Grattis Landskrona till den hedersamma andra platsen när det gäller arkitektur bland Sverige 290 kommuner!
Konkurrensen har säkert varit knivskarp. Arkitekterna som uttalat sig om kommunerna måste ha slitit ut hundratals, för att inte säga tusentals vinkelhakar, innan de kom fram till vilka kommuner som presterade den mest rätlinjiga arkitekturen. Den arkitektur där i det närmaste alla vinklar och vrår är exakt 90 grader. Där kvadrater och rektanglar i betong, glas och tegel avlöser varandra i en aldrig sinande ström. Där störande och oroande former, inte minst sådana som antyder organisk form, är portförbjudna. Allt för att tillförsäkra enhetlighet och funktionalitet; allt för att tillförsäkra att ingen ska behöva störas och oroas av något som är runt, ovalt, vågformat eller, för den delen, vågat.
Men här i Landskrona har vi en lång tradition att bygga på. Vinkelhaken har kommit till användning i Landskrona sedan decennier tillbaka. Det är med ett igenkännande leende man ser fyrkanterna staplas ovanpå varandra på Jäntan och andra ställen runt om i staden. Kvarteret Falken kommer i tankarna, ett kvarter som förtvinade under Sofia Albertinas höga torn, men som sedan några år tillbaka fått en pendang i nya Hotel Öresund – tillsammans utgör Falken och Hotel Öresund idag en harmonisk enhet i stadsbilden.
Det enda som grämer mig är att den så kallade Kumlabunkern (detta oberättigade öknamn) vid Norra Infartsgatan jämnades med marken. Denna estetiskt avskalade byggnad hade, i all sin nakenhet, idag kunnat stå fram som ett bevis på den ståndaktiga kontinuitet som kännetecknar byggandet i Landskrona.
Dock, det är ju tur att Polishuset ännu står kvar där det står; synd bara att det överdrivet ornamenterade Rådhuset förtar helhetsintrycket. Riv det antikverande eländet och bygg ett nytt, rätvinkligt och rätlinjigt; då är säkerligen förstaplatsen säkrad 2023.
Jan Nilsson
Boende på Öster
