Tur att det finns lika många åsikter som människor på jorden. Att läsa Håkan och Lenas inlägg kan ju såklart ge en uppfattning om att vi närmar oss 30-talet igen och snart går Sverige samma väg som Tyskland för att man vill se över partiers inkomstkällor via lotterier.
Man kan dock ifrågasätta den dubbelmoral som omnämns. För, från min synvinkel kan man då hävda att ett politiskt parti som Socialdemokraterna, med deras värde att värna om de mest utsatta i samhället samtidigt, via ett undantag i lagen, sålde lotter på kredit – för att sen driva in pengarna via anmälningar till Kronofogden. Över 8000 anmälningar mellan 2014 – 2017. Alltså samma människor de anser sig företräda valde de att aktivt och aggressivt marknadsföra sin lotteriverksamhet till, för att sälja lotter på kredit. Under den perioden var man ett av de mest aktiva bolagen att anmäla till Kronofogden. Detta enligt den granskning som DN publicerade 2017.
Är det rimligt och moraliskt att finansiera sin politiska verksamhet på de mest utsatta i samhället på det sättet? Är det rimligt och moraliskt att man skapade undantag i lagstiftningen för att handla lotter på kredit när det förbjöds för alla andra? När samtidigt socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi om och om igen tog strid mot spelmarknaden som han anser är en av de allra mest riskabla marknaderna vi har. Där staten har en skyldighet gentemot de mest sårbara konsumenterna.
Så det där med att klaga på att man lagstiftar för att det ska passa ens egen verksamhet, det blir lite som att kasta sten i glashus. Att klaga på dubbelmoral blir också konstigt. Eller?
Johan Laurin
