Vi kan kalla henne Elsa. Hon är strax över åttio år och har varit van att klara sig själv genom livet. Elsa blev änka tidigt. Barn och barnbarn bor idag på annan ort och redan innan pandemin var det ofta de umgicks genom att tala i telefonen. Elsa vill inte ligga barnen till last. Hon har en stark integritet och vill själv kunna hantera sitt liv så långt det är möjligt.
Sedan närmare ett år tillbaka köper Elsa hemtjänster. Hon behöver hjälp med praktiska ting och känner sig osäker när hon ska bada eller duscha själv. Det hon börjat reagera på och besväras av är att språkkunskaperna är dåliga hos personalen. Den senaste månaden har Elsa bara duschat två gånger. Skälet är att hon inte kan förmå sig att klä av sig för yngre män, som inte talar svenska. Det handlar dels om hennes integritet och dels om att inte kunna göra sig förstådd. Situationen har blivit en stressfaktor. Förutom att Elsa lider av att inte kunna sköta sin hygien, har det börjat slita på hennes psykiska välbefinnande. Hon vill inte verka gnällig mot personalen och hon vill inte belasta sina döttrar. Därför gör Elsa avkall på sin hygien och mår allt sämre.
Fallet ovan innehåller i sig fler fall och uppgifter. Det beskriver ett läge som har blivit allt vanligare för många äldre runt om i vårt land. I landet Sverige, där varje vrå av tillvaron är fylld av värdegrunder, är ett fundament inom vård och omsorg på glid: rätten att bli förstådd på sitt eget svenska språk. När språkproblem inom vården uppmärksammas har det ofta handlat om vårdtagare som talar minoritetsspråken – meänkieli, finska, jiddisch, samiska eller romani – eller om dem som inte behärskar svenska. Att vårdtagare med svenska som modersmål skulle få problem med vård och omsorg på svenska, har diskuterats påfallande lite. Ändå har frågan utretts och lyfts fram från myndighetshåll. Trots det har situationen förvärrats och så här kan det inte fortsätta. Det går inte att pumpa ut människor utan kunskaper i svenska till verksamheter inom vård och omsorg. Äldre människor ska inte användas som integrationspolitiska krockkuddar.
Som enda parti i Landskrona vill Sverigedemokraterna införa språkkrav/språktest för anställda inom omsorgen, tyvärr vill varken Socialdemokraterna eller fyrklövern där Centerpartiet numera ingår, detsamma. Vid senaste kommunfullmäktigemötet avslog samtliga partier SD:s motion om att införa språktest inom omsorgen. Att vara lösningsorienterad i den här frågan är livsviktigt för äldreomsorgens framtid. Vi vill höja kompetensen och äldreomsorgens status och det är viktigt för dem som har språkbrist att få stöd. Tyvärr använder många kommuner omsorgen som en integrationsåtgärd, Landskrona ska definitivt inte vara en dem, våra äldre förtjänar bättre!
Stefan Olsson (SD)
Kommunalråd
Kerstin Stein Sandell (SD)
Ledamot Omsorgsnämnden
