gott Nytt År! Vi måste bara hjälpas åt att se till att det bli så! När vi summerar 2017 hoppas jag också, att de dystra tankarna är borta.  Att 2017 allt blev ett bra år och att nästa års julbildstomte kan bli en riktig muntergök.

Leif Olin
December 2016

På kommunfullmäktige den 12 december väljer Liberalerna, Moderaterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna att svika löftet om en ny idrottshall  i Häljarp.
Vi socialdemokrater har drivit frågan om en ny idrottshall i Häljarp och tänker inte svika det.

Häljarp är ett område som växer i befolkning. Nya bostadsområden växer fram och framtidsplaner på att bygga ut förskolan finns. Men föreningslivet växer i samma takt som Häljarp växer men ska nu stå utan en ny idrottshall.

Fler idrottshallar måste till för att idrott ska kunna utövas hela året.
Ett stort och omfattande föreningsliv gör Landskrona till en idrottsstad.
Men idrottsstaden Landskrona står inför många utmaningar.

Med utgångspunkten att bredd- och elitidrott är varandras förutsättningar kan Landskrona bli hela Sveriges idrottsstad.
Vi socialdemokrater sviker inte Häljarp om en ny idrottshall.

Tillsammans bygger vi Landskrona helt.

Jonas Esbjörnsson (S)

Tommy – stort tack för dina insatser i kvarteret Vildanden. Ser riktigt fint ut. Du verkar att vara outslitlig. Sådana behövs det flera av i Staden.

Bengt Nissler

Wada har avslöjat minst 1000 dopade, ryska, idrottare, varav flera OS-medaljörer. Någon som är förvånad ? Det lär vara statsunderstött ! Stäng av Ryssland från allt internationellt idrottsdeltagande i minst tre år så kanske det lär dem något.

Bengt Nissler 

Hur är det egentligen?

Örebro är ”värst” i Sverige. Växjö är ”sämre” än Malmö. Linköping och Borlänge är ”värre” än Helsingborg. Alla dessa orter samt även Borås och Kristianstad är ”sämre” än Landskrona. 

Vad är detta för några konstiga påståenden? Jo, det är en ”verklighet” som kan återges utifrån Polisens lista över de 53 mest brotts-och socioekonomiskt utsatta bostadsområdena i Sverige. De flesta områdena som nämns i Polisens rapport är förorter/ytterområden till Stockholm, Göteborg och Malmö, men på listan finns också områden i mindre städer, t.ex. Örebro, Växjö, Borlänge, Borås och alltså också Landskrona.  Koppargården i Landskrona finns med i listan på en 42:a plats. Landskrona Centrum finns överhuvudtaget inte med i listan.

Hur tycker du att detta stämmer med den mediabild som ofta förmedlas till oss? Det finns alltså 41 bostadsområden, varav flera i Skåne, som är mer utsatta än Koppargården.  Ändå väljer många media att lyfta fram Landskrona särskilt i detta sammanhang, nyligen tog t.ex. Sydsvenskan-HD upp Koppargården i en artikel tillsammans med de särskilt brottsutsatta områdena i Rosengård och Seved i Malmö (på 7-8:e platserna) och samtidigt fick man också med Landskrona Centrum i den bilden! Det finns också flera exempel från andra media .

Media säger ofta att man beskriver det som är verklighet för många.  Tyvärr är risken stor att många får en snedvriden bild genom en journalistik som ibland upplevs som schabloniserad. Jag vill ha en mer balanserad och rättvis bild av Landskrona!

Eskil Hinn

Polisens lista nedan!

Landskrona har fått pengar (36 miljoner kronor) för en storsatsning på ”Enkla jobb”.

Min första kommentar är följande: Många föräldrar har inte mycket att erbjuda sina barn. Möjligen att vara en förebild. Men en tonåring à 13 – 14 – 15 år skulle säga: ”Pappa, du kan sätta upp din förebild på väggen. Jag räknar bara cash – det kan du inte erbjuda. Hej då!”

Med sina rötter i Säby berättade min gamla mor för mig då och då: ”Vi fick inte gå i realskolan då, i mitten av 1930-talet. Enkla jobb fanns det gott om då men inga pengar.”

Jag hade dubbeltur som sattes på läroverket och fixade studentexamen på reallinjens matematiska gren 1967. Jag stavade som en oxe men det fanns sekreterare på min institution.

Nu ska enkla jobb greja problemen i Landskrona. Har landskronaborna kommit till vägs ände? Socialbidrag och uthyrningspolicy – ack ja.

Långt ifrån arbetsmarknaden står många men ett jobb räcker inte (för tonåringarna). I forsknings-rapporten: En utvärdering av en skatte- och bidragsreform för ensamstående mödrar, Ekonomisk Debatt 2004:4 sid. 71 konstateras att socialbidrag är det yttersta skyddsnätet. Författarna sammanfattar: ”Olika utbildningshöjande insatser riktade mot dessa ensamstående mödrar är nödvändiga komplement till förändringar i skatte- och bidragssystemen.”

Matte och fysik för att slippa juridik, d.v.s. slippa slåss mot myndighetsregler inom vårt välfärdssystem. Det gäller även killar. Campus Helsingborg, Malmö Högskola, Lunds Universitet samt ev. Köpenhamns Universitet avgör. Staten har serverat. USE IT!

Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet