Torkild Strandberg (L), Annika Segerlund (M) och Elvir Mesanovic (MP) skriver i ett debattinlägg i Helsingborgs Dagblad den 31 juli att för dem handlar stadsplanering om att bygga för framtiden samtidigt som de respekterar historien. För att kunna bygga för framtiden krävs kunskap om behoven och kommunerna ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anta handlingsplaner för bostadsförsörjningen med syfte att alla i kommunerna ska kunna leva i goda bostäder (Källa: Boverket).
I Landskrona stads nyligen antagna Mark- och boendeprogram 2025-2029 står att ”Landskrona stad arbetar idag både operativt och strategiskt med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden”. För att kunna arbeta operativt och strategiskt krävs kunskap om hur hemlösheten ser ut och vilka orsakerna är till utestängning från bostadsmarknaden och insatserna behöver utvärderas kontinuerligt.
Enligt den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 juli ska socialtjänstens insatser vara mer förebyggande och lättillgängliga och de ska utvärderas med vetenskapligt grundade metoder. Det vräkningsförebyggande arbetet är centralt för att motverka hemlöshet.
I Landskrona stads Mark- och boendeprogram står att det vräkningsförebyggande arbetet består av att ”alla som riskerar att bli vräkta från sin bostad kontaktas via brev. Det görs ytterligare försök till kontakt med barnfamiljer och äldre över 66 år via telefon eller hembesök när det går”. Räcker ett brev som vräkningsförebyggande insats för att motverka hemlöshet?
I Socialstyrelsens senaste kartläggning av hemlösheten mättes antalet personer över 18 år i 4 hemlöshetssituationer under en vecka i april 2023.
Hemlöshetssituation 1 är akut hemlöshet och här ingår personer som under mätveckan är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden, vandrarhem eller motsvarande. I hemlöshetssituation 1 ingår också personer som sover i offentliga lokaler/platser, utomhus, trappuppgångar, garage, källare/vind, tält, bil eller motsvarande.
Hemlöshetssituation 2 är institutionsvård och boende med stöd som ska lämnas inom 3 månader utan bostad.
Hemlöshetssituation 3 är långsiktiga boendelösningar via socialtjänsten och här ingår personer som bor i träningslägenhet, försökslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt, bostad först eller motsvarande.
Hemlöshetssituation 4 är ett eget ordnat kortsiktigt boende och här ingår personer som bor ofrivilligt, tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar eller bekanta och hos familj eller släktingar under mätveckan. Här ingår även personer som tillfälligt (max 3 månader efter mätveckan) bor inneboende eller i andrahand hos privatpersoner.
Landskrona stad redovisade endast antalet personer i hemlöshetssituation 1 och 3. Uppgifter om antalet personer i hemlöshetssituation 2 och 4 redovisades inte. Landskrona stad redovisade 20 personer i hemlöshetssituation 1 och 27 personer i hemlöshetssituation 3, vilket jag som själv lever som hemlös vet är en kraftig underrapportering. Socialstyrelsens bedömning är att resultaten om och omfattningen av personer i hemlöshet i rapporten genomgående behöver tolkas som ett minimum. (Källa: Socialstyrelsen)
Jag har i tre insändare i Helsingborgs Dagblad försökt få svar på mina frågor om bostadspolitiken och insatserna mot hemlöshet i Landskrona utan resultat. Gör Landskrona stad några egna kartläggningar av hemlösheten och dess orsaker och vad visar de i så fall? Följs insatserna mot hemlöshet upp? Malmö stad genomför exempelvis årliga kartläggningar av hemlösheten sedan 1996 (Källa: Malmö stad).
Treklöverns företrädare skriver vidare att staden är som en organism som kräver balans. Boverkets Segregationsbarometer visar tvärtemot att Landskrona är en stad med en mycket stor socioekonomisk obalans med ett ojämlikhetsindex på 59. Det betyder att 59% av befolkningen i områden med stora socioekonomiska utmaningar behöver byta till ett annat område för att de ska vara jämnt fördelade i förhållande till hur personer i områden med mycket goda socioekonomiska förhållanden är bosatta.
Ojämlikhetsindex för Skåne i sin helhet är 41.8. 2023 var den genomsnittliga disponibla inkomsten i området Borstahusen-Svaneholm mer än dubbelt så hög som i Koppargården- Kopparhögarna. Ojämlikheten visar sig även i valdeltagandet med 71% i de områden med stora socioekonomiska utmaningar och 93% i områden med mycket goda socioekonomiska förhållanden.
2023 var medianinkomsten bland Landskronas invånare 310.535 kr och bland stadens förtroendevalda politiker 434.228 kr (Källa: Kolada Jämföraren).
För att kunna motverka hemlöshet och segregation och skapa jämlika livsvillkor och balans mellan olika delar av staden krävs kunskap och vilja.
Har Treklöverns företrädare det?
Hemlös i Landskrona
