I dag på Förskolans dag, den 21 maj, uppmärksammar vi en av Sveriges viktigaste verksamheter. Varje dag möter lärare i förskolan barnens nyfikenhet, oro, skratt och frågor. De lägger grunden för språk, trygghet, lek och lärande. Det förtjänar uppskattning, men fina ord räcker inte. Det krävs ansvar från politiken.
Svensk förskola är på många sätt unik. Nästan 9 av 10 barn går i förskolan och den pedagogiska verksamheten leds av utbildade lärare som skapar en helhet av lek, lärande och omsorg. När grupperna är lagom stora och det finns tillräckligt många utbildade vuxna kan barn bli sedda och behov fångas upp i tid.
Ändå går utvecklingen åt fel håll. I kommun efter kommun används minskande barnkullar som skäl för besparingar. Avdelningar stängs, grupper slås ihop och personal minskas. Det är ett feltänk. När barnen blir färre borde chansen tas att stärka kvaliteten. Mindre barngrupper, högre personaltäthet och bättre arbetsmiljö är inte lyx. Det är villkor för att förskolan ska klara uppdraget.
Förskolan är första steget i utbildningssystemet, där undervisning sker varje dag genom lek, nyfikenhet och gemenskap. Ett rikt språk, tillit till vuxna och trygghet i grupp påverkar skolstarten och livet därefter. De barn som är tre år i dag är tonåringar om tio år.
Hårdast drabbas ofta de barn som behöver förskolan mest. En stark förskola kan ge dem bättre framtidsutsikter. En svagare förskola riskerar att lägga grunden för skolmisslyckanden, utanförskap och stora kostnader för samhället.
Därför måste politiker och huvudmän välja väg. Ska förskolan vara en budgetpost att skära i eller behandlas som den samhällsinvestering den är?
På Förskolans dag hyllar vi förskolans lärare. Vi kräver också handling. Stoppa nedskärningarna. Satsa på mindre barngrupper, fler utbildade lärare och en förskola där varje barn får en bra start i livet.
Rebecka Kainulainen, förskollärare och ordförande, Sveriges Lärare i Landskrona
