I 13 år – lika länge som Fokus har funnits som tidning har de rankat Sveriges kommuner i ”Bäst att bo”. 2019 kom Landskrona på plats 74 i rankingen ”Bäst att bo” av Sveriges totalt 290 kommuner. Nu har rankingen för 2020 presenterats och Landskrona sjunker över 200 placeringar till plats 271-290 (utan inbördes ranking).
Vid sista kommunfullmäktigemötet innan sommaruppehållet ställde jag därför en fråga till kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L). Jag ville veta vilka åtgärder Torkild Strandberg och den styrande Treklövern kommer att vidta för att förbättra Landskronas position i den årliga kommunrankingen. Torkild Strandbergs svar var att titta närmare och kanske ifrågasätta hur undersökningen har konstruerats. Samtidigt så ifrågasätter man inte andra undersökningar hur dessa har konstruerats, där Landskrona ligger bättre till som t.ex. Svensk Näringslivs undersökning om företagsklimatet eller när olika lärarförbund presenterar olika skolrankingar. Då slår man sig för bröstet och bjuder på tårta på stadsledningskontoret.
Fokus kommunranking måste tas på allvar och framförallt måste den styrande Treklövern förstå att bara för att man bygger 1500 bostäder i Norra Borstahusen, eller att företag etablerar sig i Landskrona, så löser allting sig, det är inte så enkelt. Vi har mer djupgående problem som staden måste arbeta parallellt med, bristande eller frånvaro av en hållbar integrationspolitik utan kravställande, boendesegregation, skapande av riktiga jobb, hårdare krav på SFI undervisning och genomföra förslaget full ut som SD fick igenom om integrationsplikt.
Att rusta delar av Koppargården är ett steg i rätt riktning, men då måste andra fastighetsägare följa med i den utvecklingen, annars flyttar vi bara problemen till andra delar av staden. Bildandet av Stadsutvecklingsbolaget var bl.a. för att lyfta de centrala och östra delarna av staden och stoppa inflyttningen av socialt belastade personer till staden utan egen försörjning. Det har väl gått så där med tanke på att detta gäller inte alla som vill bosätta sig i Landskrona. Bosättningslagen och anvisningslagen gör att Landskrona måste ta emot ett visst antal asylsökande varje år som går före i bostadskön. Ofta hamnar dessa i ett långvarigt utanförskap med bidragsförsörjning som följd. Antingen har vi en uthyrningspolicy som alla följer oavsett var man kommer ifrån, eller så tar vi bort uthyrningspolicyn så fler får chansen till eget boende. Det måste vara lika regler för alla oavsett om migrationsverket eller Landskrona stad betalar hyran.
Tittar man närmare på rankingen som gäller de delar av invånarna som arbetar, långtidsarbetslösa, antal i arbetsmarknadsåtgärder, hushållens och invånarnas inkomstutveckling och inkomstskillnader, så placerar Landskrona sig på plats 212 utav 290 kommuner. När det gäller sociala förhållanden, hälsa, ekonomiskt och socialt utsatta hushåll, boendesegregation och ekonomiskt bistånd placerar Landskrona sig på plats 286 utav 290 kommuner. Då ska vi komma ihåg att Landskrona stad har haft en bra ekonomi under många år, och trots det har staden stora problem med utanförskap, boendesegregation och bidragsförsörjande familjer. Trots stor inflyttning till Norra Borstahusen så märks det inte på skattekraften eller det utbetalda försörjningsstödet. Då beror det inte på ekonomin utan snarare på sättet som den styrande Treklövern angriper problemen på. Det går inte att hela tiden förlita sig på så kallade opolitiska ordföranden i de olika nämnderna eller bolagen utan formellt politiskt ansvar.
Vi ”politiker” har ett stort ansvar för besluten vi fattar – men vi har också ett ännu större ansvar för besluten vi inte fattar!
Stefan Olsson
Kommunalråd (SD)