Under det senaste året har 122 anställda lämnat socialtjänsten i Landskrona. Vittnesmål om mobbning, repressalier, utfrysning och tystnadskultur beskriver en arbetsmiljö som inte bara är ohållbar – den är farlig. Farlig för medarbetarna, men också för de barn, unga och vuxna som är beroende av socialtjänstens stöd.
Socialtjänsten är samhällets yttersta skyddsnät. Det är här vi möter barn som far illa, personer i missbruk, våldsutsatta familjer och människor i djupa kriser. När de som bär detta ansvar själva vittnar om psykisk ohälsa, rädsla och brist på tillit till sin ledning, då måste vi som samhälle stanna upp och ställa frågan: Hur kan man hjälpa andra, när man själv går sönder?
Granskningen av Helsingborgs Dagblad visar på en alarmerande utveckling. Åtta chefer har lämnat på mindre än ett år. Nyanställda får ingen introduktion. Visselblåsare känner sig svartmålade. Incidentanmälningar utreds av samma personer som pekas ut som problemet. Fackliga företrädare bekräftar att de fått signaler om vuxenmobbning – men att många är för rädda för att anmäla.
Detta handlar inte om enstaka konflikter. Det handlar om en systemkris i Landskronas socialförvaltning. Och ansvaret kan inte enbart läggas på en förvaltningschef. Det är den politiska ledningen – Liberalerna, Moderaterna och Miljöpartiet – som bär det yttersta arbetsgivaransvaret för stadens verksamheter.
När varningsklockorna ringer så här högt, räcker det inte att säga ”vi tar det på allvar”. Det krävs handling:
- En oberoende extern arbetsmiljöutredning.
- En genomlysning av ledarskapskulturen inom hela socialförvaltningen.
- Ett stärkt skydd för visselblåsare och fackliga företrädare.
- En plan för att återuppbygga tillit, kompetens och arbetsro.
Landskrona är en stad med stora sociala utmaningar – men också med engagerade, kunniga medarbetare som vill göra skillnad. När dessa människor i hundratal lämnar sina jobb, inte på grund av arbetsbördan utan på grund av klimatet, då riskerar hela socialtjänsten att kollapsa.
Och vi måste också ställa oss en annan fråga: Vilken signal ger Landskrona stad till alla som söker anställning här? Är vi verkligen en attraktiv arbetsgivare när berättelser om rädsla, tystnad och misstro sprids – både inom organisationen och utanför den? Vem vill arbeta i en stad där lojalitet tycks gå före öppenhet, och där kritik möts med misstänkliggöranden?
Politikerna i Landskrona måste nu visa att de står upp för sina medarbetare – och för invånarna som förlitar sig på deras hjälp. För utan en trygg, fungerande socialtjänst har vi inget skyddsnät kvar.
Fatmir Azemi (S)
Oppositionsråd
