Jag förundras över tankevurporna som tar över i Landskrona.
Jag har bott i Landskrona i ett och ett halvt år.
Jag har jobbat i vården i närapå två decennier och har min mesta kompetens inom demensvård. Jag kände en glädje över att ha fått vetskapen om det nya boendet som ska uppföras i Karlslund. Tankevurpan som uppstått i planeringen gladde mig inte lika mycket.
När man planerar att sätta de dementa på alla plan utom det nedre undrar jag i mitt stilla sinne hur detta är enligt den senaste forskningen. Den fina trädgården man ska anlägga låter fint, absolut, men har de verkligen planerat för personaltätheten för att de boende ska kunna komma ut och njuta av omgivningen? Hur planerar de att få hit den personal som krävs? Hur ska de locka hit bra kompetent personal till Landskrona och detta nya fina boende? Med de senaste artiklarna om personalminskningen misströstar jag att detta ens är genomförbart. Eller är tanken att ingen personal ska finnas alls utan allt ska skötas maskinellt? Vad har Torkild och hans anhängare för planer egentligen?
Jag har hunnit jobba inom privat sektor i hemtjänsten samt inom kommunal hemtjänst. Ingen av dessa fungerar!
Jag har jobbat i fyra olika kommuner på olika platser i Sverige. Det finns en röd tråd som genomsyrar vården och det är att man envisas med att tillsätta chefer som varken vet vad de sysslar med har förmågan att skilja på ledarskap eller chefskap eller vet vad de ska göra för den delen heller! Man envisas med att se till att bra behörig personal inte trivs eller blir hörda. Man anser att personal som ser brister och påtalar dom är besvärliga. Så klart kommer ingen någonsin att erkänna.
Jag hade en hög förväntan på Landskrona när jag valde att flytta hit som utbildad specialistundersköterska inom demens.
Jag hade förväntat mig mer av denna vackra stad och jag hoppas verkligen att det blir ett maktskifte om både vår yngre generation samt vår äldre generation ska ha en ärlig chans i Landskrona.
Theres Edwall (S)
