Beskattningsåret 2017 lider mot sitt slut. Det är snart dags att deklarera igen. För många blir det enkelt – ett ”enkelt” jobb. Det kan vem som helst utföra – på nätet. Men för en del skattskyldiga kan ”klickandet” sluta illa. Tänk om du inte rätt förstått instruktionerna och placerat några siffror i felaktig ruta.
Aha! säger Skatteverket och så blev det bråk. Och så kom du till mig den gången det begav sig. Ibland var det möjligt att reda upp situationen – men det krävdes detaljkunskaper. Att planera i god tid inför nästa deklaration var klokt.
Kritiken mot ”skattesystemen” har varit omfattande så länge jag minns (slutet 1960-talet).
Räcker gymnasiekompetens i svenska språket samt common sense för att rätt förstå reglerna och tillämpa dem, i verkligheten?
Inför införandet av den nya nu gällande Inkomstskattelagen (IL) skrev Lagrådet, som består av ledande jurister, i ett yttrande bl.a. följande:
”Lagrådet kan inte finna annat än att IL – liksom dagens regler – är av sådan komplex natur att det är en illusion att tro att de materiella reglerna får avsett genomslag i praktiken. Svårigheterna att rätt förstå reglernas innehåll och att få fram och kontrollera relevanta uppgifter – varvid transaktioner utförda av olika rättssubjekt under långa tidsperioder kan behöva klarläggas – torde ofta vara oöverstigliga. Som antytts tidigare synes ambitionen att lagstiftningsvägen lösa förhållandevis udda situationer ha ökat
under senare tid. En detaljreglering har visserligen den fördelen att förutsebarheten ökar för just de skattskyldiga som omfattas av de föreskrivna reglerna.” Se Regeringens prop. 1999/2000:2, del 3, Bilaga 6, sid. 366 – 367.
Med hänsyn till den pågående skattepolitiska debatten frågar jag dig:
Förstår du vad lagrådet menar? – För så här ser det ju ut i verkligheten.
Tommy Jonasson
f.d. universitetslektor i skatterätt vid Lunds universitet
