Profil: Nathalie Thengius

Nathalie Thengius.
På Hamburger Kunsthalle hänger ”Vandraren över dimhavet” en oljemålning från 1818 av den tyske konstnären Caspar David Friedrich. Ett konstverk som kommit att bli en symbol för hela den romantiska konstnärliga eran. En epok som ligger konstnären och illustratören Nathalie Thengius varmt om hjärtat.

Vid en resa i Tyskland i somras passade Nathalie Thengius på att ha vägarna förbi Hamburg.
– Äntligen har jag fått se min livs största inspirationskälla ”Vandraren över dimhavet”, säger hon i en vilopaus i hängandet av hennes första stora soloutställning som passande nog kommer att vara på Galleri Direkt i hjärtat av Landskrona.

Vem är då denna ”romantiska” konstnär? Låt oss börja med 20 snabba frågor.

Född var/när/hur: Hur, hahaha, i Södertälje 1989. Hovsjö närmre bestämt.

Fullständigt namn: Nathalie Sofia Thengius. Efternamnet är hemmasnickrat av en släkting från förr i tiden.

Bor: Landskrona

Kör: Bil

Yrke: Illustratör och konstnär.

Aktuell: Här! Med utställningen Placebo Effect 13-21 augusti.

Valet: Politisk neutral

Hemlis: Jag gillar katter jättemycket.

Last: Smärtor i livet.

Skrattar: Vid fel tillfälle.

Gråter: På eftermiddagen

Fem favoritkonstnärer:  Caspar David Friedrich – Konstnär från romantikens epok. John William Waterhouse – Konstnär från romantikens epok. Simon Stålenhag – Nutida konstnär, digital fantasy. Joëlle Jones – Nutida illustratör på DC comics samt Jeff Carlisle – Nutida sci-fi illustratör.

Fem favoritgallerier/konsthallar: Nationalmuseum i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Louisiana samt  Musée d’Orsay och Centre Pompidou i Paris.

Fem favoritfärger:  Olivgrön, paynes grey, indigoblå, svart och ockra.

Första konstminnet: När jag satt och målade med mormor.

Fem datorprogram du inte kan vara utan: Illustrator, Photoshop, Procreate, Snipping Tools och Indesign.

Vad lyssnar du på när du målar? Fråga Anders och Måns podden samt Historiepodden. Annars technomusik.

Höger- eller vänsterhänt: Jag är högerhänt men har inte kunnat använda den på snart tre år så jag har lärt mig att skriva och måla med vänster hand. Nästan alla mina utställda verk är målade med vänstran.

Resmål: Moseldalen

Klimatkompenserar: Jag går väldigt mycket. Cyklar. Håller andan. Sen använder jag miljöväliga målargrejor.

Bilden börjar klarna men låt oss göra en snabb bakgrundscheck också.
Vem var du….

…0-12 år?
– Jag var en jätteblyg tjej i Hovsjö som tidigt tyckte om att måla. Mina första barndomsminne är från när jag målade tillsammans med mormor. Då kan jag ha varit 4-5 år. Jag tyckte jättemycket om djur. Det gör jag fortfarande. Jag var mycket i skogen. Samlade på sniglar och sånt.

…13-19 år?
– Då blev det Emo-Nathalie. Tungsint och ännu mer blyg. Någonstans gav det dock en poetisk prägel till min konst. Jag gick estetisk linje på gymnasiet och trivdes riktigt bra. Så senare delen av tonåren var fin.

…20-25 år?
– Jag flyttade till Skåne när jag var 21.

…26 – idag?
– Älskar Landskrona och har det bra men vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor.

Vems tös är du och hur hamnade du i Landskrona?
– Jag är Marcos tös och jag hamnade i Landskrona tack vare honom. ”Shout out” för honom. Han finns alltid där och är ett stort stöd och hjälpsam när det behövs.

Marco Thengius tvekar inte att hjälpa sin fru om det så gäller att bära en tavla genom staden.

När och hur upptäckte du din konstnärstalang?
– Jag målade mycket djur som ung och grannen födde upp bulldoggs. Som barn ritade jag då bulldoggs och sålde på bulldoggsmarknader. Så i tolvårsåldern var jag högproduktiv när det gällde bulldoggstavlor. Jag minns att jag då tänkte; ”Wow , tänk om man kan leva på detta”. Folk som älskar bulldoggs är nitiska. Det var en bra marknad. Bulldoggs liksom…. haha.

Låt oss glida över på din stundande utställning.  Har jorden besökts av varelser från andra planeter?
– Haha… nej jag tror inte på Aliens eller så men jag är väldigt inspirerad av film. Det kan då kanske tendera att glida mot Sci-Fi, funderar Nathalie Thengius och kommer in på epoken som betytt mest för hennes konstnärskap.
– Jag är ytterst fascinerad av romantiken. Det är väl där jag vill fortsätta att vara. Min typ av landskap är väldigt tidsenliga med epoken. Det bryter mot fysiska lagar men det kan kanske ändå gå. Det är gränsfall. Så var det med romantiken. Man ville förklara någonting som finns på riktigt men man gjorde det på ganska extremt sätt, exempelvis med dramatiska landskap.

Kramar du träd?
– Nej. Pappa och Peps Persson kramade almarna när det begav sig. Jag kramar dock hela tiden träd metaforiskt.  Jag har däremot klappat träd. Man slår lite lätt på trädet och då tror det att det blir attackerat och släpper ut ett ämne som fungerar som antidepressiva.  Det var med i en dokumentär på SVT….inte i en Sci-Fi-tidning.

Placebo effekt, förklara!
–  När jag började med den här kollektionen så ville jag göra det på temat skog för det får andra att må bra. Jag läste, att bara av att titta på en skog, så kunde man få en effekt som att man varit i skogen. Det kan sänka blodtrycket. Det finns studier som visar att det funkar så. Och inte bara betraktaren mår bra, för längs resan upptäckte jag att även jag mådde bättre. Jag fick en känsla av att jag varit någonstans. Rest liksom. Det var som en placebo effekt av att jag varit på en annan plats. Det var jättehäftigt. Du vet när man rest, träffat en härlig kompis eller fått någonting så när man vaknar upp dagen därpå så brukar man ha en känsla av att ha något nytt i livet. Den effekten fick jag av att måla landskapen. Målandet i sig gav mig en effekt som påminde om resandet. Ett miljöombyte.  

En inre resa kan förknippas med tro. Finns något sådant i dina målningar?
– Jag är väldigt andlig och vill ge ett djup i mina tavlor. Det försöker jag få fram. Vi ska värna naturen och att vi är skapade för att ta god hand om den.

Dina landskap är fantiserade.  Skulle du vilja bo där?
–  Jo. Det finns gläntor där jag kan tänka mig det.

Du har läst konsthistoria och är utbildad illustratör, vad kan du säga om din teknik?
– Jag målar enligt en traditionell måleriteknik som heter Sfumato. Det skapar atmosfärer, dimmigt och disigt. Jag har skapat mycket digitala verk men ramlar alltid tillbaka till oljemåleriet.

Du har även studerat porträttmåleri, tros det finns det inga människor i dina målningar.
– Jodå. Här är ett litet självporträtt där jag sitter på min favoritplats och scrollar igenom sociala medier, säger hon och visar upp utställningens minsta målning.
– Jag kommer även att visa en del teckningar och där finns en del människor.

Vad mer vill du tillägga om din utställning?
– Jag har nog aldrig varit så här ärlig i mina motiv.  Tidigare har jag mer målat vad som förväntats av mig. Nu är jag mer genuin i förhållande till mig själv. Det har varit svårt men nu känns det skönt.
Jag kämpar med kroniska smärtor och det sätter sig i allt. Då kan det vara svårt att fokusera på allt som är bra. Då kan det vara bättre att finna sig i mörkret ett tag. Samtidigt finns det också en del skarpa kontraster i mitt måleri. Vi får aldrig glömma ljusglimtarna i livet. Molntavlorna då är det techno. Då är det energi!

Vilket är ditt bästa mingelknep?
– Det är att ställa frågor om vad andra går och tänker på.

Du skapade kulturkatten Bob men vilken seriefigur är du?
– Jag vill vara Bob. Han är lite för cool men honom vill jag vara.

Om husets vin är rött och billigt är det ett hus du gillar?
– Är det gott så. Priset avgör inte. Det gör sällskapet.

Hur ofta blir du sugen på att känna på ett elstängsel för att kolla om strömmen är påslagen?
– Sällan.

Vad anser du vara fullkomligt oviktigt, sånt som andra lägger för mycket tid och tankar på?
– Sociala medier.

Avslutningsvis, var är du och ditt konstnärskap om tio år?
– Då har jag en utställning på Nationalmuseum. De har främst utställningar med döda konstnärer men det händer att de har utställningar med samtida konstnärer som flörtar med dåtiden.

Nathalie Thengius tjusas av Romantiken, en epok som kännetecknas av en fascination inför naturen, fantasin, mystiken, känslan, skönheten, längtan, intuitionen, drömmen, det undermedvetna, det andliga, folksjälen, det exotiska, antikdyrkan, genidyrkan och hjältekult. Den uppstod vid slutet av 1700-talet och varade till mitten av 1800-talet.
Sfumato, av italienska fumo som betyder ”rök”, är en karakteristisk teknik inom måleri för konst från Renässansen. Det är en blandning av färger och nyanser som är så subtil, att allt smälter samman och ger en ”disig” effekt.
Placebo Effect av Nathalie Thengius hänger på Galleri Direkt 13-21 augusti. På lördag är det vernissage i konstnärens närvaro.


Till arkivet