Landskrona förändras i rask takt. Syftet med politiken är en stad som präglas av tillväxt och utveckling, trygghet och framtidstro. Under ett par års tid har vi fokuserat på att utveckla Norra Borstahusen och Centrum/Öster. Det handlar om att bygga nya attraktiva bostäder samtidigt som vi får ordning på en stadsdel som länge misskötts. Nu har turen kommit till Karlslund. Husen behöver renoveras och hela området lyftas. Det har alltför längre präglats av utanförskap och en tilltagande kriminalitet. Alla de ordentliga hyresgäster som finns i området har samma rätt som alla andra att känna trygghet och tillförsikt i sitt område. Detta kommer att kräva stora, genomgripande insatser. Jonas Esbjörnsson tycker att allt detta ska betalas med lån. Den stolta principen om ”krona för krona” har ersatts av ”låna till allt”. Detta är ett häpnadsväckande ställningstagande. Landskronahem är redan tyngt av en hög belåning, och den bördan vill Esbjörnsson öka ytterligare. Har han överhuvudtaget funderat över vad som händer när räntorna i Sverige åter når normala nivåer? Hur ska bolaget klara att betala dessa? Alternativet för Esbjörnsson blir, logiskt sett, att avstå från att lyfta Landskronahems eftersatta underhåll runt om i kommunen och att avstå från de åtgärder som krävs i Karlslund.
I sitt inlägg skriver Esbjörnson ytterligare märkligheter; ”Om man ska få en socialt hållbar stad kan man inte bara fokusera på problemområden utan jobba brett över hela staden.” Esbjörnsson har ju konsekvent varit emot de insatser som gjort i andra stadsdelar –
t.ex. byggnationen i Borstahusen. Nu är han också emot att vi gör insatser i ett utsatt område i skriande behov av ett lyft. Vad menar han egentligen? Vad är han för? Hur ser hans plan och analys ut? Uttalandet förklarar ju den totala kräftgång Landskrona gick under det gamla (s)-styret. Enligt Esbjörnsson ska vi inte arbeta med att lyfta staden – vare sig genom att arbeta i de välfungerande eller utsatta områdena. Och ska vi till nöds göra något – då ska vi låna till sista kronan. Detta är en så pass förvirrad och defensiv politik att det får Grekland att framstå som ett välskött pastorat.
Torkild Strandberg
Liberalerna
