Natten till tisdagen tillbringade Paul Lidholm i ett tält framför stadshuset. Allt i en protest mot att han nekats fortsatt boende på kommunens akutboende på Engelbrechtsgatan. På tisdagen såg polisen till att han fick flytta sitt tält och strax efter fick han träffa kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) och Carina Jording, biträdande chef på Individ- och familjeförvaltningen.
Paul Lidholm har 30 år av missbruk bakom sig. För två månader sedan flyttade han till Landskrona och sedan dess har han varit drogfri. Han lever idag på en pension och det är just denna som, enligt han själv, är den anledning som han fått till att han inte fick bo kvar på akutboendet.
– Det märkliga tycker jag är att där bor andra som har liknande pensioner och högre och det finns till och med de som har jobb som bor där, säger en luttrad Paul Lidholm.
Han tror dock att det finns andra anledningar till att han blivit nekad fortsatt boende.
– När jag kom dit så såg jag hur en del boende utnyttjades av andra och att standarden var undermålig. Bland annat var spisen kass och bilden på TV:n var så dålig att man kan gråta, säger han och fortsätter.
– Jag samlade då ihop några andra boende och vi sade ifrån gemensamt och talade även med kommunalrådet Jonas Esbjörnsson. Och det tror jag inte var så uppskattat.
Carina Jording som var på förmiddagens möte säger först att hon inte ahr några direkta kommentarer men hon menar att hans påpekanden om förhållandena på akutboendet inte har något med hans avslag att göra.
– Jag kan inte diskutera några enskilda ärenden men när någon har synpunkter på vår verksamhet så lyssnar vi. Men det är absolut inget som har med våra bedömningar om boende att göra, säger hon.
– Vi anser att han har möjlighet att skaffa tak över huvudet med sin pension.
Enligt Paul Lidholm så har han inte pengar till boende denna månad eftersom han lagt en stor del på en jobbansökan.
– Jag har fixat både jobb och bostad men jag börjar inte förrän om sex veckor. Då kommer jag alltså att flytta. Så det enda jag vill ha är tak över huvudet sex veckor, säger han och menar att risken är stor att han åter hamnar i missbruk om han bor på gatan.
– Jag lär ju få bo ute och skulle jag exempelvis hamna i en park i Malmö så är risken stor att sprutan sitter i armen och då är de kört, säger han.
Carina Jording menar dock att det kan finnas en annan utväg.
– Först vill jag säga att vi inte kan bestämma vad personer lägger sina pensioner på. Men vi menar att han hade kunnat bo för sina pengar. Sedan har han som alla andra Landskronabor rätt att söka bistånd för tak över huvudet. Tar han med sig kontoutdrag och andra handlingar som styrker att han inte kan betala sitt boende så får han söka bistånd. Och sådant kan vi bevilja på några timmar, säger hon.
Och där ligger detta ärende nu. Hur framtiden ser ut står skrivet i stjärnorna.
– Vi får se om jag kan läsa det inatt eftersom jag kommer att sova ute någonstans. Var vet jag inte, avslutar Paul Lidholm.
