Uppgifterna om allvarliga händelser på Segergatans vård- och omsorgsboende är djupt oroande. När Lex Sarah- och Lex Maria-anmälningar aktualiseras handlar det inte om små avvikelser, utan om risker som kan drabba människor som är helt beroende av andra för sin trygghet och sin vård.
Detta måste tas på största allvar.
Det mest bekymmersamma är att LOAB:s egna utredningar pekar på tystnadskultur och bristande kommunikation. En äldreomsorg där personal inte vågar rapportera missförhållanden är en farlig omsorg. När larm inte når fram i tid skapas en miljö där fel upprepas, där ansvar försvinner och där de boende blir de som får betala priset. Det är inte acceptabelt.
Kommunens äldreomsorg får aldrig reduceras till en fråga om ”effektivitet” och intern resursfördelning. Om bemanningen är otillräcklig, eller om delegerad kompetens saknas på plats när den behövs, då spelar det ingen roll hur välskrivna rutinerna är. Då riskerar omsorgen att haverera i praktiken. Här måste kommunen vara helt transparent.
Hur många Lex Sarah- och Lex Maria-anmälningar har inkommit från LOAB sedan bolaget bildades? Vilka mönster går att se? Är problemen återkommande? Och framför allt: vilka konkreta åtgärder har vidtagits för att säkerställa att detta inte händer igen?
Det räcker inte med interna utredningar och försäkringar om att ”rutiner har setts över”. När det handlar om allvarliga händelser i äldreomsorgen måste Landskrona våga ta nästa steg: en extern oberoende granskning av Segergatan och LOAB:s rutiner, bemanning och arbetsmiljö.
Det handlar inte om att misstänkliggöra personal. Tvärtom. Många anställda sliter hårt i en pressad verksamhet. Men när signalerna handlar om tystnadskultur och bristande kommunikation är det ett tecken på att ledning och styrning inte fungerar.
Och när styrningen brister blir det de äldre som drabbas.
Våra äldre är inte siffror i ett bemanningssystem. De är människor som förtjänar trygghet, respekt och säker vård.
Och i Landskrona ska ingen behöva vara rädd för hur man blir behandlad på ett äldreboende.
Det är dags att kommunen slutar ducka och istället ger invånarna tydliga svar: vad har hänt, varför kunde det ske, och vad görs för att det aldrig ska upprepas?
Sead Busuladzic
Ledamot i kommunfullmäktige
Partiledare Vipartiet
