Vetenskapen gav oss svaren för decennier sedan, tyvärr släpar politiken efter.
Svar till SD:s svar.
Det vevas frenetiskt i Sverigedemokraternas svar på svaret i Energifrågan. Allt ifrån att vetenskap tydligen är ovetenskapligt, till att skribenterna identifierar en spännande konspiration som på något sätt involverar ett ”vänsteretablissemang” och Agenda 2030.
Ja, det råder konsensus från vetenskapligt håll om att vi bör ersätta vårt fossilberoende med förnyelsebar energi, dels för att det orsakar klimatförändringar som kan bli katastrofala, dels för att fossila bränslen är ändliga och för eller senare måste ersättas. Denna problembild dominerar, därför att det är problembilden, inte mycket att orda om där. Har Sverigedemokraterna i Landskrona kokat ihop en egen teknisk lösning där vi kan fortsätta använda fossila bränslen och samtidigt dramatiskt minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, trots att världens samlade forskare gått bet, är det hög tid att dela med sig.
Till den viktigare poängen i svaret: Den av oss som identifierar ett långsiktigt problem som klimatförändringar och försöker åtgärda det i tid saknar konsekvensanalys?
Lever jag lika länge som genomsnittssvensken kommer jag fortfarande vara med i matchen 2073, mina barn en bra bit in på 2100-talet. Klimatförändringar som kommer driva folk på flykt, lägga städer under vatten och påverka något så självklart som matförsörjningen är inte abstrakta problem längre. Istället är det realiteter jag kommer påverkas av under min livstid. Just därför tycker jag att det är ofantligt viktigt att vi gör vad vi kan för att mildra, och om möjligt hindra, de konsekvenser som annars komma skall. Ni skriver i svaret att ett fossilfritt Sverige skulle vara ett slags identitetsmarkör att stoltsera med? Förbränningen av fossila bränslen skapar en lång rad framtida problem för oss, satsningen på fossilfritt är en krass analys av vad som måste göras för att undvika negativa konsekvenser. Visst har du hört det från oss förut, men det beror på att det var sant såväl första som senaste gången du hörde det.
Vägen dit måste vägledas av rekommendationer från forskningsvärlden för bästa möjliga utfall.
Skribenterna tycker att forskning från i princip alla världens universitet och IPCC inte duger. De föreslår istället att vi borde lyssna på information från Elsa Widding och den konspiratoriska bloggen ”Stockholmsinitiativet”, som tidigare hette The Climate Scam. Det är om något ett exempel på
fullkomligt omdömeslös källkritik.
Att vindkraften har potential att med råge täcka våra regionala energibehov i samklang med bättre integrerad infrastruktur är inget mantra. Råa fakta är att förnyelsebart redan idag är kostnadseffektivare än exempelvis kolgenerad el. Investeringar i den förnyelsebara sektorn är bra för
klimatet och har dessutom alla möjligheter att vara kostnadseffektiva. Visst kostar investeringar i infrastruktur som kraftnät. Det är tack vare precis sådana investeringar i gemensam infrastruktur som vi har rinnande vatten i våra hem, el i vägguttaget och vägar att köra på. Vill ni hindra svindyra
infrastrukturprojekt, med liten nytta, som kommer svida i plånboken? Övertyga era partikollegor i regionen att sluta stödja utbyggnationen av E6an! Värt att nämna om kostnader är att elnätsmarknaden ofta ät ett naturligt monopol där de ledande aktörerna trots ökande vinster under lång tid eftersatt investeringarna. Även dessa måste ta sitt ansvar så att skattebetalarna i möjligaste mån slipper.
Poängen jag försöker göra är att det ofta känns som att ni klamrar er fast vid det ni känner till.
Gemensamma pengar kan läggas på kärnkraft eller motorvägar eftersom det känns bekant. Det verkar däremot problematiskt att göra gemensamma satsningar på vindkraft eller kraftnät trots att det finns uppenbara långsiktiga fördelar med det. Kritisk granskning är förstås en viktig del i att få till
en bra lösning på vilket problem som helst. Från Miljöpartiets sida önskar vi därför att fler partier försöker göra konstruktiva bidrag till debatten. Att instinktivt motsätta sig allt som politiska motståndare och världens samlade expertis på området rekommenderar känns tyvärr inte ett dugg
konstruktivt.
Ni gör dock en god poäng: vind och sol är väderbundet, vilket ställer högre krav på systemet då försörjningen från dessa källor varierar. Här finns om ni skulle vara intresserade massa intressanta satsningar på produktion och återvinning av batterier i Sverige, för att inte tala om biltillverkarnas
egna tankar om hur elbilar som ändå står parkerade den mesta av tiden kan användas som energidepåer som jämnar ut effekttoppar i systemet framöver. Generellt sett behöver vi se över det nuvarande systemet och dess 1900-talstänk med central produktion och omedelbar konsumtion.
Visst kan sådan artificiell lagring vara en del av svaret, men som tur är för oss har vi redan en lagringsbar förnyelsebar energikälla: Vattenkraft som utvinns genom att släppa på dammar. I ett bättre integrerat system kan vattenkraften från norra Sverige kompensera för dagar när vinden
blåser, eller solen skiner mindre. Inte minst om vi ökar kapaciteten att också exportera energi norrut.
Resonemanget är egentligen ganska enkelt: Dagar med mer elproduktion från sol eller vind i söder, mindre behov av elproduktion från vatten i norr. Dagar med mindre elproduktion av vind eller sol i söder, mer behov av elproduktion från vatten i norr. Detta är den främsta fördelen med större
integrerade system, de blir helt enkelt mindre känsliga för lokala och säsongsbundna variationer i vädret.
Ett annat problem som lyfts är också intressant och kräver politisk handling framöver: Användningen av mineraler i batteriproduktion utvinns ofta under vidriga förhållanden i fattiga, konfliktdrabbade länder som Demokratiska Republiken Kongo. Detsamma är givetvis sant för andra metaller som uran, eller Coltan som används i alla våra telefoner. Kanske borde vi då lägga ner alla klimatambitioner och damma av telegrafen, eller så kanske vi i Sverige och EU borde lagstifta om högre krav på hela produktionskedjan av mineraler (och varför inte andra produkter) som importeras till Europa?
Sommarhälsningar till Plankets läsare!
Jesper Olsson
Miljöpartiet de Gröna i Landskrona
