Stora etableringar blir ofta en trofé för kortsiktig kommunalpolitik. Politiker vill klippa band och visa handlingskraft före val.
Jag tar Pågens etablering som exempel. Ingen räknar med de dolda kostnaderna. Det finns till exempel ingen statlig instans som väger samman både trafikinfarkten på E:6an med all bulktrafik som blir nödvändig, förlust av ovärderlig livsmedelsproduktion (åkermarken) och ökade kostnader för elnäten, mot de ekonomiska vinsterna. Länsstyrelsen tittar bara på om miljölagstiftningen följs.
Storstäderna har råd att tacka nej. Malmö och Göteborg har redan en enorm inflyttning, starka skatteintäkter från tjänstesektorn och en hög kompetensnivå inom sina förvaltningar. De har råd att prioritera (bostäder, parker, högteknologiska kontor) och säga nej till elintensiva fabriker som kräver enorma ytor men relativt få anställda per kvadratmeter.
Mindre kommuner hamnar i underläge. De känner sig tvungna att hugga på varje chans att sätta kommunen på kartan. Även om de får ta de tunga smällarna (miljöpåverkan, trafik, nätverkskapacitet). Pågens kommer att sluka enorma kvantiteter energi.
När en kommun vill ha ett företag till varje pris sker förhandlingarna inom stängda dörrar under benämningen affärssekretess.
Den klassiska ”tredje makten” med grävande journalister på lokaltidningar har monterats ner.
De har inte råd att hårdbevaka varje kommunbeslut. Utan den granskningen ökar risken markant för att kommunallagen töjs till bristningsgränsen.
Pågens kan bygga en fabrik i Landskrona, medan ledningen och expertisen sannolikt bor kvar i sina villor i Limhamn eller Lund. Landskrona lämnas kvar med den ”mycket svåra trafiksituationen” medan de ekonomiska gräddfilerna hamnar på andra orter. Nyckelpersoners bundenhet till arbetsorten är en svunnen tid.
Trafikverket ser på E6:an (pulsådern för hela Skandinavien) som en av landets mest belastade och störningskänsliga motorvägar, där trafikflöden leder till körer och osäkra restider vid incidenter. Trafikverkets mest konkreta förslag för att direkt lösa överbelastningen vid Landskrona södra är planeringen av en helt ny trafikplats på E6:an mellan Landskrona Norra och Landskrona Södra. Om inte trafiksituationen vid Landskrona södra får en hållbar lösning riskerar den ökade trafikbelastningen att leda till kroniska körer, försämrad framkomlighet och en högre olycksfallsrisk i och runt infartledarena.
Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar runt 2030 och förväntas medföra ökad trafik på väg- och järnvägsinfrastruktur enligt kommunens remissvar. Det vill säga om 3–4 år.
Det stora problemet i resonemanget är otakten i tid, logistikföretagens expansion sker nu under de närmaste åren. Stora infrastruktursatsningar tar decennier. Under tiden tillfälliga lösningar.
Att Landskrona stad fortsätter tillåta omfattande expansion vid trafikplats Landskrona Södra beror på en medveten, långsiktig strategi där ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen prioriteras högt. Tillväxt och jobb bedöms överväga de temporära trafikproblemen samtidigt som kommunen driver på staten för att få till nödvändiga vägombyggnader.
Försvårad pendling skulle hunna påverka familjer att flytta till Landskrona med lägre boendekostnader, men för karriärfamiljer blir det snarare mycket svårare.
Med en underdimensionerad infrastruktur hamnar en kommun snabbt i en negativ spiral där ekonomi, inflyttning och företagsklimat försämras.
För att öka pendlingen med tåg behövs enligt kommunen fyra spår mellan Landskrona och Dödsjöbro.
Hur tänker sig Trafikverket lösa situationen innan en av kommunens högt prioriterade investeringar finns på plats? Digitala tavlor längs E6. I stället för fasta hastigheter sänks gränsen till exempelvis 70 eller 80 km/h flera kilometer innan Landskrona södra, för att dra isär fordonskluster. Släppa på en bil i taget vid påfarter. Leda om personbilstrafik via Saxtorp, Häljarp vid behov.
Blåljuspersonal, akutambulanser och planerade sjukresor prioriteras av Trafikverket, men hur?
När en kommun väljer att gå in som medfinansiär i statliga infrastrukturprojekt för att rädda den lokala situationen handlar det om omprioriteringar av kommunala skattepengar. Kommunen tvingas agera bank åt statliga Trafikverket.
Nya jobb och ekonomisk tillväxt – trafikproblem och besparingar pressade Jönköping (Torsvik/Stigamo), där skolor och äldreomsorg fick spara pengar samtidigt som miljonbelopp satsades på näringsinfrastruktur.
I horisonten finns förbindelsen anslutningen till Danmark. Danmark ser svensk arbetskraft som mycket attraktiv, det råder stor efterfrågan på personal från Sverige och det berör Öresundsmetron. En planerad tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn direkt kopplad till visionen om att integrera den gemensamma arbetsmarknaden. (cirka 61 miljarder). Ett infrastrukturförslag som konkurrar med Europaspåret som Landskrona stad driver för tåg och vägtrafik mellan Landskrona och Nordhavn. (cirka 85 miljarder). Förbindelsen Helsingborg -Helsingör. (cirka 57 miljarder)
För finansieringen sneglar man till överskott från Öresundsbron som beräknas vara återbetald runt år 2040. Framtida överskott ska stanna i Skåne och investeras i regionens infrastruktur.Vad avgör framtiden? Ett är säkert. Medborgarfrustation över eviga vägbyggen och köer. Arga bilister.
Lennart Larsson
