Svenskt näringsliv gör årligen en enkätundersökning. Enkätsvaren presenteras på våren i maj och den kanske mer berömda kommunrankingen presenteras under hösten i september. Förra året slog sig kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) för bröstet då kommunen rankades som den 10:e högsta kommunen i det årets ranking. Jag skrev en kritisk debattartikel under rubriken ”Rosafluffigt företagsklimat & verklighetens arbetslöshet!”). Vi får ge oss till tåls till i höst för att se vilken placering Strandberg ska skriva pressmeddelande om att kommunen hamnat på denna gång. Men självklart har Strandberg smygstartat på Facebook med ett inlägg om enkätsvaren och att kommunen enligt företagarna skulle ha fått högst betyg någonsin, 4,28. Tydligen slår vi både Skånesnittet och rikssnittet. Men inlägget är kortfattat och det är nog så klokt, för utan att bryta ner siffrorna kan Strandberg och Treklövern inte vara alltför kaxiga.
Svenskt näringsliv skickar inte bara ut enkäter till företagare, utan även till politiker. Årets enkät har skickats ut till 51 politiker av vilka 20 stycken har svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens om cirka 39%, det innebär samtidigt att 61% inte har svarat. 51 är också antalet politiker som sitter i kommunfullmäktige, varför man kan anta att det är kommunfullmäktiges ledamöter som fått enkäter tilldelade. Högst betyg i enkäten av företagen fick punkten ”kommunpolitikers attityder”. Men, med tanke på att mer än hälften av politikerna struntat i att svara på enkäten, så kan man undra vilka kommunpolitiker det är som företagarna har varit i kontakt med och vilka politiker det är som företagarna ger höga betyg åt. Det kan ju rimligen inte vara de 31 kommunpolitikerna som låtit bli att besvara enkäten. För att verkligheten skulle stämma överens med företagens syn på ”kommunpolitikers attityder” så skulle gruppledarna för kommunfullmäktiges partier behöva plocka fram rottingen och piska in sina politiker till att svara på enkäten. Att 61% av kommunfullmäktiges politiker inte svarat på enkäten är pinsamt och tyder på ett otvetydigt ointresse för företagsfrågor hos politikerna i Landskrona.
Enligt enkätundersökningen ligger Landskrona med på fjärde plats i Skåne med högst omdöme på företagsklimatet. Höganäs, Burlöv, Staffanstorp och Vellinge är förutom Landskrona med på topp 5. Helsingborg, Perstorp och Malmö ligger längre ner i listan. Det Landskrona har gemensamt med Helsingborg, Perstorp och Malmö är att vi har högst arbetslöshet i Skåne och i Sverige. Pallplats för Landskrona. Det skiljer sig avsevärt med Landskronas arbetslöshetssiffror jämfört med Höganäs, Burlöv, Staffanstorp och Vellinge. Å ena sidan vill Treklövern slå sig för bröstet för näringslivet, men å andra sidan lyckas inte Treklöverstyret få bukt med arbetslösheten. Det är något motsägelsefullt, kontradiktoriskt och paradoxalt. Mekanismen faller liksom inte riktigt på plats, där näringslivets bidrag till att sänka arbetslösheten inte riktigt lyckas.
En förklaring till att det ser ut som det gör, ligger kanske i själva enkätundersökningen, där företagarna haussar företagsklimatet. Hur går det till? Jo – ursäkta min franska – men det synes vara så att de deltagande företagen blåser solsken i röven på Treklöverstyret i enkätsvaren. Exempelvis i det ovannämnda exemplet med företagens syn på ”kommunpolitikers attityder”. I förra årets enkät svarade 191 företag och i årets enkätundersökning svarade 177 företag, dvs en minskning om 14 svarande, vilket motsvarar en minskning om cirka 7,33%. Det har säkert bidragit till att siffrorna ser ut som de gör. Men inalles är det alltså färre företag som svarat på årets enkät.
Det är dessutom märkligt att läsa på Landskrona Direkt 2025-05-21 att ”Det område där företagen ger lägst betyg är tillgång till relevant kompetens. Nästan vart femte företag i Landskrona upplever att kompetensförsörjningen brister”. När man tittar på siffrorna på Svenskt näringslivs hemsida för företagsklimatet så ser det ut enligt bilden nedan:
Företagarna i Landskrona och politikerna i Landskrona, för den delen, ger ju höga betyg till tillgången på arbetskraft med relevant kompetens. Men det är väl inte vart femte företag i Landskrona som upplever att kompetensförsörjningen brister, det är väl en femtedel av 177 svarande företag, dvs 35,4 företag. Det är bara en gång tidigare som politikerna tyckt att tillgången på arbetskraft med relevant kompetens har fått högre betyg i undersökningen, det var år 2021. Och företagarnas poäng på tillgång på arbetskraft med relevant kompetens är ju all time high. Det har aldrig varit så högt som i årets enkät. Samtidigt hörs det ett evigt gnällande från Treklövern och Torkild Strandberg om den låga utbildningsnivån i Landskrona.
Kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) och Treklövern välkomnas att svara på hur de med kraft ska lyckas vända arbetslösheten. Vad har de gjort för att politikerna ska signalera sitt intresse för näringslivsfrågor och när ska alla politikerna svara på enkäten? Hur kan det komma sig att tillgången på arbetskraft med relevant kompetens får höga betyg såväl av politiker som företagare, men ändå ska det gnällas på utbildningsnivån? Och när ska deltagandet i enkäten bland företagen i Landskrona öka – i faktiska antal?
Marko Huttunen (S)
