”All elektronik är dum i huvudet”

Jonas Ekelund hjälper sina kunder med tekniken men tycker att vi borde koppla ner lite oftare. Hur många Landskronabor han varit hemma hos har han för längesedan tappat räkningen på.
LÅNGLÄSNING. Jonas Ekelund har hjälpt tusentals Landskronabor med tekniken. Nu varnar han för uppkopplade prylar och tycker att vi ska tänka efter innan vi köper nytt.

Uppkopplade frysar som manipuleras av hackare, övervakningskameror som kan bli spioner och dörrlås som styrs med mobilen. Tekniken gör livet enklare, men öppnar också nya dörrar för den som vill ta sig in. Landskronabon Jonas Ekelund på Prylfynda har arbetat med elektronik i över 30 år. Hans främsta säkerhetsråd är kanske inte så tekniskt avancerat: Tänk efter före och köp inte allt som blinkar.

Det började med frysarna. När hackare nyligen tog sig in i system hos flera stora dagligvarukedjor och manipulerade kyl- och frysanläggningar fick stora mängder mat kasseras. En påminnelse om att uppkopplad teknik inte bara handlar om datorer och mobiltelefoner. Även helt vanliga apparater kan bli måltavlor.

I dag finns det uppkopplade tv-apparater, robotdammsugare, övervakningskameror, dörrlås, värmepumpar och allehanda hushållsmaskiner. Många styrs med en app i telefonen. Smidigt, javisst. Men vad händer om någon annan får tillgång till appen eller själva produkten?

Jonas Ekelund möter teknikens möjligheter och bekymmer på nära håll.  Sedan pandemin har han hjälpt privatpersoner, föreningar och företag med det mesta som har en sladd eller ett batteri.
–  Under pandemin hjälpte jag äldre och arbetade även ideellt som volontär, säger han som tidigare även anställt ungdomar som haft svårt att komma in på arbetsmarknaden.
– Det händer även att jag är ute hos föreningar, typ PRO och informerar om teknik.

Jonas Ekelund är inte  någon nykomling i elektronikbranschen. Redan 1995 öppnade han och brodern BriXton Computer på Första Tvärgatan i Landskrona. De byggde egna datorer och sålde datordelar, långt innan dagens stora elektronikkedjor gjort datorn till var mans egendom. Sedan dess har han hunnit driva flera företag, haft butiker och anställda. 2017 startade han Prylfynda med ambitionen att framför allt ägna sig åt det han tycker bäst om: att hjälpa människor med deras teknik.
– Jag hjälper alla i samhället med deras elektronik. Det finns ett stort behov. Allt sköts via Prylfynda AB, men det är alltid mig som kunden har kontakt med, berättar han.

TV, bredband, datorer, mobiler, surfplattor och skrivare hör till vardagen. Han säljer både nytt och begagnat, det senare under beteckningen Renew, med garanti. Dessutom erbjuder han service och leverans i Landskrona. Med hjälp av rutavdraget kan privatpersoner få hjälp till reducerad kostnad.

Men Jonas Ekelund är inte särskilt intresserad av märken och modellbeteckningar. Han vill hellre veta vad kunden faktiskt behöver.
– Min första fråga är alltid: Vad ska det användas till och vad får det kosta? Sedan löser jag resten.

Allt ska vara uppkopplat
Efter mer än 30 år i elektronikbranschen har Jonas Ekelund sett utvecklingen på nära håll. Och han är inte odelat imponerad.
– Nästan allt är uppkopplat i dag och det är väldigt tråkigt hur utvecklingen blivit. På 90-talet var det mycket Photoshop och liknande, sedan kom millennieskiftet där man skrämde alla, därefter webbläsare och sociala medier och nu har vi AI.

Han tycker att många glömmer bort att det bakom varje program och tjänst finns människor och företag som bestämmer hur saker ska fungera.
– Jag brukar säga att all elektronik är dum i huvudet tills en människa talar om vad den ska göra.

Enligt Jonas Ekelund har företagens affärsmodeller också förändrats. Det räcker inte längre att sälja en produkt. Den ska gärna följas av abonnemang, tjänster och tillägg som kunden kanske inte ens behöver. Här menar han att konsumenterna behöver bli mer kritiska. Det gäller inte minst säkerheten.

Kan din pryl bli hackad?
Att någon tar över en uppkopplad frys är kanske ett spektakulärt exempel, men samma grundproblem kan finnas i andra produkter. En övervakningskamera som kopplas upp mot nätet kan i värsta fall ge obehöriga insyn i hemmet. Ett smart dörrlås kan innebära en säkerhetsrisk om det inte skyddas ordentligt.

Kan Jonas Ekelund som återförsäljare garantera att en uppkopplad produkt inte går att hacka?
– Såklart inte.

Han menar att många problem han stött på har börjat hos användaren själv, exempelvis genom att någon besökt olämpliga webbplatser eller laddat ner program från tveksamma källor.
– Klicka aldrig på något som verkar för bra för att vara sant. Klicka aldrig på sponsrade länkar och ladda inte hem appar och program från företag du aldrig hört talas om.

Han rekommenderar också att man håller datorer, mobiler och surfplattor uppdaterade, använder lösenord som inte går att gissa och stänger av funktioner som Bluetooth och platstjänster när de inte behövs.

När det gäller nätverksprodukter är det särskilt viktigt att byta ut förinställda lösenord. Jonas Ekelund berättar att det förr var förhållandevis enkelt att ta sig in i vissa företags nätverk.
– Restauranger och butiker hade öppna nätverk för sina kunder, men ibland hade de i själva verket bara öppnat upp sitt eget nätverk. Med lite kunskap kunde man då komma in i deras datorer. Eller så hade man inte ändrat lösenordet och då kom man in med Admin/Admin.

En gammal pryl behöver inte vara en dålig pryl
En annan fråga är hur länge en uppkopplad produkt egentligen är säker. En TV eller dator kan fungera utmärkt i tio år, men tillverkarens säkerhetsuppdateringar kanske inte följer med hela vägen. Jonas Ekelund tycker att man ska skilja på vad en produkt används till och vad den faktiskt behöver klara av.
– Man kan ha en mobil för att bara ringa och skicka sms med. En dator kan man ha för att lägga patiens på. Då behöver man inte springa och köpa nytt hela tiden.

Han har själv en stationär dator med skärm, mus och tangentbord som hängt med väldigt länge.
– Den fungerar väldigt bra.

Samtidigt finns det förstås begränsningar. Den som vill använda BankID och Swish behöver ha en tillräckligt modern programvara och utrustning som stöder tjänsterna. Men för den som har enklare behov finns det sällan anledning att jaga den senaste modellen.
– Företagen och kedjorna vill såklart att vi köper nytt hela tiden och lurar oss, ungefär som att det finns 50 olika smaker av filmjölk.

Han är inte heller särskilt förtjust i alla produkter som marknadsförs som smarta.
– Allt måste inte styras trådlöst och man behöver inte ha alla appar bara för att andra har dem. Blir något krångligt eller man inte förstår så ta bort det, koppla med kabel eller fråga någon som kan.

BoIS1234 var inget bra lösenord
När samtalet kommer in på lösenord har han ytterligare ett råd. Att välja något lättgissat är ingen bra idé.

Han minns hur det kunde se ut förr.
– På 90-talet var BoIS1234 det vanligaste lösenordet i Landskrona. Använd BankiD och tvåvägsinloggning så mycket som möjlig. På senare tid används inte lösenord längre, man får en engångskod till mobilen eller mejlen i stället.

Många gör det samtidigt onödigt komplicerat för sig, tycker han.
– Tyvärr har många så långa och krångliga lösenord att de måste ha en lapp liggande i plånboken eller framför datorn.

Hellre hjälp än ännu en app
En stor del av Jonas Ekelunds arbete handlar om att hjälpa människor som inte alltid känner sig hemma i teknikens värld. Han gör hembesök, hjälper till med tv, bredband, datorer och nätverk och försöker framför allt göra saker begripliga. Ofta är problemen dessutom mindre dramatiska än man kan tro.
– Väldigt ofta har man kopplat fel, tryckt fel eller är osäker. Då sitter vi ner tillsammans och går igenom allting.

Prylfynda debiterar enligt Jonas Ekelund vanligast för 30 minuters service och han cyklar ofta till kunderna. Med rutavdraget blir kostnaden dessutom lägre för privatpersoner. Han har många äldre och sjuka kunder och där är enkelheten särskilt viktig.
– Det ska vara stor text och enkelt att förstå. De får prova sig fram.

Han tycker också att många lägger onödigt mycket pengar på elektronik. En dator behöver exempelvis inte ha självlysande fläktar om den inte ska användas till avancerade spel. Och en TV för 20 000 kronor är inte nödvändigtvis bättre för den som bara vill titta på nyheterna och en film då och då.
– Jag har många gånger kunnat ordna något liknande för 5 000 kronor.

Femtusen Landskronabor senare
Han  uppskattar att han genom åren har hjälpt omkring 5 000 Landskronabor på olika sätt. En del får hjälp via telefon, andra lämnar in sina produkter och många får besök i hemmet.

Han ansvarar också för tv-boxarna från Sydantenn, bland annat hos Landskronahem, och har ett nätverk av experter inom allt från el och bygg till hemsidor, städning och flytt.

Men åter till säkerheten. Vem bär egentligen ansvaret när en uppkopplad produkt blir en säkerhetsrisk? Tillverkaren, återförsäljaren, installatören eller konsumenten?
Jonas Ekelund menar att ansvaret är delat och att säljaren har en viktig roll gentemot kunden. Själv försöker han göra det enkelt och rekommendera sådant som verkligen behövs.
Hans grundinställning sammanfattar kanske också hans syn på hela teknikbranschen:
– Använd elektroniken som olika verktyg och hjälpmedel i vardagen. Men ring era vänner och träffas på riktigt. Lär barnen vad som är viktigt i livet.

Och frågan är om det inte är den smartaste telefonen.. äh…lösningen, att inte göra precis allting uppkopplat bara för att det går.


Prylfynda i korthet

  • Företag: Prylfynda AB, startat 2017.
  • Bakgrund: Jonas Ekelund har arbetat som egen företagare i elektronikbranschen sedan 1995.
  • Verksamhet: Försäljning av elektronik, både nytt och begagnat (Renew), reparationer, installationer och teknisk support.
  • Kunder: Privatpersoner, företag, bostadsrättsföreningar och organisationer. Jonas Ekelund  uppskattar att han genom åren hjälpt omkring 5 000 Landskronabor med olika teknikproblem.
  • Hembesök: Hjälp med bland annat tv, datorer, bredband, nätverk och skrivare.
  • Rutavdrag: Privatpersoner kan få rutavdrag för vissa typer av it- och tekniktjänster i hemmet.
  • Landskronakoppling: Samarbetar bland annat med Sydantenn och Landskronahem kring tv och bredband.
Till arkivet