Unesco utser tryckfrihetsförordningen till världsminne

Tryckfrihetsförordningen från 1766. Foto: Jens Östman/KB
År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. I dag bevaras det unika källmaterialet på Riksarkivet och Kungliga biblioteket (KB). Dokumenten har nu tillsammans utsetts till världsminne av Unesco.

Att Sverige som första land i världen lagstadgade rätten till att i skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor innebär att vi har en lång tradition av ett fritt meningsutbyte och konstnärlig frihet. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter och sett i ljuset av vad som sker i omvärlden, något vi aldrig kan ta för givet. Vi har haft tryckfrihet i över 250 år, men vi måste försvara och stå upp för den varje dag. Att nås av beskedet att Unesco utsett tryckfrihetsförordningen till ett världsminne gör mig i dag extra stolt och glad över våra svenska grundlagar och över Riksarkivet och Kungliga biblioteket som tillsammans bevarar denna viktiga del av vår historia som format det Sverige vi ser i dag, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande på måndagsförmiddagen.

Den senaste tryckfrihetsförordningen antogs 1949, men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år 1766, som första land i världen. Tryckfriheten innebär bland annat rätt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen är medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar.

Ett världsminne är ett dokument eller en samling i ett arkiv eller bibliotek, som är av stort värde för mänskligheten. Sedan tidigare finns sju världsminnen i Sverige: Alfred Nobels familjearkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Dag Hammarskjölds samling, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Silverbibeln och Stockholms stads byggnadsritningar.

Till arkivet