Annons

Anhöriga kritiska mot Attendo på Skiftesvägen

Ledningen på Attendos äldreboende på Skiftesvägen har tidigare fått utstå hård kritik från delar av personalen. Nu har även anhöriga hört av sig och deras berättelser vittnar om svåra förhållanden.

Landskrona Direkt har tidigare skrivit om att fyra boende smittats av MRSA, den så kallade sjukhussjukan, på Attendos äldreboende på Skiftesvägen tidigare i år. Skulden lades på personalen som tar hand om de äldre. Personalen belades enligt dom själv men munkavle. Nu kommer även kritiken från anhöriga. Landskrona Direkt har talat med två av dessa och båda är starkt kritiska.

Annons
 

Det är inte bara delar av personalen på Attendos äldreboende på Skiftesvägen som är upprörda över den situation som idag råder på boendet. Nu har även anhöriga hört av sig och kritiken mot ledningen är hård. Attendo menar dock att allt görs för att en trygg vård ska finnas.
– På grund av sekretess och med hänsyn till den boendes integritet kan vi inte gå in i det enskilda ärendet. Vårt fokus är att leverera en god och trygg omsorg för de boende på Attendo Skiftesvägen. Under det senaste året har Landskrona stad gjort regelbundna avtalsuppföljningar och även oanmälda granskningar av vår verksamhet. Anhöriga och boende har intervjuats och den samlade bilden är att de är nöjda med den omsorg som ges på vårt boende, skriver Makan Afshinnejad, presschef på Attendo, som svarar på Landskrona Direkts frågor istället för Skiftesvägens verksamhetschef Angelique Nåvall Palm.

Det var Lotte Rehman Wiiks mamma som var den första att drabbas av MRSA i höstas. Dottern berättar om hur hon undanhållits från information och att ledningen på äldreboendet “försökt sopa problemen under mattan”.
– Min mamma gick bort den 22 oktober. Det berodde dock inte på MRSA. Hon var 90 år och hade svår alzheimer, säger Lotte Rehman Wiik och berättar om hur smittan upptäcktes.
– Den 26 augusti ringde de från Skiftesvägen och sade att min mor fallit ur sängen på natten och slagit i näsan samt fått skrubbsår. Hon blev hämtad av ambulans och fördes till Lund och sedan till Malmö. Där låg hon tre fyra dagar innan hon togs till Landskrona, säger  Lotte Rehman Wiik och fortsätter.
– När jag var och hälsade på min mor på Medicinen 2 i Malmö så kom personalen och skulle ta prover. Jag väntade utanför rummet. När personalen kommer ut så ser jag att de har blodprov och även tops. Jag undrade vad det var och då informerade de mig om att hon hade bensår.

Lotte Rehman Wiik mejlade då Skiftesvägens verksamhetschef Angelique Nåvall Palm och frågade om varför hon inte fått reda på sin mors tillstånd.
– Jag fick inget svar, säger Lotte Rehman Wiik.

Presschef Makan Afshinnejad tror sig dock veta att information gått ut i motsats till vad Lotte Rehman Wiik säger.
– Attendo har väl upparbetade rutiner kring olika typer av hälsoproblem som våra boende har. De tas om hand av utbildad vårdpersonal enligt de föreskrifter som finns i den boendes journal. I det här fallet har jag ingen som helst anledning att betvivla att de åkommor som har upptäckts – inte har tagits om hand och informerats om på ett korrekt sätt, säger han.

– Jag fick dock till ett möte med Angelique Nåvall Palm och en sjuksköterska och då vi gick genom dokumentationen så konstaterade vi att mor hade några blåsor på sitt ben den 8 augusti. Detta blev sedan mycket värre och enligt sjuksköterskan på mötet så hade personalen inte informerat henne om bensåren, säger Lotte Rehman Wiik.
Och att det var allvarligt intygar man från sjukhuset i Malmö
– Sköterskorna där säger att hennes bensår hade grad två eller tre. Det är inte klokt.

Att bristen på information rör sig om ett ledningsproblem är Lotte Rehman Wiik fullständigt klar över.
– Lena Hallander som uttalade sig i er artikel om smittan på äldreboendet var min mors kontaktperson och hon har varit fantastisk mot mor och oss. Det är kommunikationen mellan personal och ledning som fallerar fullständigt, säger hon vidare.
– Och det som gör mig heligt förbannad är att ledningen försöker sopa problemen under mattan. De säger att man ändrat rutinerna och att man ska blicka framåt.

Lotte Rehman Wiiks mamma kom till Skiftesvägens äldreboende i november 2015 och har varit där fram till sin död i oktober. Äldreboendet drevs tidigare i kommunal regi men när Attendo tog över ansvaret 2017 så hände mycket.
– Där är väl så att de ska tjäna pengar, säger Lotte Rehman Wiik.
– Det blev stora förändringar i personalen och det jobbigaste var att många av de nya kunde mycket lite svenska. Det var oerhört svårt att förstå vad de sa och de förstod knappt vad vi pratade om, säger Lotte Rehman Wiik.

Hon poängterar dock att det inte är något så kallat rasistkort hon drar fram.
– Inte på något vis. Personalen kan vara gröna och komma från mars. Det handlar inte om hudfärg utan om att man måste förstå språket och även kunna formulera sig så att man förstår. Hur ska de annars kunna göra ett bra jobb?

Makan Afshinnejad påstår dock att personalen inte har problem med språket.
– Våra medarbetare är hjärtat i vår verksamhet. Alla, oavsett bakgrund, gör sitt yttersta för att överträffa de boendes och de anhörigas förväntningar. Vi ser mångfalden som en styrka i vår verksamhet där flera medarbetare vid sidan av det svenska språket, även behärskar andra språk. Det gör vår arbetsplats rikare – inte tvärtom.

Stina (fingerat namn) är en annan anhörig som hört av sig till Landskrona Direkt. Hon har dock lyckats att få sin svårt dementa mamma flyttad till ett annat boende.
– Det var fullständigt vedervärdigt. Det är på tiden att det sägs ifrån, säger hon och berättar om den hemskaste julen i sitt liv.
– Jag och min far skulle tillsammans med mina barn och barnbarn gå upp till mor på julafton för att ha en trevlig stund. Så blev dock inte fallet. Jag fick en chock när jag kom in i hennes rum. Hon satt helt nerkissad i sängen, ovårdad och inte duschad, säger hon.
– Jag kallade då på personal som tog med henne och bytte kläder på henne. Samtidigt vädrade jag ut och skulle bädda. Hennes sängkläder stank av intorkat urin. Det var fullkomligt vidrigt. Dessutom hittade jag tabletter på golvet.

Faktum är att de nerkissade lakanen som lades i en hög i hallen låg kvar i fyra dagar.
– Det var en vikarie som helt förtvivlad berättade att hon inte fick tvätta utan det skulle en anhörig göra, säger Stina.
– Och ingen har någonsin sagt något till någon i vår familj att vi ska tvätta mors sängkläder. I fyra dagar låg där alltså en hel hög med nerkissade sängkläder i mors rum Det var en mardrömsjul.

Stina menar att det inte var så innan Attendo tog över ansvaret för boendet.
– Nej, då var hon alltid fin i håret och luktade gott. Och det luktade aldrig något ute i de allmänna utrymmena, säger hon.

Stina berättar om personalbrist.
– De lovade mig, innan Attendo tog över, att det inte skulle ske några nerskärningar i personalen. Men det har jag fått reda på att det var en lögn, säger hon och ger ett exempel på en händelse.
– Vi skulle hälsa på mor. Anhöriga hade dock inga nycklar utan fick be personalen öppna till brukarnas rum.  Vi letade efter personal på hela våningen men fann ingen. Jag kollade då klockan. Vi fick vänta 21 minuter innan en ur personalen hade tid att komma och hjälpa oss. 21 minuter. Det är inte okej, dundrar Stina.

Från Attendo vill dom inte svara på hur stor bemanning man har eller hur många som är fasta respektive vikarier.
– När det gäller bemanningen så görs det efter behov och vi följer de avtal som finns med staden. Ibland görs schemaändringar som innebär förändringar i personalstyrkan, framförallt för att minska på administration. Syftet är att vår personal ska kunna spendera mer tid på aktiviteter som adderar värde för våra kunder, säger Makan Afshinnejad.

Efter incidenterna vid julen 2017 tog Stina beslutet att hennes mor skulle flyttas till ett annat boende. Något som också genomfördes.
– Hon flyttade till Suellsgatans äldreboende någon dag efter nyår.

Faktum är att flera ur personalen var förtvivlade.
–  Jag har en vän som jobbar på boendet och en dag tog hon mig åt sidan och viskade till mig att jag skulle försöka få mor till ett annat boende, att hon far illa på Skiftesvägen, säger Stina.
– Och efter hand var det allt fler som sa samma sak. De gratulerade mig för att jag lyckades få en ny plats till min mor.

Sedan ett knappt år tillbaka bor alltså Stinas mor på Suellsgatans äldreboende och hon ser fram emot en trevligare jul.
– Jag är fullständigt medveten om att min mor är mycket vårdkrävande. Men det funkade bra när Landskrona stad ansvarade för henne. Och det fungerar helt okej på Suellsgatans äldreboende även om det är jobbig. Men hon ligger i alla fall inte i en nerkissad säng.

Läs även:

Annons
Annonser












Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser