I november 2021 skrev jag en insändare om badsnusket på Karlslundsbadet adresserat kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg. Något svar fick jag aldrig. Då, var det i kölvattnet av Coronan och därefter infördes ytterligare pandemirestriktioner på badet, tills vi helt sonika avskaffade pandemin och alla tillhörande restriktioner. Avskaffandet av restriktionerna märks, i synnerhet på Karlslundsbadet. Från en begränsning om max 50 personer samtidigt på badet är det nu uppåt 300 personer som ska samsas på samma yta samtidigt. Badet har tusentals besökare varje vecka. Personalen ska ännu en gång ha en stor eloge för sitt arbete på badet. Men min bedömning är att problemen är för många och personalen räcker tyvärr inte alltid till för att lösa alla problemen.
Lördagen den 19 mars besökte jag badet. Väl inne i den välfyllda bastun ser jag att det ligger något rött på bastuaggregatet. Tilläggas kan att det är ett nytt aggregat som nyligen bytts ut. Då jag är närsynt och inte har glasögonen på mig ber jag en liten kille längst fram se efter vad det är som ligger på aggregatet. En godisförpackning i plast, svarar han och sätter sig ner. Jag går genast ut ur bastun och informerar personalen på badet. ”Jasså nu igen? Sist var det en plastleksak”, sa en i personalen. När jag frågar vederbörande lite senare säger hen att ”en dag kom vi in i bastun och då stod aggregatet i lågor”. Vidare berättar hen för mig att under dagen har det hänt mycket. Exempelvis låg det matrester och använda blöjor i fönsterkarmarna. Vattnet är grumligt, som det brukar vara efter en heldag på badet. Tjänligheten torde kunna diskuteras. Tilläggas kan att en annan i personalen sa att hen hade jobbat själv inne i simhallen i tre timmar under dagen.
Och på golvet i duscharna och i omklädningsrummet ligger det skräp. Papper, avslitna pappersarmband, kvitton, plastbitar, tomma schampoflaskor, kläder, simglasögon och skräp. Och då finns det papperskorgar i omklädningsrummet. Det är inte ovanligt att det ser förfärligt ut efter en dag på badet. Därför ska personalen ha en eloge för att nästa morgon är det rent och snyggt, varje dag. Vilket enormt tålamod de måste ha för att dag ut och dag in orka städa efter besökare som ger blanka fan i konsekvenserna av att behandla badet som en soptipp.
Helgen innan, söndagen den 13 mars var jag på badet och simmade och då hade någon krossat glas vid borden utanför ångbastun, intill bassängkanten. Jag pratade med en i personalen som stod och sopade upp glasbitarna. ”Jag vet inte hur det kan hända, man får inte ens ta med sig glas in på badet”, svarade hen. De säljer inte ens produkter med glas i kiosken på badet.
Eftersom jag inte fick svar av Torkild Strandberg i november och problemen inte bara kvarstår utan eskalerar lyfter jag nu frågan igen.
Dagens personalstyrka räcker inte till för att övervaka duscharna och omklädningsrummen hela tiden och samtidigt ha den uppsikt de behöver ha på badet. Kanske behövs en annan typ av personal på Karlslundsbadet också. Kanske pedagoger, kommunikatörer och tolkar för att få bukt med problematiken? Det handlar om att lyckas kommunicera med, informera och nå igenom till människor som inte verkar förstå konsekvenserna av sitt handlande. Vissa är barn, andra är vuxna!
Eftersom Torkild Strandberg ger uttryck för att vilja förändra sådant som är fel i Landskrona kanske han skulle ta tag i problemen på Karlslundsbadet. Det är knappt ett halvår kvar till val. Och så diskuterar man planer på att bygga ut badet och satsa på det. Varför ska man satsa på något som behandlas som en soptipp?
Torkild Strandberg:
1. Känner du till problematiken?
2. Hur ser din plan ut för att få bukt med badsnusket och problematiken på Karlslundabadet?
Marko Huttunen
