Fågelintresset når rekordnivåer i coronatider

Långt ut i rapsfältet satt den lilla gulärlan. Av en ren slump såg Ann Gomér den och sidan om henne i bilen låg kameran med det långa teleobjektivet redo. - Jag använder oftast ett 400 mm teleobjektiv när jag fotograferar fåglar. Föredömligt förevigad hon
Långt ut i rapsfältet satt den lilla gulärlan. Av en ren slump såg Ann Gomér den och sidan om henne i bilen låg kameran med det långa teleobjektivet redo. Föredömligt förevigad hon gulärlan med ett kort skärpedjup. 
– Jag använder oftast ett 400 mm teleobjektiv när jag fotograferar fåglar.  FOTO: ANN GOMÉR

Facebook-gruppen Fåglar inpå Knuten har vuxit med 10 000 nya fågelintresserade under coronakrisen, och har nu över 85 000 medlemmar vilket gör den till en av Sveriges största intressebaserade grupper. Som en av fem aktiva administratörer i gruppen återfinns författaren Ann Gomér i Häljarp.

Sedan starten för sex år sedan har antalet nya medlemmar inte ökat så snabbt som den senaste tiden.
– Det är flera nya medlemmar som vittnat om att de har velat hitta en ny hobby under tiden i karantän. Naturen har blivit ett andningshål för många. Hemma vid datorn eller i telefonen kan människor umgås och prata fåglar och se på fina bilder, säger Niklas Aronsson på BirdLife Sverige och en av initiativtagarna till gruppen.

Under de senaste två månaderna har det gjorts drygt 21 000 inlägg om fåglar i gruppen, vilket är ett genomsnitt på 350 per dygn. Mest kommentarer och inlägg sker under tidig kväll. Fördelningen är jämn över veckans dagar, där söndagar är något mer populär dag för inlägg och kommentarer än övriga dagar. Något vi kan notera från gårdagen. Ann Gomérs fantastiska bild (ovan) på en liten gulärla mitt ute i ett rapsfält fick på kort drygt 3000 gillande.
– Jag såg den liksom i ögonvrån när jag körde till Barsebäck igår, säger hon och tipsar om en handfull favoritplatser för just fågelfotografering.
– Runt Barsebäcksverket är mitt nya favoritställe. Man får bara passa sig för vakterna och inte plåta själva kärnkraftverket. Alla större kyrkogårdar är bra. De är våra mest välskötta parker. Vid Saxåns mynning finns ett fågelskådartorn. Därifrån har man bra utsikt och det finns allt från rovfågel till sjöfågel att fotografera. Runt Saxtorpssjöarna finns det också ett lugn och mycket fågel att fotografera. Just att lyssna, titta och bara vara är det fågelskådning innebär för mig. Det får mig att stressa av, tagga ner, komma till ro, säger Ann Gomér som även anpassar hemmet efter hobbyn.
– Jag försöker anpassa min trädgård så att fåglarna trivs, säger hon och skrattar hjärtligt.  

– Just tomtskådning överlag har fått ett uppsving under den senaste tiden. Även bland etablerade fågelskådare. I det omedelbara närområdet finns mycket att upptäcka, inte minst nu under våren, och det kan göras även i tider av karantän, säger Niklas Aronsson som själv skrivit en bok på ämnet, ”Fåglarnas trädgård”.

Frågan är då vad det är som lockar så många att gå med i Facebook-gruppen Fåglar inpå Knuten.
– Många vill visa en fin bild de har tagit, eller fråga något om fåglar. Det kan handla om vilken art de har sett eller hört, eller något annat fågelrelaterat. I gruppen finns flera av landets skickligaste skådare redo att svara på alla frågor, säger Niklas Aronsson.

Välkomna in i gruppen! Du hittar den på https://www.facebook.com/groups/inpaknuten/, avslutar Ann Gomér

BirdLife Sverige
BirdLife Sverige är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar man sig numera BirdLife Sverige för att markera att organisationen är den svenska partnern som är en del av det globala partnerskapet BirdLife International.

Det finns 25 regionala föreningar kopplade till BirdLife Sverige som bedriver fågelskydd och forskning på regional nivå.

– Många vill visa en fin bild de har tagit, eller fråga något om fåglar i gruppen, säger Niklas Aronsson. På bilden ser vi ärtsångaren som just nu pryder Facebook-gruppen Fåglar inpå Knuten. Foto Ann Gomér
Till arkivet