Trevligt att du tog dig tid att skriva och föra fram dina åsikter. Att du utnyttjar snart den enda kanal där vi kan utbyta idéer, diskutera och debattera. Fler skulle göra som du och jag. Utnyttja det fria ordet. Skriva hela meningar och inte bara korta slagord och one-liners på sociala medier. Jag respekterar dina åsikter. Men jag hoppas och också att du respekterar mina. Även om jag inte är född i Landskrona.
Mina ord om Karnevalen var medvetet valda. Jag anser, att Karnevalen i Landskrona har utvecklats negativt genom åren, från en folkfest, som försatte hela staden i feststämning till något annat idag. Jag tror, att Karnevalen skulle må bra av att göra paus ett par år för att sedan återkomma med vissa mellanrum som kulturfester att se fram emot. Jag förstår, att jag har utmanat ett av Landskronas heligaste sakrament. Att uttrycka kritiska åsikter om Karnevalen är ungefär som att svära i kyrkan, ifrågasätta monarkin eller uttrycka sig satiriskt mot vissa religioner.
Men Karnevalsdiskussionen är en pseudodiskussion. Jag misstänkte att det fanns risk för det när jag skrev som jag gjorde. Kraften i debatten nu, skall självklart läggas på vad som händer i staden. Och det som inte händer. Om hur staden utvecklas. Du skriver själv att Landskrona har en skev fördelning av bidragsberoende. Och att det är ”en ekvation omöjlig att lösa”. Det är väl ungefär så diskussionen går i de kretsar, som nu har makten. En ekvation omöjlig att lösa. Alltså måste de hitta på något annat. En sådan åtgärd/lösning är att ”kasta ut fattiga” (dina ord), som med andra ord finns med i det brev som sju direktörer skrev för tio år sen. Brevet som hade rubriken ”Något har gått snett med Landskrona”. Det var sju direktörer som kände ”hopplöshet och förtvivlan, vrede och det nästan var outhärdligt i Landskrona” (citat från brevet). Där kan man verkligen säga att det var ”mörkt som natten”. De krävde bl.a. en långsiktig strategi för att ”rätta upp stadens sociala obalanser” och ge ”Landskrona ett normalt socialt liv”. Nu har några av dessa direktörer nästlat sig in i Makten i Landskrona. Receptet de hade har omvandlats till redskap i den politiska verktygslådan som de nu själva skall hantera.
Makten ville inte låta de egna anställda få inflytande över pågående omorganisation. Nu ges höga chefstjänster till dem som själva hittat på organisationsmodellen. Som en gratifikation för arbetet kanske. Himla praktiskt, eller hur? Jag håller det inte för osannolikt att de ”hittar på” sin egen lön också?
Visst byggs det överallt. Det ger ett handlingskraftigt intryck och skapar framtidstro hos många. Men varifrån skall alla dessa rika/bättre-medlade Robin Hoodar komma, som skall rädda staden? Och frågan är när i framtiden alla dessa satsningar skall ge den effekt som utlovats? Och som du, Johan Laurin, sjunger lovsånger om. Och vad gör vi under tiden? Sticker huvudet i sanden med mer bröd och skådespel åt folket?
Leif Olin (S)
