PLANKET - Inlägget på denna sida är insändare och åsikterna är skribentens egna

Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov

På grund av sjukdom kunde jag ej delta vid gårdagens fullmäktige när budgeten togs. Det gjorde tyvärr att det från talarstolen blev tyst från vår sida. Här kommer det inlägg jag hade tänkt lyfta i budgetdebatten. Förhoppningsvis är det inte bara feberyrsel, utan har något sammanhang.
Kära fullmäktige,

Det finns mycket att säga om den här budgeten men det tydligaste av allt är att pengarna inte räcker till.

Äldrevården ropar på mer, skola ropar på mer, omsorgen ropar på mer.

Och visst, man kan flytta kostnader i en kommunal budget och plocka här och lägga där.

Det har vi gjort i viss mån. Vi har plockat bort pengarna till engelska skolan, någon annan som reflekterat hur märkligt det är att man ens lagt pengar där från första början? Jag antar att liberalerna tror på den fria marknaden och marknadsekonomin och sånt gör man väl inte där?

Det andra vi plockat bort pengarna från är Torkilds drömprojekt i Europaspåret, en härlig dröm men en dröm där inte tillräckligt många är inblandade och backar projektet för att det ska värt att lägga de här pengarna, speciellt när de behövs på så många andra platser.

Sen har vi ju andra sätt att ta in pengar på och det är sättet jag helst hade velat se via riksdagen men Tidöpartierna är inte särskilt villiga att göra några större förändringar där.

Men det jag hade gjort om jag hade suttit i Sveriges riksdag och fick bestämma så hade det varit att gå hårt på det stora välfärdsbolagsfusket som kostar svenska skattebetalare mellan 30 och 60 miljarder kronor årligen, pengar som definitivt hade använts bättre på andra platser.

När jag väl hade gjort det hade jag fördelat de pengarna och sett hur mycket det räckte till.

Efter det hade jag kollat vad vi kan beskatta rättvist egentligen, där hade jag först gått åt bankerna som kvartal efter kvartal gör rekordvinster. Sedan hade jag kollat på storbolagen där vi är med ICA i spetsen kan se hur man skrek att man var tvungna att höja priserna, man sade “vi går under annars”. Men nej där har man också gjort rekordvinst, därefter hade jag kunnat kolla in den smutsiga storindustrin, kan den beskattas effektivare?

Men som sagt är inget detta vi kan göra här och tyvärr har regeringen bundit våra händer bakom oss så då har vi bara en sak att kolla på och det är kommunalskatten.

Kommunalskatten är ingen bra skatt men det är en utväg för att försäkra att invånarna får den Välfärd de behöver och det är inte som att Landskrona idag är en högskattekommun snarare tvärtom av Sveriges 290 kommuner så så hamnar vi på plats 22 i lägst kommunalskatt.

Man talar i liberalismen om individens frihet och individens rätt men jag tror inte förutsättningarna för individens frihet finns inom liberalismen, snarare tror jag att den finns inom socialismen eller socialdemokratin.

“Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” Det är grundprincipen i min ideologi, det är så jag vill se Landskronas politik hanteras. Hur kan vi hjälpa varandra, hur kan vi se till de som behöver hjälp får den hjälpen man behöver och hur kan vi se till att de som kan ge den extra hjälpen faktiskt kan göra det. För vi behöver varandra och om vi inte hjälps åt så tappar vi grundpelaren i samhället och det är farligt. I mitt Landskrona så satsar vi på förkortad arbetstid med bibehållen lön, i mitt Landskrona stoppar vi delade turer och onödiga anställningsavtal, i mitt Landskrona ser vi till att vi har ett elevhälsovårdsteam som har de resurserna de behöver för att kunna stötta de elever som behöver stöttas och detta på varje skola i varje by. Det är så jag formar mitt Landskrona.

David Bergström (V)

Planket på Landskrona Direkt

Observera att på Planket lägger vi endast ut underskrivna texter.
Mejla din insändare till adressen: info(at)landskronadirekt.com och uppger "Planket" i ämnesraden. Bifoga telefonnummer (publiceras ej).