Jag misstänker att jag vet vem som gett Stefan Olsson bygglov att resa det luftslott som han själv tycker är så praktfullt. Men som bekant med luftslott vet vi att de ser mycket ut för världen, men det räcker med ett litet nålstick för att man ska bli ack så besviken. Stefan Olssons inlägg i debatten saknar stil, elegans och finess. Han skriver burdust, ohövligt och otrevligt. Men det är därför han har fått den vakthundspost som han sitter och skäller ifrån, som en väktare som inte lyckades bli polis. Till att börja med, så får du nog ta en kopp té och sätta dig i lugn och ro och läsa igenom mitt första inlägg, för du ger inte uttryck för att ha förstått det. För det andra, håll i dig, så får du här en släng av verkligheten.
Jag har aldrig behövt försköna min politiska gärning i Landskrona. Den är offentlig och politiskt intresserade Landskronabor har kunnat följa och ta del av den. Jag började som ersättare i miljönämnden perioden 2003-2006 och fick så småningom en ersättarpost och sedermera en ledamotspost i Arbets- och socialnämnden som sedan blev Vuxennämnden, innan den slutligen blev Individ- och familjenämnden. Jag var även under en period vice ordförande i det sociala utskottet i vuxennämnden. 2006 valdes jag till kommunfullmäktige som Moderat och blev ersättare i kommunstyrelsen. Jag lämnade politiken 2008 och flyttade till Stockholm för arbete. 2009 flyttade jag tillbaka till Landskrona och i valet 2010 blev jag personvald. Inkryssad i kommunfullmäktige av väljarna, från 14:e plats på Moderaternas valsedel fick jag ett av fem mandat. En liten passus är att jag fick fler kryss då än dagens borgmästare fick på valdagen i år. Jag var medlem i Moderaterna i 16 år varav 12 som engagerad i Moderaterna i Landskrona. Jag har varit medlem i Centerpartiet i 8 år. Om du byter kalsonger en gång per decennium, så kan du få lov att påstå att jag byter parti som du byter kalsonger. För att vara 28 år gammal, inte vara rik, inte vara infödd i en politiskt känd varken familj eller släkt i Landskrona, så får jag nog ändå drista mig till att påstå att det är en bedrift. Men Stefan Olsson, du får gärna tycka att det långt ifrån framgångsrikt. Jag kan leva med det! Det var först i februari 2014 (dvs med ett halvt år kvar till val) som jag tillsammans med andra partikollegor valde att lämna Moderaterna och gå över till Centerpartiet. Jag stod med på valsedeln för Centerpartiet i valet 2018 och inför valet 2022 blev jag tillfrågad att kandidera, men valde att inte göra det. Främst av hälsoskäl.
Det jag kan notera av Stefan Olssons inlägg, är en slags början till självinsikt. När hans parti var i en maktposition tidigare när Treklövern behövde stödet, använde han inte makten rätt. Enligt Torkild Strandbergs sätt att se det, var han och hans parti inte dugliga. Nu sitter Olsson där med en slags efterkonstruktion där han vrider och vänder sig med formuleringar som ”När Treklövern tog över styret av staden 2007 var SD och Treklövern överens om vissa grundläggande fakta”, vilket faktiskt inte betyder någonting alls. Det kan vid första anblick ge sken av ett samarbete, men det var det aldrig tal om. SD anpassade sin verklighetsbild och framför allt sina lösningar till att passa de styrande. Svart eller vitt. Sandvångsförsäljningen blev väl inte så bra? Och kanske skedde detta efter en cognaq i de finare salongerna på Strandvägen, kanske inte. Oavsett vilket, så stod SD där och skällde på Socialdemokraterna – vilket var helt meningslöst eftersom de inte hade makten – medan Treklövern gjorde som de ville. Och för SDs räkning har det mest varit Stefan Olsson som skällt som den där vakthunden. De övriga Sverigedemokraterna är inte lika utåtagerande utan mer samlade och resonerande, det är åtminstone min bild av dem i Landskrona. Och de borde använda sitt lugnare sätt och stil till att bedriva opposition, mot styret, inte mot Socialdemokraterna!
Och här kommer slutklämmen Stefan Olsson. Treklövern har använt metoden att låta tjänstemän presentera även mer politiskt laddade frågor för politikerna (dvs er). Detta införde man för att ni skulle med på båten, för att ni skulle känna att förslagen på ett sätt var mer ”politiskt neutrala”, då de presenterades av tjänstemän. Nu i efterhand när en av dessa tjänstemän, den sociala förvaltningens chef Annette Lindberg Mohlin bekänt färg genom att gå med i Liberalerna och rent av ska bli nämndsordförande, nu när hon i Landskrona Posten sagt ”Jag har varit intresserad av politik i hela mitt liv. Hade jag inte varit förvaltningschef hade detta skett mycket tidigare”. Stefan Olsson, du nämner själv alla de sociala frågor som varit viktiga för er, det du kallar ”överens om grundläggande fakta”. I dessa frågor är Annette Lindberg Mohlin en av de som agerat som tjänsteman och fått med er på båten. Ni kan med all rätt efter alla dessa år känna er tokblåsta! Deal with it!
Marko Huttunen
