Den 1 mars startade ett specialteam inom hemvården i Landskrona med fokus på att hjälpa människor med kognitiv svikt (demens) och psykisk ohälsa. Efter ett halvår visar satsningen redan goda resultat. Enligt ett pressmeddelande från Landskrona stad så har den psykiska ohälsan minskat med 60 % i genomsnitt bland de 59 brukare som teamet varit i kontakt med.
Målet för specialteamet är att brukaren ska kunna bo hemma så länge som möjligt, bland annat genom fokus på livskvalitet med god och säker omvårdnad och samarbete med anhöriga. En annan viktig del för teamet är att stödja personalen i hemvårdsgrupperna och vara en naturligt integrerad del i ordinarie verksamhet.
– Specialteamet får löpande handledning och utbildning inom anhörigstöd, kognitiva sjukdomar och annat som är viktigt för att de ska få den kompetens som behövs för att möta människor med demens och psykisk ohälsa, säger Marina Asplund, enhetschef inom hemvården.
Tydliga resultat
Resultatet visar att bland de människor som teamet varit i kontakt med så har i genomsnitt den psykiska ohälsan minskat med 60 %.
Vad mer konkret har ni gjort för att få ner den psykiska ohälsan med 60 %?
– Våra bemötandestrategier byggs utefter ett personcentrerat synsätt, det vill säga i mötet med brukaren ser vi den enskilda människa som behöver vår hjälp. Vi kommunicerar med ett gott bemötande, lyssnar in och försöker bygga bemötandestrategin efter den enskildes vilja.
Hur mäter ni det?
– Vi mäter enligt NPI-skattningsskala, vilket är en vedertagen skala, Cummings 1994. En kvalitetsparameter är också om beviljat bistånd blir utfört. Brukaren har innan tackat nej, för vi har inte sett den enskilda individen.
På vilka sätt märker ni av förbättringarna?
– Det finns flera olika beteendesymptom som mäts. Förbättringar kan röra sig om allt från minskade vanföreställningar, hallucinationer, depression, ångest till sömnproblem, aptit och ätstörningar med mera
Vad säger brukarnas läkare om era framsteg under bara ett halvårs tid?
– Vi arbetar inte med den direkta kontakten med läkaren. Specialteamet har kontakt via hemsjukvården.
Genom att specialteamet har tagit fram en särskild så kallad bemötandestrategi, med konkreta verktyg för att kunna utföra omvårdnaden på bästa sätt, så upplever 81 % av hemvårdspersonalen att de fått ökad kunskap om psykisk ohälsa och kognitiv svikt. Något som gör det enklare att förstå brukarens behov och kunna ge en god omvårdnad, vilket också leder till en bättre arbetsmiljö.
Vilka förkunskaper hade hemvårdspersonalen om psykisk ohälsa och demens innan specialteamet kom in i verksamheten?
– Omvårdnadsprogrammet. En del undersköterskor har gått tre halvdagars utbildning i psykisk hälsa hos äldre.
Även det ökade samarbetet med anhöriga är av stor vikt, framhåller Marina Asplund.
– Det ökade samarbetet med anhöriga har gjort att de både känner sig och har blivit mer delaktiga i brukarens vardag, vilket också bidrar till att kvalitén på omvårdnaden blir bättre, avslutar hon.
