Svar till Göran Nyström om Fotofestivalen
Göran Nyström har min respekt som Landskrona Fotos ambassadör och kommunal kulturchef (numera pensionär). Men hans bemötande av den kritik mot Landskrona Fotofestival som uppkommit kräver ett förtydligande.
Tror att Nyström menar Helsingborgs Dagblad när han skriver ”Skånepressens kultursidor” då det är mig veterligen den enda kulturredaktion som recenserat årets fotofestival. Nyström skarvar när han påstår att deras omdöme är ”starkt positivt”. Tvärt om var recensionen på sina håll kritisk och slog ner på en rad punkter bla utställningstexternas brister, detta har Örjan Kristensson också riktigt kritiserat i sin debattartikel. En informationstext som inte är begriplig är en dålig informationstext.
Att dra paralleller med att Zorns sk nyskapande konst upplevdes som förfärlig av konstetablissemanget och den tidens publik slår fel. Den konceptuella teori- och forskningsbaserade fotografi som ställdes ut på årets fotofestival är allt annat än nyskapande. I början av 1990-talet introducerades riktningen på allvar i svensk fotografi av Tuija Lindström (Sveriges första kvinnliga professor i fotografi). Det är 30 år sedan. Kritiken mot fotofestivalen bottnar sig snarare i att inriktningen är för teoretisk och snäv än att man efterfrågar samtidens mainstreamfoto.
Kritiken mot Landskrona Fotofestival är som jag tolkar det främst mot den ensidighet som fotofestivalen representerar. Man saknar gestaltande fotografi som bränns. Hur en bred festival skulle vara mer kostnadskrävade än en smal förstår jag inte. Det är förståeligt att Nyström tar illa vid sig när hans ”baby” kritiseras, men saken är den att det var först efter att Nyström avgått som Landskrona Fotos nedgång började. Kritiken kan inte på något vis vara riktad mot honom. Intressant dock att de verk Nyström nämner som sina starkaste fotofestivalupplevelser är typexempel på gestaltande fotografi. Nan Goldins bildspel ”The Ballad of Sexuell Dependancy” visades 2014 när Thomas H. Johansson var konstnärlig ledare med JH Engström som co-curator. Porträttbilderna av KGB:s fångar som ställdes ut i Citadellets fångtorn 2016 var när den franska curatorn Christian Caujolle var konstnärlig ledare med Jenny Nordquist som co-curator. Av dessa personer har alla utom Jenny Nordquist avgått från fotofestivalens ledning.
Istället för att slå ifrån sig den kritik som framkommit i flera insändare och debattartiklar borde man utvärdera vad som gått fel.
Slutligen vill jag passa på att berömma Göran Nyström för hans arbete med Svenska Golfmuseet.
Christer Carlsson, landskronit på vift i Huvudstaden
