Två rån på ett dygn. Först en man vid stationen på fredagskvällen, sedan en man i 60-årsåldern som överfölls i Wrangelska parken mitt på ljusa dagen. Det säger något om läget i vår stad. Vi som bor här ser och hör vad som händer. För den som blir slagen och rånad spelar det ingen roll vad statistiken säger – rädslan är verklig.
Kommunledningen återkommer ofta till att tryggheten blivit bättre. Torkild Strandberg lyfter gärna kameror, trygghetsvakter och samarbete med polisen som exempel på framsteg. Och visst, kurvorna pekar kanske åt rätt håll. Men samtidigt rånas människor i det öppna, inför alla andra. Då känns det ganska långt till de politiska framgångsberättelserna.
Trygghet handlar inte bara om siffror i en rapport. Det handlar om att kunna gå hem från stationen utan att känna oro. Det handlar om att Wrangelska parken ska vara en plats där barn leker och äldre tar en promenad, inte en plats för våld och överfall.
Jag tycker att vi behöver mer ärlighet i samtalet om trygghet. Politiker måste våga erkänna problemen som folk upplever dem, inte bara som de ser ut i diagram. Och vi behöver mer närvaro där problemen faktiskt finns – i parker, på gator och kring stationen. Dessutom måste vi satsa mer på att förebygga att unga hamnar i kriminalitet, annars fortsätter det här bara.
Landskrona har absolut tagit steg framåt. Men helgens rån visar att vi inte är i mål. Det sker mitt i stan, på ljusa dagen. Det borde vara en väckarklocka för alla som säger att problemen är lösta.
Ronnie Niby (S)
